Banner

Seminarier Mänskliga Rättighetsdagarna 2018

Nedan följer programmet för Mänskliga Rättighetsdagarna 2018. Tryck på seminariets titel för att läsa en kort beskrivning av innehållet, under Mer information kan du läsa mer om innehåll och medverkande i seminariet.

För att ta del av de längre seminariepunkterna på Mänskliga Rättighetsdagarna krävs det biljett. När du registrerat din biljett och är inloggad kan du skapa ett personligt schema samt nätverka med andra deltagare. Observera att du inte kan förboka platser till enskilda seminarier, utan först till kvarn gäller. 

Till miniseminarierna krävs ingen biljett.  För att få upp miniseminarieprogrammet välj Fler sökalternativ och kryssa i rutan Miniseminarium under Form

Under Fler sökalternativ kan du också sortera programmet utifrån teman, målgrupper och språk. 

Vid frågor kontakta info@mrdagarna.se eller ring 08-12 15 00 52

Observera att programmet är preliminärt och att ändringar kan förekomma. 

100

Afrofobi och strukturellt våld

Afrosvenskarnas riksförbund, Det offentliga rummet, Afrofobi, Mänskliga rättigheter, Ojämlikhet, Strukturellt våld

Detta seminarium problematiserar idén att hatbrott är den enda formen av våld som drabbar Afrosvenskar. Med en strukturell förståelse av våld blir allt från afrosvenskars utsatthet för hatbrott till deras sämre ekonomiska förutsättningar och begränsade politiska och kulturella makt till en form av våld. Detta våld är det staten som är ansvarig för antingen genom sitt direkta agerande eller genom sin underlåtenhet att stoppa det.

100

Agenda 2030 och trygghet för kvinnor och barn på flykt

Annika Schabbauer, Christina Hagner, George Joseph, Johanna Hokeberg, Marie Hugander Juhlin
Caritas Sverige

Hållbarhetsmål 10.7 handlar om att underlätta en säker, reglerad och ansvarsfull migration och är långt ifrån nått. Kvinnor och barn - i synnerhet flickor - är särskilt utsatta och riskerar att utsättas för olika former av våld, bland annat sexuellt våld. Hur kan vi som individer eller som företrädare för civila samhället agera för att öka säkerheten för kvinnor på flykt? Hur kan vi påverka våra politiker, nationellt och på EU-nivå, att ta ett krafttag för denna målgrupp och verkligen nå mål 10.7 till år 2030? Seminariet är interaktivt med samspel mellan panel och deltagare. 

Aktiv fredskultur – lär dig konflikthantering

Anna Vigdis Gustavsson, Annika Spalde
Kristna Fredsrörelsen, Studieförbundet Bilda

Konstruktivt hanterade konflikter kan skapa förändring och samarbete – vi ger redskap att analysera konflikter, stärka dialog och motverka intolerans.

100

Att fråga om våld på rutin – varför och hur?

Jenny Gustafsson, Linda Hurtig , Steven Lucas, Tina Hogbäck, Tyra Warfvinge
Sveriges Kommuner och Landsting, Barn, Folkhälsa, Metod och verktyg, Våldsprevention, Våldsutsatt

Barnhälsovården, med sitt ansvar att främja barns hälsa och utveckling, vägleda och stödja föräldrar i sitt föräldraskap och identifiera eventuella risker och problem, har en unik roll som den instans som riktar sig till alla barn och föräldrar fram tills barnet börjar skolan. Barnhälsovården har på så sätt stora möjligheter att identifiera och hjälpa barn och vuxna som utsätts för våld. Men hur? Vilka ska få frågan? Och hur hanteras svaren?

100

Barn har rätt att skyddas mot såväl fysiskt som psykiskt våld. Så ser verkligheten inte ut idag. Barns dagliga vittnesmål till Bris beskriver allt ifrån luggningar, nypningar, hån och trakasserier, till slag, sexuella övergrepp och tortyrliknande bestraffningar.Bris delar med sig av erfarenheter av att samtala med barn och unga om utsatthet, om brister i skyddet av barn, men också om vuxnas ansvar och möjlighet att skydda barn från våld.

Att undervisa om mänskliga rättigheter – balans mellan analys och engagemang

Lunds universitet, Skolan, Metod och verktyg, Mänskliga rättigheter

Hur undervisar man i, eller om, mänskliga rättigheter? Erfarna universitetslärare diskuterar hur man balanserar mellan kritisk analys och samhällsengagemang.

100

Barnmisshandel bryter mot de mänskliga rättigheterna då varje barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan våld och andra kränkningar. Stiftelsen Allmänna Barnhuset presenterar under seminariet tre delar från vårt temaområde; våld mot barn. 1) En nationell kartläggning av våld mot barn i Sverige 2) En rapport om sexuella övergrepp mot barn på nätet 3) En webbplats för att öka kunskapen om sexuella övergrepp mot barn. Kunskap behövs för att barn ska få bättre skydd mot våld och sexuella övergrepp och att fler utsatta barn ska berätta och kunna få hjälp.

100

Barn, våld och kriminalvård

Carin Granlund Olsen, Emma Wistrand, Malin Isaksson
My Human Rights och Kriminalvården

Barn till klienter eller barn som själva är aktuella i Kriminalvården är en extremt utsatt grupp. Bara om rätt komptens och stor känslighet genomsyrar arbetet kan Kriminalvården skydda barn från våld. Föreningen My Human Rights har i samarbete med Kriminalvården arbetat fram ett skräddarsytt verktyg för att integrera barnets rättigheter utifrån Barnkonventionen. Under seminariet kommer vi att demonstrera metoden och dela med oss av våra erfarenheter. 

The right to a life free from violence is an ambition taken seriously within Sweden and the wider European Union. Sweden and other Member States of the European Union have a clear duty to protect people within their jurisdiction from violence. However, what kind of responsibility does Sweden and the EU have towards people on the borders of the European Union? This question is highly relevant today when the Mediterranean sea has the grim distinction of being the world’s deadliest border crossing. With many fleeing violence in their own countries, who bears responsibility for the deaths at sea? Professor Thomas Spijkereboer, who has recently completed a large-scale research programme on border deaths engages in discussion with a member of the European commission and Wilfried Buchhorn (TBC) of the UN High Commissioner for Refugees.  

Den egna berättelsen om ett liv från våld

Hjärnkollambassadörer
Riksförbundet Hjärnkoll

I centrum för Hjärnkolls arbete står den personliga berättelsen om psykisk ohälsa. Möt några av våra ambassadörer som berättar om sin egna erfarenheter av psykisk ohälsa kopplat till våld. Deras erfarenheter handlar såväl om våld i krigszoner som våld i nära relationer. Gemensamt är att våld kan ha en omfattande påverkan på den psykiska hälsan. Omvänt så kan den psykiska hälsan påverka sannolikheten att utsättas för våld eller diskriminering. 
Våra ambassadörers berättelser följs av ett samtal om hur psykisk ohälsa kan te sig och hur den påverkas av maktstrukturer. 

Den strukturella rasismen mot samer i Sverige

Anders Rimpi, Jenny Wik-Karlsson, Kristina Sehlin MacNeil, Niila Inga, Tobias Poggats
Sensus, Rättighetscentrum Västerbotten och Sveriges Samiska Riksförbund

I många delar av samhället möter samer ett rasistiskt  förtryck- i sjukvården, i skolan, i offentliga debatter och i lokalpolitiken.Frågor om rasism och diskriminering genomsyrar alla delar av samers liv i Sverige idag. Samtidigt är kunskapen om samiska levnadsförhållanden låg och den strukturella diskriminering och våld som samer upplever är i många fall osynligt. 

Den våldsamma tryggheten

Anna Lindman, Martin Marmgren, Sam Sundberg, Susanne Wigorts Yngvesson
Teologiska Högskolan Stockholm/Programmet Mänskliga rättigheter och demokrati, Studieförbundet Bilda

I spåren av ”kriget mot terrorismen” har vi fått politiska löften om ökad säkerhet och trygghet på både internationella och nationella arenor. Det talas om människors rädslor, hoten från omvärlden och demokratins kris – och ”trygghet” lanseras som lösningen. Men till vilket pris? När övergår denna trygghet till att bli en form av mjukt våld där människor påtvingas att avstå sina rättigheter? Om priset för trygghet är begränsningar av vissa rättigheter och friheter genom ökad övervakning, dataregister och förebyggande säkerhet, hur förhåller vi oss till det ur rättighetsperspektiv?

100

Barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck får inte alltid adekvat stöd. Trots kommunernas lagstadgade ansvar riktar Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Östergötland kritik mot kommuners hantering av hedersrelaterade ärenden. Genom ett forumspel utgår FreeZone ifrån autentiska samtal mellan unga och socialtjänsten för att synliggöra brister i bemötande och visa på ett alternativt agerande för att stärka barn som rättsbärare i Sverige. Workshopen tar avstamp i barnkonventionen och rådande nationella lagar för att belysa vilka rättigheter unga hedersutsatta riskerar att gå miste om. 

Våld mot kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning är ett allvarligt samhällsproblem i Sverige liksom i andra länder. Däremot är det väldigt lågt prioriterat trots att många är drabbade och att det saknas förutsättningar för individerna att kunna ta sig ur sin utsatthet. Detta seminarium avser att belysa mekanismerna bakom våld mot kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. 

100

Rädda Barnen har sedan många år arbetat för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld samt ge stöd till de barn och unga som på olika sätt utsätts för begränsningar i livsutrymmet. Verksamheten Det handlar om kärlek bygger på en samverkansmodell som sedan 2008 berört ett 100-tal kommuner i hela landet. Vi sprider information om barns rättigheter samt kunskap om olika stödvägar i samhället då man upplever begränsningar, förtryck, hot eller våld. 

Det öppna samhället och dess fiender

Mats Eriksson, Monica Löfgren Nilsson, Sara Stendahl, Urban Strandberg
Göteborgs universitet

Denna panel tar fasta på professionella grupper som utsätts för hot om våld och för konkreta våldsamma handlingar – både mot sig själva och mot sina anhöriga. Flera dimensioner är aktuella idag. Det handlar om rätten till ett yrkesliv fritt från våld: en arbetsmiljöfråga och inte minst en demokrati- och rättssäkerhetsfråga. Det handlar om rätten till ett privatliv fritt från våld: vem ska vilja och våga sikta på arbete inom ett yrke om det finns risk om hot om våld i privatlivet. Får vi utöva våra yrken i fred? Får vi leva våra privatliv i fred?

Diskriminering och osynliggörande - Samerna och den svenska skolan historiskt och idag

Charlotta Svonni, Josefina Skerk, Kristina Sehlin MacNeil, Peter Johansson
Göteborgs universitet i samverkan med Vaartoe/Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet

Panelen behandlar direkt, strukturellt och kulturellt våld gentemot det samiska inom utbildning i Sverige, historiskt och idag. Utbildning för samer har varit en del av den svenska statens kolonisering av Sápmi. I början av 1900-talet skapades nomadskolan vilken kritiserades hårt av samer då samiska barn fick en lägre utbildningsnivå än svenska barn. Idag har Sverige människorättsliga åtaganden att undervisa om det samiska. Trots det råder en enorm okunskap om samisk historia, kultur och samhälle, bland annat till följd av bristfällig undervisning om Sápmi och samerna i svensk skola.

Efter #metoo – fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Agneta Broberg, Anna Rosenmüller Nordlander, Anna Öberg Danielsson, Lina Tidell
DO

#Metoo har bekräftat och visat på allvaret med sexuella trakasserier och andra trakasserier på arbetsplatserna. Hur kan de stoppas? DO samlar en panel som diskuterar olika sätt att motverka och förebygga trakasserier i arbetslivet med utgångspunkt från svenska och skandinaviska erfarenheter.
 
 Arrangör: DO

En trygg vardagsmiljö är avgörande för barns återhämtning efter
att ha varit med om svåra händelser. Rädda Barnen berättar om Traumamedveten
omsorg. 

En värld för alla - Globalt arbete med SOGIESC

Kristina Ullgren, Marie Månson
RFSL, Agenda 2030, HBTQI-personer, Internationell rättvisa, Metod och verktyg, Mänskliga rättigheter, Ojämlikhet

De senaste 50 åren har situationen globalt sett förbättrats i många områden och länder i världen. Samtidigt är situationen fortfarande mycket oroande i ett stort antal länder. Hur kan alla som arbetar globalt mot en hållbar utveckling försäkra sig om att hbtqi-personer inkluderas i arbetet? Hur kan vi se till att vi inte upprätthåller, eller till och med stärker, rådande normativa föreställningar om kön och sexuell läggning. Under denna workshop ger RFSL konkreta tips om hur hbtqi-frågor bättre kan inkluderas och delar även ut handboken - "En värld för alla". I detta seminarium vänder sig RFSL till organisationer och personer som arbetar med internationellt utvecklingssamarbete eller annat globalt arbete och delar med sig av lärdomar från RFSL:s mångåriga arbete i Sverige och inom internationellt utvecklingssamarbete för hbtqi-personers rättigheter.