Programpunkter

I seminariet kommer exempel på hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) förenar teori och praktik samt hur romsk delaktighet institutionaliserats i Malmö stad att presenterats. Seminariet kommer att utgå från de koncept och modeller som utvecklats på RIKC för att stärka den nationella minoriteten romers mänskliga rättigheter. RIKC har arbetat med att stärka den nationella minoriteten romers
mänskliga rättigheter sedan 2009. Utifrån romsk delaktighet, forskning och lagstiftning
har centret utvecklat flera modeller och koncept för att stärka den romska
minoritetens delaktighet i samhället. Centret arbetar individuellt, strukturellt och diskursivt för att implementera Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.Ytterligare en central del av centrets metod är samverkan mellan centret som kommunal verksamhet, statliga instanser och civilsamhället för att konkretisera romsk delaktighet och för att öppna upp för en ny diskurs som bygger på ett större erkännande och omfördelning än de tidigare "Vi:en" vi haft.  

Human rights put the individual at the center. This means that follow-up and analysis of different decisions and operations need to be based on the individual's rights and not based on the results of the business. But how should we work with analysis of indicators in relation to human rights? What is important to think about? Who will be responsible for the analysis, and how can rightsholders be involved in the work? Listen to how York in England follows up and analyzes in collaboration with the university, civil society and others.

Human
trafficking is one of the trades with the largest global turnover together with
trade in drugs and trade in arms. Trafficking is also an extremely well
organised trade where people are being transported between countries and
continents to make it more difficult to trace the people who have been
abducted. To counter this highly professional criminal networking, there is
need for a coordinated and global response.

I spåren av ”kriget mot terrorismen” har vi fått politiska löften om ökad säkerhet och trygghet på både internationella och nationella arenor. Det talas om människors rädslor, hoten från omvärlden och demokratins kris – och ”trygghet” lanseras som lösningen. Men till vilket pris? När övergår denna trygghet till att bli en form av mjukt våld där människor påtvingas att avstå sina rättigheter? Om priset för trygghet är begränsningar av vissa rättigheter och friheter genom ökad övervakning, dataregister och förebyggande säkerhet, hur förhåller vi oss till det ur rättighetsperspektiv?

Låt er liksom Melinda och Bill Gates inspireras av Tostans arbete för ett slut på kvinnlig omskärelse, barn- och tvångsäktenskap.

Religionsfrihet är ett hett ämne som alla verkar ha åsikter om. Från religiösa friskolor till böneutrop, från samvetsvägran till religiös klädsel i skolan eller på jobbet, religionsfrihetsfrågor fyller spaltmeter och kommer allt oftare upp för juridiskt granskning. Men vad innebär religions- och övertygelsefrihet egentligen? Är den för alla eller ett särintresse? Får den begränsas och i så fall när och hur? Så här säger konventionerna.  Ett interaktivt mini-seminarium som utgår ifrån deltagarnas tankar om religionsfrihet och relaterar dem till konventionerna och de mänskliga rättigheterna.

Som en del av fredstorget presenterar konfliktdataprogrammet UCDP trender i organiserat våld och diskuterar hur vi kan mäta konflikt. 

Föreläsningen tar upp hur vissa mord på kvinnor blir symboliska och får en avgörande betydelse hur olika former av könsrelaterat våld förstås.

I dag vet vi hur vi skulle kunna förebygga majoriteten av alla självmord. Men kunskapen är inte allmänt känd. Rädsla, okunskap och myter gör att statistiken är snarlik år efter år. Efter det här seminariet ska du ha fått kunskaper om hur du kan bidra till att rädda liv.

Den globala rörelsen #MeToo har fått ett stort genomslag med flera efterföljande kampanjer inom olika yrkes- och samhällsgrupper. Detta väcker många frågor kring mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och kvinnans ställning i samhället. I samtalet mellan Patrik Bremdal och Moa Kindström Dahlin diskuteras rättsliga dimensioner av #MeToo och den efterföljande #medvilkenrätt med ett särskilt fokus på juristens roll och ansvar ur ett samhällsperspektiv.

Hur ser den svenska konventionsefterlevnaden ut när det gäller våld? Seminariet bygger på FN-organens rekommendationer
gällande olika former av våld mot mänskliga rättigheter i Sverige. Det
presenterar en lägesbild och det offentligas skyldigheter enligt
konventioner som Sverige tillträtt. En panel av verksamhetsansvariga samtalar om länsstyrelsernas arbete mot olika typer av våld på regional och lokal nivå, inklusive rasism, människohandel och mäns våld mot kvinnor, med stöd i det rättighetsbaserade arbetssättet. 

Threats and violence against human rights defenders escalate around the world. In many cases there are direct links to companies. Local and indigenous people who defend their rights to land and natural resources are particularly vulnerable. What responsibility do companies have for their value chain? What is the responsibility of the state for Swedish companies’ behaviour abroad? An NGO from Philippines discusses with business and policy makers.

I maj startade regissören Oleg Sentsov en hungerstrejk som riskerar att ta hans liv. Han vill att 64 politiska fångar släpps fria. Men hör Putin?

Antiryktesarbete bidrar till ett samhälle fritt från fördomar och främlingsfientlighet. Goda exempel från Barcelona, Botkyrka och Borlänge.

I rättighetssammanhang hänförs ofta begreppet försoning till fredsbyggande efter krig. Men försoning kan också vara en viktig del för att förebygga krig i stor skala, i bostadsområden eller våld mellan individer. Genom försoning kan människor befrias från skuld och förtryck – men försoning kan också upplevas som en påtryckning utifrån som kan vara problematisk. Vad innebär det att arbeta konstruktivt med försoning mellan och inom länder, i bostadsområden och inom familjer? Finns det en falsk försoning som bör undvikas? Ett samtal om försoningens innebörd, möjligheter och faror.

Ett nytt digitalt och kostnadsfritt material om antisemitism presenteras. Målgrupp är främst högstadiet/gymnasiet. Läs mer på antisemitismdaochnu.se

Transpersoner är en grupp som i högre utsträckning än befolkningen i stort riskerar att utsättas för våld av olika slag. Undersökningar visar att det är vanligare att transpersoner utsätts för diskriminering, trakasserier och direkt våld än befolkningen i allmänhet. Transpersoner skattar också sin egen hälsa som dålig i högre utsträckning än befolkningen i allmänhet och det är även vanligare med psykisk ohälsa, självskadebeteende och suicid. På vilket sätt bidrar samhällets cis- och heteronormer till transpersoners utsatthet för våld? Vilka förändringar och konkreta åtgärder måste sättas in för att förbättra transpersoners hälsa? Medverkande: Ulrika Westerlund, regeringens särskilda utredare för transpersoners levnadsvillkor i Sverige, m.fl. 

Könsstympning av flickor och kvinnor är en allvarlig kränkning som medför ett stort lidande. Enligt en uppskattning från Socialstyrelsen finns det ca 38 000 könsstympade flickor och kvinnor i Sverige.
Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm är en unik mottagning som vänder sig till patienter med erfarenhet av könsstympning.
Föreläsningen kommer bl.a. att beskriva kulturen bakom och komplikationerna till följd av kvinnlig könsstympning.

För att förhindra att sexuella trakasserier ska hända på arbetsplatsen måste fack och arbetsgivare arbeta nära tillsammans. Här har chefen en nyckelroll och därför har Vision tagit fram en handbok för chefer om hur man arbeta med det förebyggande arbetet på arbetsplatsen. Dessutom har TCO tagit fram en handbok för fackligt förtroendevalda om sexuella trakasserier. Vi för ett samtal om hur vi konkret kan göra skillnad på arbetsplatsen – www.enarbetsplatsforalla.se

Debatter om s.k religiösa friskolor, kyrkklockor och böneutrop, förbud mot religiös klädsel återkommer allt oftare med inslag av populism och polarisering.Samtidigt är kunskapen om religion låg i Sverige. Vi har en kort historia av religions- och övertygelsefrihet och idén om den sekulära staten tolkas alltmer som liktydigt med ett samhälle fritt från religion. Välkommen till ett panelsamtal där deltagare från muslimskt, judiskt och kristet samt akademiskt håll diskuterar dessa trender och relaterade frågor, särskilt vad vi kan göra för att skapa inkluderande demokratiska samtal.