Programpunkter

Svenska forskarnätverket för digital vård avslutar sin session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" med en panel med titeln:
Vad är nästa steg? Forskarna blickar framåt #DigitalaVårdmötenHär försöker vi utifrån olika perspektiv knyta ihop säcken av kunskap från sessionens alla föredrag, och framförallt sia om framtiden för Digitala vårdmöten. - Hur ska digital vård bli en kostnadseffektiv och ändamålsenlig del av svensk vård? Vilken forskning behövs för att stärka evidensen och säkra "den goda vården"?
Panelen består av: Nasim Farrokhnia är Sverigechef på Mindler (psykologapp) och har lång erfarenhet som forskningschef på KRY. Hon är även forskande läkare, anknuten till Karolinska institutet/SÖS. Här i panelen har hon fokus på medicinsk kvalitet. Gunnar Klein deltar i panelen i egenskap av läkare/vårdpersonal, eftersom han arbetar deltid som "nätläkare", dvs möter patienter på distans inom allmänpraktiken/primärvården. Han är även professor i Hälsoinformatik vid Örebro Universitet. Björn Ekman är forskare vid Lunds universitet vid institutionen för kliniska vetenskaper, i Malmö (IKVM). Här i panelen har han systemperspektivet vad gäller samhällsnytta i stort.   Isabella Scandurra modererar panelen. I egenskap av patient med kronisk cancerdiagnos har hon även patientens perspektiv i paneldiskussionen. Hon forskar i hälsoinformatik vid Örebro universitet.
 Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
 

Hur kan en region skapa patientnytta genom att underlätta för bottom-up innovatörer att innovera inom offentlig organisation? Tillsammans, har innovationsforskare ochInnovationsplattformen i Västra Götalandsregionen (VGR) undersökt komplexitet i innovationsprocessen inom offentlig organisation.I föredraget får du höra om ett lyckat regionalt samarbete i gemensamt lärande, med syfte att underlätta innovationsprocessen för bottom-up innovatörer.

Panel 2 tar vid efter att sett inspelade exempel, av läkare och patienter, ur vårdens och egenvårdens vardag och visioner. Diskussionen har till syfte att svara på frågorna: Era reflektioner? Hur möjliggör vi detta? Finns det några hinder? Hur kan vi sprida brett och hur ser ansvarsfrågorna ut? Vem gör vad?  

Region Östergötland har som ambition att bedriva egenmonitorering för multisjuka äldre med kroniska sjukdomar. Målbilden är att vårdformen ska implementeras och att den ska ta hand om 5000-10000 patienter. För att göra detta har projektet "Ekosystem för e-Hälsa" skapats med stöd ifrån Vinnova. Projektet har genomfört arbetet med behovsdrivet arbetssätt med utgångspunkt i en samlad behovskartläggning. Utifrån denna kartläggning har regionen upphandlat ett It-stöd, skapat arbetsprocesser och införandematerial. Tillsammans med vårdverksamheten har implementationen startat och engagerat sjuksköterskor, läkare, leverantör och inte minst patienter. Fortsatt med ett utforskande och behovsdrivet arbetssätt. Mitt under uppstarten slog Covid 19 till och vården fick totalt ställa om fokus vilket påverkade införandet. Nu är projektet i sin planerade slutfas och egenmonitorering är ett strategiskt spår i arbetet med Nära vård. Men utmaningarna kvarstår och måste övervinnas att lämna helt eller delvis kända arbetssätt och arbeta på nya sätt för att möta sjukvårdens framtida och nuvarande utmaningar. Att lämna över en implementation av en vårdform från ett projekt till ordinarie verksamhet - att komma bortom eldsjälen.

En bra anslutningsprocess ska göra det lätt för nya organisationer oavsett storlek att ansluta till federationen.Samtidigt ska organisationer inom federationen, kunna lita på att alla andra organisationer inom federationen, är följsamma till federationens ställda krav.

Med spännande ny teknik och social-gaming, förklarar vi vaccinets väg in i kroppen genom en speciellt utvecklad utbildningsmodul avsedd för både barn och vuxna. Vi får följa med på en resa i virusets värld och förstå vaccinets verkan.

Det ska bli möjligt för medarbetare att använda jobbets e-legitimationer i många olika digitala tjänster. Det är fokus i den färdigställda förstudierapporten om eID för medarbetare som tagits fram inom DIGG:s regeringsuppdrag att i samverkan med andra parter etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. Hör Eva Sartorius från DIGG berätta om vad som är på gång.

Vintern 2020/2021 genomförde Socialstyrelsen en intervjustudie med regioner och privata vårdföretag om behöv av stöd kring bemötande vid digifysiska vårdkontakter. Olika professioner intervjuades för att få en bred bild av behoven av stöd och verktyg. Här presenteras resultatet av den studien.

Genom god samverkan skapades på rekordtid ett självhjälpsprogram för oro kring Covid-19. Programmet är nu tillgängligt för invånare i stora delar av Sverige. Det här är ett exempel som visar att det går att göra mycket på kort tid om man samarbetar.Stöd och behandlingsplattformen är en nationell tjänst som har potential att driva digitaliseringen i vården. Stärkt samarbete är nödvändigt för att få en snabbare utveckling. 

Det kan verka snårigt att fatta både stora och små beslut om inköp och implementering av hälso- och välfärdsteknik hos olika grupper, med många inblandade viljor, aktörer, utvecklare, rekommendationer, riktlinjer och regler. Här behövs konkreta, evidensbaserade metoder för att bedöma effektivitet, nytta, och ersättningsvärde, samt underlätta för framgångsrik implementering. Dessa kan ge trygghet i processen och minska oenighet, misstag, och förlorat värde. I detta seminarium berättar vi om hur man på ett systematiskt sätt kan använda evidensbaserade underlag för att fatta bästa möjliga beslut som ger värde för inblandade aktörer inklusive slutanvändaren, samt bygga effektiva processer och policyer med hållbarhet.Det är viktigt att ha en tvärvetenskaplig ansats tidigt i processen för att säkerställa optimal användning av teknik. Många företag som utvecklar digitala lösningar har svårt att komma in eller stanna kvar i marknaden just för att de inte kan påvisa med relevant evidens på hur deras teknik kan ge nytta från olika perspektiv. Vi kommer att visa med konkreta exempel hur samarbetsforskning med teknikutvecklare kan säkerställa evidensen som krävs för att påvisa värdet och nytta.Forskargruppen PREVIVE (Policy, Reimbursement, Evidence, Implementation, Value and Effectiveness in Health and Welfare Technology interventions) vid Mälardalens högskola, tillsammans med externa samarbetspartners, använder verkliga exempel och verktyg för att leda er genom stegen till att kunna fatta bästa möjliga beslut.

Hur vet jag att min hälsoapp är säker och hur kan jag som konsument veta vilka hälsoappar det går att lita på och att de är utvecklade utifrån standardiserade krav?För användare av hälsoppar kan det vara svårt att veta vilken app man bör välja, om appen är tillförlitlig och säker att använda för det man vill.Använder man medicinska appar ska man välja de appar som är CE-märkta då dessa har genomgått tester, riskanalyser och är godkända.Denna presentation berättar om den internationella specifikation SIS- CEN ISO/IEC 82304-2Health Software — Part 2: Health and wellness apps — Quality and reliability som kommer att publiceras under 2021. Man går in på innehåll och användningsområden

Är en Nordisk Data lake lösningen på hälsodatafrågan eller är det tvärtom. En intensiv debatt om data dragen till sin spets utlovas..

Vår förståelse för ljus och ljusets påverkan på människan har ökat enormt sedan Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young upptäckte de molekylära mekanismer som styr den cirkadiska rytmen vilket 2017 tilldelades med Nobelpriset i Medicin eller Fysiologi. Ny teknik, kombinerad med en ökad förståelse för ljusets påverkan på vårt välbefinnande gör att fler och fler organisationer får upp ögonen för de positiva effekterna en god belysningsmiljö har på verksamheten, och i detta seminarium delar BrainLit med sig av sina kunskaper kring ämnet samt tar upp faktiska exempel.

Kan den digital tekniken tillsammans med nära samarbete över organisationsgränserna bidra till en sömlös vård? Med den frågan i fokus berättar vi om våra erfarenheter av att införa digital teknik i hälsocentralernas arbetssätt. 9

Behovet av samverkan mellan regioner och kommuner diskuteras allt mer intensivt. Men hur fungerar regional samverkan i praktiken? Cambio, Region Kalmar län och regionens tolv kommuner har genomfört ett framgångsrikt samverkansprojekt. Här delar de med sig av konkreta tips och viktiga insikter.

I Covid-19 pandemin har det från flera håll kommit initiativ om att kunna visa digitala intyg som kan vara en hjälp att minska smittspridning. Det gäller dels intyg om nylig test för virus men också immunitetsintyg som visar antikroppar eller vaccination. Föredragshållaren är med i WHOs expertgrupp som standardiserar ett globalt digitalt resedokument.

Denna föreläsningar handlar om ett samverkansprojekt för utveckling av en tjänst för digital (re)habilitering. Sedan föreläsningen under Vitalis 2020 har mycket spännande hänt. Tjänsten har genomgått en omfattande testning och står i startgroparna för lansering. I föreläsningen går vi igenom hur projektet kom till, hur det genomförts och vilka lärdomar vi tagit med oss på vägen.

Tredjelandsöverföring som begrepp hörs allt oftare, men vad betyder det? I den här föreläsningen reder vi ut när det kan röra sig om en tredjelandsöverföring och vad man bör tänka på. Varmt välkomna!

SKR utsåg den 1 juni 2020 Kalmar kommun som en av de tio modellkommuner som ska fungera som modell för äldreomsorgens digitalisering. I Kalmars äldreomsorg finns i grunden en e-hälsostrategi som fokuserar på arbetssättet innan ny teknik introduceras. Michael Ländin beskriver här e-hälsostrategin som nyckeln i arbetet med digitalisering och e-hälsoarbete.