Programpunkter

Socialstyrelsen har sedan 2012 haft regeringens uppdrag att utveckla och förvalta en nationell källa för ordinationsorsak. Syftet är att den, som en del i en framtida ordinationsprocess, ska bidra till ökad patientsäkerhet då både ordinatör och patient vet varför en tidigare ordinatör valt att påbörja, ändra, fortsätta med eller sätta ut en läkemedelsbehandling. Det kommer vara en obligatorisk komponent i den kommande nationella läkemedelslistan. Genom åren har Socialstyrelsen vid många tillfällen berättat om utvecklingen och hur det är tänkt att fungera. Men nu är det dags för verkstad! Sedan 2019 finns kodsystemet tillgängligt för implementering i vårdens it-system via Sil, Inera. Region Halland har byggt in den nationella källan för ordinationsorsak i sin läkemedelsmodul. Representanter från Halland berättar och visar resultatet. Med på scenen finns också en av läkarna som jobbar med förvaltningen av kodsystemet. Hur jobbar de med uppdateringen och skapandet av ordinationsorsaker?

Britta Brus och Gunilla Karlsson har varit på sammanlagt cirka 30 SIP-möten (Samordnad Individuell Plan). Här berättar de om sina erfarenheter och ger tips på vad som är viktigt att tänka på i SIP-processen. Föreläsningen kan med fördel ses om man planerar att vara med i workshopen med samma namn, men det är inte nödvändigt.

Uppföljande paneldebatt på programpunktAtt verksamhetsutveckla med hjälp av modern teknik – Parkinsonbehandling i ÖstergötlandÖverläkare Dr Nil Dizdar från neurologiska kliniken på universitetssjukhuset i Linköping har i tidigare programpunkt berättat om sina erfarenheter kring hur videokonsultationer på distans (Konsultativ Neurologi) har effektiviserat remissflöden och ökat samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen. Kliniken använder sig även av hemtitrering (ParkinsonHome) för att optimera medicin inställning för patienterna i hemmet. Dessa arbetssätt är idag rutinverksamhet och har fått stor påverkan för kliniken och patienterna i sydöstra sjukvårdsregionen. Panelen på kommer utifrån olika perspektiv att diskutera vinster med att införa nya innovativa arbetssätt via modern teknik. Hur kan vi kan bli bättre på att lära oss av de goda exempel som finns? Hur ska vi gå tillväga för att sprida dessa goda exemplen.

How does a private global health care providers contribute to driving innovation for the benefit of society? The answer to this question lies in part in answering 3 other important questions: 1. How does Ramsay Santé drive an innovation agende for the benefit of the company ? 2. What are the benefits of private-public healthcare cooperation when it comes to healthcare economics and societal cost reductions? 3. How would the ideal framework for private-public healthcare innovation and cooperation look like from a private company viewpoint?

Clinic Room of the Future – AI powered speech solutions is aiming to bring eye-contact and warmth back to the consultation room, improve the patient experience and decrease the threat of physician burnout. With AI embedded speech recognition as the backbone for clinical documentation, this foundation allows the future vision of healthcare to be realised. Called Ambient Clinical Intelligence (ACI), a purpose build healthcare device listens securely to clinician patient conversations while offering workflow and knowledge automation to complement the EHR. Exceeding the capabilities of a virtual or on-site scribe, ACI promotes a better patient experience by accurately capturing and appropriately contextualizing every word of the patient encounter and automatically documenting patient care without taking the physician's attention off the patient.

Praktisk erfarenhet av implementering av e-Hälsoprojekt inom hjärtsvikt i Region Skåne Hjärtsvikt och KOL är två av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning i Sverige i dag. Stor del av dessa skulle kunna undvikas med korrekt handläggning av patienterna enligt nationella riktlinjer. Region Skåne provar nu verktyg som kan bidra till en optimal och jämlik vård genom att erbjuda digitala tjänster och e-Hälsolösningar riktade mot patienter och personal.

Utifrån Vision e-hälsa 2025 har E-hälsomyndigheten identifierat vilka kunskapshöjande initiativ som finns för e-hälsa på nationell nivå.
Ett initiativ är en insats eller ett underlag som bidrar till förändring och verksamhetsutveckling  med hjälp av digitalisering.
Initiativen vänder sig till någon av de sju identifierade målgrupperna inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Presentationen omfattar även en fördjupning av resultat som riktar sig till chefer inom socialtjänsten.

Idag bygger mycket av vår kommunikation på att vi har kontakt med hjälp av smarta telefoner, plattor och datorer via sms, e-post och olika digitala plattformar, s.k. fjärrkommunikation. Alla i vårt samhälle har inte tillgång till detta sätt att kommunicera. Föreläsningen bygger på avhandlingen Let's stay in touch - remote communication for people with communicative and cognitive disabilities och handlar om hur tillgången till fjärrkommunikation ser ut för personer med funktionsnedsättning som påverkar kommunikation och kognition. Hur klarar man sig i ett digitaliserat samhälle? Vad behöver göra för att det ska fungera bra?

Denna panel ger en översikt över all den forskning som nu startats i Sverige för att analysera digitala vårdmöten som fått en så snabb expansion med aktörer från både landsting/regioner och privata bolag.
Under 2019 har representanter för forskargrupper från Stockholm/KI, Linköping/Östergötland, Örebro, Jönköping, Lund, Uppsala, Kalmar, Göteborg/VGR, Gävleborg och Rise skapat ett nationellt nätverk för att utbyta information om en mängd redan startade projekt med flera intressanta resultat samt för att stimulera samverkan kring fördjupade studier.

Vad vill man från regeringen och SKL fokusera på de kommande åren för att komma närmare målet om Vision e-hälsa 2025?

Ersta äldreboende ger exempel på implementeringsstrategi med hjälp av digitalt medier. Lärdomar från samskapande i tvärprofessionella projektgrupper.

Följ med på resan Region Gävleborg har gjort för att nå en omställning av vården i syfte att klara de demografiska utmaningar vi alla står inför. Resan går från vårt målbildsarbete genom ett breddinförande av digitala vårdmöten och hur skissen för de kommande 10 åren ser ut.

Sjuksköterskors upplevelser av att ha infört ICNP i omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen.
Språket har blivit strukturerat tydligt och lättförståeligt. Skapar tydlighet mellan olika vårdspecialiteter, man förstår vad är dokumenterat.

AI/ML och data kan med fördel användas i högre utsträckning för prediktion och prevention. Vi ligger kvar i vår 200 år gamla historia där vi lägger 97% av våra resurser på diagnos och behandling där kirurgen från slagfälten fortfarande är den finaste professionen.

Nordic health data are world-class and represent unique opportunities for health research and development. The Data Saves Lives partnership has presented concrete solutions that improve overview and access to Danish health data for the benefit of patients and society. Our solutions have been enrolled in the national health data strategy in Denmark and are now being implemented. Join us to learn about our partnership and discuss how we can scale our solutions to the Nordic level.

Hur kan ett gemensamt ramverk för hantering av grunddata inom vård och omsorg se ut? Vi presenterar resultatet av vår förstudie som vid ett nationellt införande kan komma att påverka hanteringen av information om verksamheter och organisationer i de register, system och e-tjänster som vårdgivare tillhandahåller.

How can healthcare take advantage of the information that the dental care possesses? Is it possible to detect risk for cardiovascular diseases based on standard dental x-rays? And is the silent epidemic osteoporosis a matter for dental care?

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm, och Research Institutes of Sweden AB (RISE) har deltagit i ett innovationsprojekt med syfte att kartlägga förutsättningarna för att tillämpa datadrivna metoder, inklusive artificiell intelligens (AI), vid insamling av information
till kunskapsstöd om läkemedel. Kunskapsstödet Janusmed kön&genus har använts som pilotobjekt.