Programpunkter

Psykisk ohälsa är ett växande problem, men tillgången till psykologi möter inte det behov som finns på primärvårdsnivå. Föreläsningen beskriver rådande evidens för att bedriva psykologbesök via video, samt vilka framgångsfaktorerna är för att på ett lyckat sätt kunna digitalisera psykologi med målet att erbjuda bedömning, diagnos och rätt behandling till hela Sveriges befolkning.

Region Skåne har etablerat ett Produktionskontor, en central funktion för e-tjänsten Stöd och behandling. Vi skapar, supporterar och implementerar Stöd- och behandlingsprogram. Vi vill delge hur vi byggt upp Produktionskontoret och hur vi möter verksamhetens behov av vård via nätet.

Precisionsmedicin (PM) är utvecklad diagnostik för att välja rätt behandling med stöd av information. För att kunna leverera PM behövs en omställning – hur når vi dit?

Presentationen kommer att handla om genetik och precsionsmedicin och beskriver vad vi gör i GMS, problematiken och utmaningen med regionalisering för precisionmedicin och harmonisering, datadelning och kombinering av genomikdata med annan data. Även pågående internationell standardisering (ISO) inom genomics informaticsområdet beskrivs.

Under åren 2018-2021 implementeras patientöversikter - beslutsstöd -inom åtta cancerdiagnoser på kliniker i hela landet. Hur kommer detta att påverka arbetet på klinikerna och vad innebär det för patienten? Efter en kort introduktion kommer panelen - med representanter från olika perspektiv (patient, närstående, läkare, verksamhetschef) - att belysa användningen av verktyget ur olika aspekter. Vi kommer också att diskutera digitaliseringen av vården och behovet av nationell samordning.
Detta seminarium arrangeras av RCC – Regionala Cancercentrum i Samverkan och tillsammans inom ramen för Innovationsmiljön Nollvision cancer

Uppföljande paneldebatt på programpunktAtt verksamhetsutveckla med hjälp av modern teknik – Parkinsonbehandling i ÖstergötlandÖverläkare Dr Nil Dizdar från neurologiska kliniken på universitetssjukhuset i Linköping har i tidigare programpunkt berättat om sina erfarenheter kring hur videokonsultationer på distans (Konsultativ Neurologi) har effektiviserat remissflöden och ökat samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen. Kliniken använder sig även av hemtitrering (ParkinsonHome) för att optimera medicin inställning för patienterna i hemmet. Dessa arbetssätt är idag rutinverksamhet och har fått stor påverkan för kliniken och patienterna i sydöstra sjukvårdsregionen. Panelen på kommer utifrån olika perspektiv att diskutera vinster med att införa nya innovativa arbetssätt via modern teknik. Hur kan vi kan bli bättre på att lära oss av de goda exempel som finns? Hur ska vi gå tillväga för att sprida dessa goda exemplen.

Under det gångna året har ett flertal aktörer, utredningar och rapporter efterlyst ett ökat statligt engagemang och bättre nationell samordning av hälsodata i vård och omsorg. Origoprogrammet har tagit fram ett konkret förslag hur en nationell plattform för hälsodata kan byggas upp, för att visionen om nationella journaler kan bli verklighet, med patienten i centrum.

A Big Data research project called DABAI (2016-2020) aims to discover if machine learning can improve the execution of real time demand/capacity management used in all Danish acute hospitals. The processes are put in place to coordinate admission management, discharge management, overflow situations and cross hospital patient flow in general. The project participants include researchers from Aarhus University Computer Science and 8 hospitals in Denmark.

Följ med på resan Region Gävleborg har gjort för att nå en omställning av vården i syfte att klara de demografiska utmaningar vi alla står inför. Resan går från vårt målbildsarbete genom ett breddinförande av digitala vårdmöten och hur skissen för de kommande 10 åren ser ut.

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär att den regulatoriska kartan för mjukvaruprodukter ritas om. Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2020. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av nuläget med fokus på kvalificering och klassificering av mjukvaruprodukter.

Nu går det treåriga projektet, som Inera, SKR och ett stort antal kommuner, regioner och myndigheter driver, mot sitt slut och det är dags att bereda för införande från 2021. Seminariet riktar sig till regioner, kommuner, regioner, statliga myndigheter och privata utförare av offentligt uppdrag och även leverantörer. Vi beskriver vad SDK går ut på, varför SDK, framgångsfaktorer för att ansluta till SDK samt när det är dags och vad din organisation bör göra som ett nästa steg.

Egenmonitorering är en prioriterad e-tjänst som utvecklas och införs hos allt fler regioner och vårdgivare. Egenmonitorering innebär att patienten följer upp värden med stöd av digital teknik hemifrån. Utifrån nulägesanalys kommer seminariet ger aktuell bild över status i Sverige samt ta upp angelägna frågor som berör digitala tjänster för egenmonitorering.

E-hälsobranschen i Norden, och i synnerhet i Sverige, växer kraftigt tack vare en ökande global efterfrågan på högkvalitativa och moderna vårdlösningar. Antalet nordiska företag med nya digitala lösningar för hälso- och sjukvård och omsorg som säljer internationellt ökar i snabb takt. Försäljningen på hemmaplan går dock långsammare. Men covid-19 blev en katalysator som satte fart på utvecklingen. Att vårdsektorn behöver fortsätta digitaliseras för att klara ökande patientantal och alltmer ansträngda budgetar råder det stor enighet om. E-hälsobranschen är fortfarande i sin linda men redan idag finns ett stort antal väl beprövade lösningar som utvecklats och beforskats i Norden och som skulle kunna lösa många av vårdens utmaningar. Så varför ökar inte användningen av nordiska e-hälsolösningar i Norden i samma snabba takt som användningen av nordiska e-hälsolösningar ökar internationellt?

Denna panel ger en översikt över all den forskning som nu startats i Sverige för att analysera digitala vårdmöten som fått en så snabb expansion med aktörer från både landsting/regioner och privata bolag.
Under 2019 har representanter för forskargrupper från Stockholm/KI, Linköping/Östergötland, Örebro, Jönköping, Lund, Uppsala, Kalmar, Göteborg/VGR, Gävleborg och Rise skapat ett nationellt nätverk för att utbyta information om en mängd redan startade projekt med flera intressanta resultat samt för att stimulera samverkan kring fördjupade studier.

En app och digital plattform, Dermicus Wound, har utvecklats av RiksSår i samarbete med företaget Gnosco, för att stödja personal vid informationsöverföring och överblick av vårdprocesser. Tekniken har prövats kliniskt i två Vinnova- och ett SKL-projekt och tjänsten, som idag används i den kliniska vardagen för bilddelning och expertrådgivning, har utvecklats till ett nationellt beslutsstöd. Nya forskningsprojekt fokuserar på hur det digitala beslutsstödet med struktur för multidisciplinärt teamarbete, snabb tillgång till sårexpertis samt adekvat kompetensförsörjning, kan förbättra den extremt stressiga miljö som sårbehandling innebär med stor arbetsmängd, splittrade arbetsuppgifter under tidspress och samvetsstress med lite tid för återhämtning och reflektion. Jämtland/Härjedalens testbäddsmiljö används för att utveckla den kliniskt praktiska infrastrukturen med fokus på multidisciplinärt teamarbete mellan primärvård och kommun. En hälsoekonomisk analys kommer att utvärdera vilka effektivitets- och kvalitetsvinster som finns att göra vid breddinförande av det digitala beslutsstödet, som för Jämtland/Härjedalens del också inkluderar kostnader för långa sjukresor.

Inera och regionerna gör en gemensam satsning på digitalisering av första linjens vård genom utveckling av 1177 Vårdguiden och tillhörande infrastruktur. Besökare på 1177 Vårdguiden ska bland annat kunna beskriva sina symtom digitalt och lotsas fram till egenvårdsråd, alternativt till ett digitalt eller fysiskt vårdbesök. Information ska följa invånaren genom hela vårdförloppet, oavsett verksamhet och vilket vårdsystem som används. Automatisering och artificiell intelligens kan komma att spela en viktig roll. Devisen är ”digitalt när det går”, fysiskt när det behövs”. På seminariet presenteras erfarenheter från det arbete som pågår, vad som är planerat framöver, utmaningar, framgångsfaktorer och goda exempel.

Socialstyrelsen har sedan 2012 haft regeringens uppdrag att utveckla och förvalta en nationell källa för ordinationsorsak. Syftet är att den, som en del i en framtida ordinationsprocess, ska bidra till ökad patientsäkerhet då både ordinatör och patient vet varför en tidigare ordinatör valt att påbörja, ändra, fortsätta med eller sätta ut en läkemedelsbehandling. Det kommer vara en obligatorisk komponent i den kommande nationella läkemedelslistan. Genom åren har Socialstyrelsen vid många tillfällen berättat om utvecklingen och hur det är tänkt att fungera. Men nu är det dags för verkstad! Sedan 2019 finns kodsystemet tillgängligt för implementering i vårdens it-system via Sil, Inera. Region Halland har byggt in den nationella källan för ordinationsorsak i sin läkemedelsmodul. Representanter från Halland berättar och visar resultatet. Med på scenen finns också en av läkarna som jobbar med förvaltningen av kodsystemet. Hur jobbar de med uppdateringen och skapandet av ordinationsorsaker?

Many countries have introduced national strategies for developing, disseminating and implementing eHealth. It is however not so common to find thorough monitoring activities that evaluate what has been achieved and whether the goals in the strategies really have been accomplished. The Nordic eHealth Research Network (NeRN), which was established by the Nordic Council of Ministers’ eHealth group, has been developing indicators to monitor national progress in eHealth implementation in the Nordic countries since 2012. The results point at important differences in the approach in the different Nordic countries and also call attention to areas to consider in order to realize national policies. Major results of the NeRN work will be presented and discussed between researchers and government representatives.

Det finns mängder av digitala verktyg med syfte att påverka hälsobeteenden, men en viktig svaghet är att de många verktyg och applikationer saknar evidensbaserad motivationsteoretisk förankring - eller tillämpar dem felaktigt. I denna föreläsning får du ta del av erfarenheter som bygger på över sex års tvärvetenskaplig forskning om digitala motivationsstöd i KK- och Vinnova-finansierade innovationsprojekt tillsammans med e-hälsoindustrin.