Programpunkter

Ett populationsbaserad arbetssätt i hälso- och sjukvården kräver tvärsektoriell samverkan i för att stärka hälsan i hela samhället. För att kunna optimera insatser riktade till grupper och individer behövs samverkan, kunskap och data. I Sverige finns mycket information tillgänglig idag som om den kunde nyttiggöras samlat i hälso- och sjukvården i samverkan med andra aktörer skulle kunna stärka folkhälsan genom att förbättra insatser för individer. 

All vård är digifysisk! Aldrig har det varit tydligare att det är dit vi är på väg.Som ett led i det arbetet har Ersta sjukhus etablerat en kanal för digitala kontakter mellan patienter och vårdpersonal. Patienter med kroniska sjukdomar behöver använda avsevärd del av sin tid för att hantera sin sjukdom - nu får patienterna kontakt med vården snabbare och stöd i hela processen. Besök i specialistvården kan nu planeras och genomföras digitalt, patienten kan förbereda sitt fysiska besök bättre och värdefull tid kan fokuseras där den skapar mest nytta!Efter pilotverksamhet på Gastroenheten har vi nu börjat använda plattformen även inom röntgen och ASIH och planerar att sprida den till övriga verksamheter på sjukhuset under 2021. 

Föreläsningen demonstrerar ett generellt personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för distansmonitorering, med standardiserat flödesschema för vardagen på mottagningar, med användande av sensorer och svarsformulär, beslutsstöd utifrån nationella och regionala medicinska riktlinjer.

The seminar will discuss the introduction of transdiagnostic outcomes measures that have been developed in order to make it possible to handle data also in multimorbidity. The measurments are guided by machine readable sampling plans and standardised reporting formats (FHIR observations) for benchmarking healthcare on the basis och patient outcomes data.

Region Skåne har anlitat patienter som jobbar tillsammans med vårdpersonal i utformningen av framtidens arbetsprocesser i SDV, där vårddokumentationen är en viktig del.

Ett redskap vid verksamhetsutveckling är att få kunskap om hur en patient uppfattar sitt besök inom hälso- och sjukvården.
 
Hanna Waerner, bitr verksamhetschef på Kvinnosjukvården vid Akademiska sjukhuset och Pelle Snårelid, VD för WeCare AB kommer att berätta vilken nytta sjukhuset haft, de senaste två åren, av att systematiskt och strukturerat arbeta med patientåterkoppling i realtid.
 
 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har slutit ett ramavtal om en tjänst som gör det möjligt att kontinuerligt genomföra verksamhetsnära undersökningar.
 Tjänsten samlar in kunskap från varje patientmöte, analyserar och återkopplar i realtid till verksamheten samt identifierar och prioriterar förbättringsområden med konkreta förbättringsförslag från patienterna.

Paneldiskussion och frågestund som avslutar och knyter samman konferensens openEHR-spår. Panelens deltagare samtalar om utmaningar och erfarenheter vid användning av standarden openEHR, och öppna frågor från publiken diskuteras.

Coronapandemin har fungerat både som gas och som broms på e-hälsoområdet.Stora förändringar var möjliga på kort tid – dock framför allt ökad användning av befintlig teknik, till exempel distansbesök. 

Pandemin har inneburit ett lyft för användandet av molntjänsten för Power BI inom Region Gävleborg. Ett flertal statistikrapporter över covid-19 läget har tagits fram för regionens ledning, press och allmänhet med uppdateringar direkt från regionens datalager via denna molntjänst.

Origoprogrammet har i många år arbetat med en lösning för individcentrerad informationshantering när det gäller olika typer av hälsodata, alltifrån patientjournaler till patientens egenregistrerade data via t ex hälsoappar. Under 2020-21 har man inlett ett samarbete med KTH (Kungl tekn högskolan). I detta seminarium ges en uppdatering av var man står idag och vägen framåt.

Vi diskuterar hur OpenEHR kan ge nya möjligheter att leverera data till nationella kvalitetsregister (men samma resonemang gäller datauttag för forskning mm).

openEHR, HL7 FHIR och Snomed CT är tre standarder som kompletterar varandra och kan användas tillsammans. openEHR används främst för att strukturera hur information fångas och lagras internt i patientjournalsystem, men kan även användas för att överföra information mellan openEHR-baserade patientjournalsystem. HL7 FHIR används för att överföra information mellan olika typer av patientjournalsystem. Snomed CT används för att definiera den lagrade informationens betydelse och göra den mer sök- och sammanställningsbar. I den här presentationen ger vi en introduktion till standardernas skillnader och hur de används bra tillsammans.

Samverkan inom Välfärdssverige är ett område som utvecklas mycket snabbt idag. Sverige har varit mycket framgångsrik med att säkerställa interoperabilitet inom hälso- och sjukvård i samband med T-boksarkitekturens realisering under 2000-talets första decennier.Utöver interoperabilitetsarkitektur och digital infrastruktur har också tjänstekontrakt för samverkan tagits fram. Allt detta har fram till idag möjliggjort vårdens digitalisering och idag har vi medborgartjänster via 1177, sammanhållen journalföring för vårdgivare, elektroniska recept, remisser, m.m. Något som de flesta idag ser som en naturlig del av vardagen.
Arkitekturen behöver framgent inte enbart hantera hälso- och sjukvårdsområdet utan behöver ta utgångspunkt i regioner och kommuners behov av informationsutbyte inom fler verksamhetsområden och inte minst med myndigheter. Men den behöver också stödja det allt större eko-system med alla de aktörer som finns inom hälso- och sjukvården och som behöver ett enklare och flexiblare informationsutbyte.
I denna föreläsning presenteras hur vi på Inera jobbar med nästa generations samverkansarkitektur och vilken nytta den kan göra för din organisation..

Ett Nära vård-seminarium om nya behovsstyrda och samskapade tjänster.

Ny lagstiftning kommer att gälla för medicintekniska produkter från och med maj 2021 i och med att MDR träder i kraft. Hur påverkar detta nationella medicinska informationssystem (NMI) och medicinska informationssystem?

För att kunna möta behoven för människor med kronisk sjukdom, behöver vi inom vården förändra våra arbetssätt. I nära samarbete mellan patienter och vårdgivare har vi utvecklat och implementerat flera olika tjänster i appen Alltid öppet för att möta olika behov.

Den nya förordningen för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (IVDR) innebär nya krav för att utföra prestandautvärdering. Kraven gäller både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta mot det nuvarande regelverket (IVDD). Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2022. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av kraven med fokus på konsekvenser för de produkter som redan är CE-märkta.
Denna föreläsning är en del av en serie föreläsningar avsett för att ge tillverkare och andra aktörer information om de regulatoriska krav som ställs på medicintekniska produkter, in-vitro diagnostiska produkter och nationella medicinska informationssystem

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär nya och ökade krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2021. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av nuläget med fokus på konsekvenser för de produkter som redan är CE-märkta.
Denna föreläsning är den sista delen av en serie föreläsningar avsett för att ge tillverkare och andra aktörer information om de regulatoriska krav som ställs på medicintekniska produkter, in-vitro diagnostiska produkter och nationella medicinska informationssystem.