Sessions

Digitalisering av sjukvården kräver så mycket mer än videobesök. En av de stora utmaningarna inom diabetesvården idag är att hantera alla kontinuerliga hälsodata som genereras och det finns en oerhört stor potential till förbättring genom just digitalisering och automatisering av hur dessa data hanteras. För personer som lever med diabetes förändras blodsockernivåerna ständigt och personen själv måste aktivt mäta sitt blodsocker flera gånger per dag för att ta ställning till hur man ska sköta sin insulinbehandling. Tack var kontinuerliga sockermätare (CGM/FGM) kan sockernivåerna monitoreras dygnet runt vilket är ett stort stöd för den enskilda personen men det ställer också stora krav på att kunna hantera alla dessa data. Samtidigt innebär det en stor utmaning för hälso- och sjukvården eftersom kontinuerliga mätare generar närmare 50 000 nya datapunkter inför varje besök som idag till stor del hanteras manuellt. För att förbättra diabetesvården krävs nya digitala verktyg som kan automatisera tolkningen av alla data. Vi arbetar inom ramen för flera forskningsprojekt med att både skapa nya maskininlärningsalgoritmer för analys av diabetesdata och för att implementera det i hälso- och sjukvården.  

Region Stockholms Vårdterminal ökar effektiviteten för vårdpersonal, genom att förenkla in- och utloggning och förflyttning mellan olika rum och patienter. Sparad tid som kan ägnas åt att ge vård till sjuka istället. Roger från Region Stockholm berättar om utmaningar, krav från verksamheten och produktivitetsfördelar samtidigt som vi tittar lite på trender och utveckling inom it för vården.

Hur kan en region skapa patientnytta genom att underlätta för bottom-up innovatörer att innovera inom offentlig organisation? Tillsammans, har innovationsforskare ochInnovationsplattformen i Västra Götalandsregionen (VGR) undersökt komplexitet i innovationsprocessen inom offentlig organisation.I föredraget får du höra om ett lyckat regionalt samarbete i gemensamt lärande, med syfte att underlätta innovationsprocessen för bottom-up innovatörer.

Svenska forskarnätverket för digital vård avslutar sin session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" med en panel med titeln:
Vad är nästa steg? Forskarna blickar framåt #DigitalaVårdmötenHär försöker vi utifrån olika perspektiv knyta ihop säcken av kunskap från sessionens alla föredrag, och framförallt sia om framtiden för Digitala vårdmöten. - Hur ska digital vård bli en kostnadseffektiv och ändamålsenlig del av svensk vård? Vilken forskning behövs för att stärka evidensen och säkra "den goda vården"?
Panelen består av: Nasim Farrokhnia är Sverigechef på Mindler (psykologapp) och har lång erfarenhet som forskningschef på KRY. Hon är även forskande läkare, anknuten till Karolinska institutet/SÖS. Här i panelen har hon fokus på medicinsk kvalitet. Gunnar Klein deltar i panelen i egenskap av läkare/vårdpersonal, eftersom han arbetar deltid som "nätläkare", dvs möter patienter på distans inom allmänpraktiken/primärvården. Han är även professor i Hälsoinformatik vid Örebro Universitet. Björn Ekman är forskare vid Lunds universitet vid institutionen för kliniska vetenskaper, i Malmö (IKVM). Här i panelen har han systemperspektivet vad gäller samhällsnytta i stort.   Isabella Scandurra modererar panelen. I egenskap av patient med kronisk cancerdiagnos har hon även patientens perspektiv i paneldiskussionen. Hon forskar i hälsoinformatik vid Örebro universitet.
 Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
 

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten genomfört en internationell kartläggning av digitala stöd och tillämpningar som används i såväl det löpande smittskyddsarbetet som insatser vid större utbrott av smittsamma sjukdomar i ett urval länder inom främst Europeiska unionen. Uppdraget har genomförts i nära samråd med Folkhälsomyndigheten som samtidigt har genomfört ett närliggande regeringsuppdrag med fokus på processer och arbetsmoment i det nationella smittskyddsarbetet.

En förutsättning för att AI-förstärka och digitalisera vården  

Att utveckla e-hälsolösningar och införa integrationer mellan vårdsystem är ofta komplext och involverar många intressenter. Hör hur Öppen testmiljö har hjälpt involverade parter att lyckas i svåra projekt.

We share initial experiences and results on using anonymized screen recordings for optimization of Epic-based EHR during deployment phase at Apotti. The scope is on utilizing User Experience (UX) Monitoring for improved user support and enhanced targeting of user training among physicians, nurses and social workers. The results are used for gathering insights on EHR usage for optimization of the system and further development of dedicated workflows.

Projektet Digifysiska vårdkontakter ska skapa trygghet för medborgare som bor i särskilda boenden och deras anhöriga i Region Västerbottens närsjukvårdsområde södra Lappland. Projektet vill hantera utmaningen och öka dessa medborgares förtroende för vård och omsorg genom kombinationen av digitala och fysiska vårdtjänster.

En bra anslutningsprocess ska göra det lätt för nya organisationer oavsett storlek att ansluta till federationen.Samtidigt ska organisationer inom federationen, kunna lita på att alla andra organisationer inom federationen, är följsamma till federationens ställda krav.

Flykten till framtiden - Att arbeta som läkare hos en digital vårdgivare
Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
http://digitalcareresearch.se

Vi lever allt längre vilket innebär att vi blir flera som behöver tillgång till hälso- sjukvård.  Region Jämtland Härjedalen är Europas mest glesbefolkade region vilket ställer stora krav på att hitta nya lösningar för att kunna möta de växande behoven av tillgång till vård.

Paneldiskussion och frågestund som avslutar och knyter samman konferensens openEHR-spår. Panelens deltagare samtalar om utmaningar och erfarenheter vid användning av standarden openEHR, och öppna frågor från publiken diskuteras.

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Föredraget Forskning i praktiken: Digital triagering i Digitala Vårdmöten är en del av Svenska forskarnätverket för digital vårds session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"I detta föredrag presenteras den pågående utvecklingen av
Digitala VårdMöten i Region Gävleborg. En digital plattform ska erbjuda en sammanhängande vårdkedja för patienten, från första kontakt och genom triage, diagnostik och behandling. För vårdpersonal erbjuder plattformen en möjlighet till avlastning av telefontriageringar, då varje vårdärende startar med en digital triage innan patienten kopplas vidare till rätt vårdnivå. Vårdpersonal kommer också att kunna kommunicera tvärprofessionellt och över vårdnivå- och verksamhetsgränser, för att kunna erbjuda patienten en bred och sammanhängande bedömning av symtomen. Då förfarandet med digital triagering behöver beforskas mera och denna plattform är under utveckling, så kommer forskning att bedrivas parallellt med införandet, för att observera och mäta effekterna av patientens digitala vårdkontakter, såväl som att undersöka patienters och vårdpersonals upplevelser av att använda den digitala vårdkedjan.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
 

RPM, Remote Patient Monitoring eller  Egenmonitorering är i stark utveckling internationellt och nationellt. Kommunikationsplattformar för olika typer av sensorer / devices utvecklas samtidigt som nya arbetssätt utifrån teknikens möjligheter handlar om personcentrering på riktigt!Patienten/brukaren/individen blir direkt involverad i sin vardag - trygg, delaktig, med ökad autonomi och livskvalitet

Socialstyrelsens verktyg för ändamålsenlig dokumentation kan användas och skapa nytta i flera olika delar av vård och omsorg där information behöver återanvändas av flera olika aktörer. Här visas exempel från cancervården, hjärtsviktsprocessen, socialtjänsten, läkemedelsområdet och från arbetet med uppmärksamhetsinformation och med kodsystemet för ordinationsorsak.

OpenEHR är ett välfungerande internationellt nätverk för samverkan kring kliniska modeller, med stor aktivitet bl.a. i Norge. Även i Sverige finns flera engagerade deltagare och aktiv utveckling. SFMI (Svensk förening för Medicinsk Informatik) ska som neutral aktör oberoende av leverantörer och vårdgivare nu under minst 2 år vara värd för en svensk nod i detta nätverk, och vi hoppas kunna skapa en kritisk massa av kunnande och utveckling för framtida förvaltning av OpenEHR.

Kan Sverige bygga en stabil, elegant och effektiv it-infrastruktur för vården som gör det möjligt för att uppfylla vårdens krav? Några lovande signaler finns:- Regeringen har gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att "analysera och föreslå hur möjligheterna till sammanhållen journalföring kan öka och användas av alla vårdgivare i hela landet", ett arbete som ska vara klart i februari.- Region Stockholm tycks ha bytt strategi för sin framtida vårdinformationsmiljö.- Alltfler, i Sverige och internationellt, börjar i spåren av Covid-19 inse att vi måste ha bättre möjligheter att snabbt följa upp patientdata för att skapa ny kunskap.- Origoprogrammet gör lovande framsteg som ett exempel på att Sverige ligger i forskningens framkant.Föredraget är en uppföljning av förra årets fundering kring om Sveriges framtida ehälsosystem blir som en egyptisk pyramid, ett Babels torn eller en tulipanaros.

Nationella informationsmängder (NIM) kan användas för att uppfylla flera olika behov i verksamheterna. Vi presenterar här 7 olika aspekter på hur NIM:ar kan användas och skapa nytta. I december 2020 publicerade Socialstyrelsen ett antal NIM:ar som kan bidra till att skapa en gemensam beskrivning av ett informationsbehov på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt. Vi går igenom hur de skapas och hur de ser ut. Vi får också en internationell utblick från Nictiz i Nederländerna, som berättar om hur de arbetar med nationella informationsmängder.

Samverkan inom Välfärdssverige är ett område som utvecklas mycket snabbt idag. Sverige har varit mycket framgångsrik med att säkerställa interoperabilitet inom hälso- och sjukvård i samband med T-boksarkitekturens realisering under 2000-talets första decennier.Utöver interoperabilitetsarkitektur och digital infrastruktur har också tjänstekontrakt för samverkan tagits fram. Allt detta har fram till idag möjliggjort vårdens digitalisering och idag har vi medborgartjänster via 1177, sammanhållen journalföring för vårdgivare, elektroniska recept, remisser, m.m. Något som de flesta idag ser som en naturlig del av vardagen.
Arkitekturen behöver framgent inte enbart hantera hälso- och sjukvårdsområdet utan behöver ta utgångspunkt i regioner och kommuners behov av informationsutbyte inom fler verksamhetsområden och inte minst med myndigheter. Men den behöver också stödja det allt större eko-system med alla de aktörer som finns inom hälso- och sjukvården och som behöver ett enklare och flexiblare informationsutbyte.
I denna föreläsning presenteras hur vi på Inera jobbar med nästa generations samverkansarkitektur och vilken nytta den kan göra för din organisation..