Programpunkter

Samverkansmodellen för medicinteknik arbetar sedan starten i början av 2020 med nationellt ordnat införande av ett urval av medicintekniska produkter. Vi kommer berätta om arbete med att spana efter nya produkter, urval och MTP-rådets arbete med rekommendationer.

Navari’s product is an augmented reality tool made for improving laparoscopic liver surgery and the removal of cancer tumours. It presents the surgeon with a livestreamed AR projection of the tumour and its exact position inside the liver. This helps surgeons to better navigate, enabling them to locate and remove the tumour with high precision.

What are the effects of patients suffering from mental illness getting access to and reading their psychiatry notes? Focus on how healthcare professionals and patients experience open notes in psychiatric care (focusing on Severe Mental Illness) in Sweden.

Digital health and telemedicine in combination with machine learning can support and predict various medical conditions and problems. An overview and current practice will be reviewed.

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär nya och ökade krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2021. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av nuläget med fokus på konsekvenser för de produkter som redan är CE-märkta.
Denna föreläsning är den sista delen av en serie föreläsningar avsett för att ge tillverkare och andra aktörer information om de regulatoriska krav som ställs på medicintekniska produkter, in-vitro diagnostiska produkter och nationella medicinska informationssystem.

Den nya förordningen för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (IVDR) innebär nya krav för att utföra prestandautvärdering. Kraven gäller både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta mot det nuvarande regelverket (IVDD). Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2022. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av kraven med fokus på konsekvenser för de produkter som redan är CE-märkta.
Denna föreläsning är en del av en serie föreläsningar avsett för att ge tillverkare och andra aktörer information om de regulatoriska krav som ställs på medicintekniska produkter, in-vitro diagnostiska produkter och nationella medicinska informationssystem

För att kunna möta behoven för människor med kronisk sjukdom, behöver vi inom vården förändra våra arbetssätt. I nära samarbete mellan patienter och vårdgivare har vi utvecklat och implementerat flera olika tjänster i appen Alltid öppet för att möta olika behov.

Ny lagstiftning kommer att gälla för medicintekniska produkter från och med maj 2021 i och med att MDR träder i kraft. Hur påverkar detta nationella medicinska informationssystem (NMI) och medicinska informationssystem?

Ett Nära vård-seminarium om nya behovsstyrda och samskapade tjänster.

Samverkan inom Välfärdssverige är ett område som utvecklas mycket snabbt idag. Sverige har varit mycket framgångsrik med att säkerställa interoperabilitet inom hälso- och sjukvård i samband med T-boksarkitekturens realisering under 2000-talets första decennier.Utöver interoperabilitetsarkitektur och digital infrastruktur har också tjänstekontrakt för samverkan tagits fram. Allt detta har fram till idag möjliggjort vårdens digitalisering och idag har vi medborgartjänster via 1177, sammanhållen journalföring för vårdgivare, elektroniska recept, remisser, m.m. Något som de flesta idag ser som en naturlig del av vardagen.
Arkitekturen behöver framgent inte enbart hantera hälso- och sjukvårdsområdet utan behöver ta utgångspunkt i regioner och kommuners behov av informationsutbyte inom fler verksamhetsområden och inte minst med myndigheter. Men den behöver också stödja det allt större eko-system med alla de aktörer som finns inom hälso- och sjukvården och som behöver ett enklare och flexiblare informationsutbyte.
I denna föreläsning presenteras hur vi på Inera jobbar med nästa generations samverkansarkitektur och vilken nytta den kan göra för din organisation..

openEHR, HL7 FHIR och Snomed CT är tre standarder som kompletterar varandra och kan användas tillsammans. openEHR används främst för att strukturera hur information fångas och lagras internt i patientjournalsystem, men kan även användas för att överföra information mellan openEHR-baserade patientjournalsystem. HL7 FHIR används för att överföra information mellan olika typer av patientjournalsystem. Snomed CT används för att definiera den lagrade informationens betydelse och göra den mer sök- och sammanställningsbar. I den här presentationen ger vi en introduktion till standardernas skillnader och hur de används bra tillsammans.

Vi diskuterar hur OpenEHR kan ge nya möjligheter att leverera data till nationella kvalitetsregister (men samma resonemang gäller datauttag för forskning mm).

Origoprogrammet har i många år arbetat med en lösning för individcentrerad informationshantering när det gäller olika typer av hälsodata, alltifrån patientjournaler till patientens egenregistrerade data via t ex hälsoappar. Under 2020-21 har man inlett ett samarbete med KTH (Kungl tekn högskolan). I detta seminarium ges en uppdatering av var man står idag och vägen framåt.

Pandemin har inneburit ett lyft för användandet av molntjänsten för Power BI inom Region Gävleborg. Ett flertal statistikrapporter över covid-19 läget har tagits fram för regionens ledning, press och allmänhet med uppdateringar direkt från regionens datalager via denna molntjänst.

Coronapandemin har fungerat både som gas och som broms på e-hälsoområdet.Stora förändringar var möjliga på kort tid – dock framför allt ökad användning av befintlig teknik, till exempel distansbesök. 

Paneldiskussion och frågestund som avslutar och knyter samman konferensens openEHR-spår. Panelens deltagare samtalar om utmaningar och erfarenheter vid användning av standarden openEHR, och öppna frågor från publiken diskuteras.

Ett redskap vid verksamhetsutveckling är att få kunskap om hur en patient uppfattar sitt besök inom hälso- och sjukvården.
 
Hanna Waerner, bitr verksamhetschef på Kvinnosjukvården vid Akademiska sjukhuset och Pelle Snårelid, VD för WeCare AB kommer att berätta vilken nytta sjukhuset haft, de senaste två åren, av att systematiskt och strukturerat arbeta med patientåterkoppling i realtid.
 
 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har slutit ett ramavtal om en tjänst som gör det möjligt att kontinuerligt genomföra verksamhetsnära undersökningar.
 Tjänsten samlar in kunskap från varje patientmöte, analyserar och återkopplar i realtid till verksamheten samt identifierar och prioriterar förbättringsområden med konkreta förbättringsförslag från patienterna.