Programpunkter

Svenska forskarnätverket för digital vård avslutar sin session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" med en panel med titeln:
Vad är nästa steg? Forskarna blickar framåt #DigitalaVårdmötenHär försöker vi utifrån olika perspektiv knyta ihop säcken av kunskap från sessionens alla föredrag, och framförallt sia om framtiden för Digitala vårdmöten. - Hur ska digital vård bli en kostnadseffektiv och ändamålsenlig del av svensk vård? Vilken forskning behövs för att stärka evidensen och säkra "den goda vården"?
Panelen består av: Nasim Farrokhnia är Sverigechef på Mindler (psykologapp) och har lång erfarenhet som forskningschef på KRY. Hon är även forskande läkare, anknuten till Karolinska institutet/SÖS. Här i panelen har hon fokus på medicinsk kvalitet. Gunnar Klein deltar i panelen i egenskap av läkare/vårdpersonal, eftersom han arbetar deltid som "nätläkare", dvs möter patienter på distans inom allmänpraktiken/primärvården. Han är även professor i Hälsoinformatik vid Örebro Universitet. Björn Ekman är forskare vid Lunds universitet vid institutionen för kliniska vetenskaper, i Malmö (IKVM). Här i panelen har han systemperspektivet vad gäller samhällsnytta i stort.   Isabella Scandurra modererar panelen. I egenskap av patient med kronisk cancerdiagnos har hon även patientens perspektiv i paneldiskussionen. Hon forskar i hälsoinformatik vid Örebro universitet.
 Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
 

Region Stockholms Vårdterminal ökar effektiviteten för vårdpersonal, genom att förenkla in- och utloggning och förflyttning mellan olika rum och patienter. Sparad tid som kan ägnas åt att ge vård till sjuka istället. Roger från Region Stockholm berättar om utmaningar, krav från verksamheten och produktivitetsfördelar samtidigt som vi tittar lite på trender och utveckling inom it för vården.

Key findings from data guided intensive home rehabilitation among adult outpatients in Keski-Satakunta area, Finland.Patient sourced objective data acts a important role for activating, motivating and supporting intensive rehabilitation at homes. Method is well accepted among patients, +80% from the target group are willing to own and act their rehabilitation process. Increased efficiency for te process can be even 50% where individual variation per patients varies.
For care personnel constant knowledge where and how the rehabilitation process is developing based on patient sourced data has given opportunity to design individual rehabilitation processes. No need to mention the value for remote monitoring based rehabilitation process during pandemic where physical home rehabilitation visits are limited.

Med spännande ny teknik och social-gaming, förklarar vi vaccinets väg in i kroppen genom en speciellt utvecklad utbildningsmodul avsedd för både barn och vuxna. Vi får följa med på en resa i virusets värld och förstå vaccinets verkan.

I Covid-19 pandemin har det från flera håll kommit initiativ om att kunna visa digitala intyg som kan vara en hjälp att minska smittspridning. Det gäller dels intyg om nylig test för virus men också immunitetsintyg som visar antikroppar eller vaccination. Föredragshållaren är med i WHOs expertgrupp som standardiserar ett globalt digitalt resedokument.

Är en Nordisk Data lake lösningen på hälsodatafrågan eller är det tvärtom. En intensiv debatt om data dragen till sin spets utlovas..

Behovet av samverkan mellan regioner och kommuner diskuteras allt mer intensivt. Men hur fungerar regional samverkan i praktiken? Cambio, Region Kalmar län och regionens tolv kommuner har genomfört ett framgångsrikt samverkansprojekt. Här delar de med sig av konkreta tips och viktiga insikter.

Kliniska prövningar driver utvecklingen av ny diagnostik och nya behandlingsmetoder vilka kan leda till bibehållen eller ökad hälsa för patienter. De innebär också en kompetensuppbyggnad för svensk vård och omsorg. Idag kan dock uppemot 70% av potentiella patienter inte delta i kliniska prövningar av geografiska skäl, eftersom de traditionellt utförs på något eller några sjukhus. Samtidigt görs idag allt fler studier på små grupper med specifika diagnoser, vilket kräver deltagare från hela landet. Detta kommer dessutom bli allt viktigare i takt med utveckling av precisionsmedicinen.
I panelen har vi representanter från myndigheter, företag, branschorganisation och, allra viktigast,  patienter,  

En förutsättning för att AI-förstärka och digitalisera vården  

I syfte att effektivisera det inkommande patientflödet har Närhälsan Online under hösten 2020 och våren 2021 drivit ett utvecklingsprojekt där man testat ett AI-baserat verktyg för triage och anamnes. I denna föreläsning berättar Gudrun Greim, allmänläkare och verksamhetsansvarig på Närhälsan Online, om syfte och mål med utvecklingsprojektet, hur genomförandet gått till, samt vilka lärdomar de dragit längs vägen. Hon redovisar även för utfallet och de möjligheter hon ser framåt. Föreläsningen avslutas med en kort intervju. 

En datadriven hälsokommun med fokus på prevention barnfetma – varför då?Kan man förebygga diabetes typ 2, hjärt- kärlsjukdomar och 13 typer av cancer? Är det verkligen en faktor 1:6 om vi satsar på prediktion och prevention istället för diagnos och behandling?Prevention barnfetma som en Grand challenge och ett Hackathon – varför?

Denna föreläsningar handlar om ett samverkansprojekt för utveckling av en tjänst för digital (re)habilitering. Sedan föreläsningen under Vitalis 2020 har mycket spännande hänt. Tjänsten har genomgått en omfattande testning och står i startgroparna för lansering. I föreläsningen går vi igenom hur projektet kom till, hur det genomförts och vilka lärdomar vi tagit med oss på vägen.

Digitalisering av sjukvården kräver så mycket mer än videobesök. En av de stora utmaningarna inom diabetesvården idag är att hantera alla kontinuerliga hälsodata som genereras och det finns en oerhört stor potential till förbättring genom just digitalisering och automatisering av hur dessa data hanteras. För personer som lever med diabetes förändras blodsockernivåerna ständigt och personen själv måste aktivt mäta sitt blodsocker flera gånger per dag för att ta ställning till hur man ska sköta sin insulinbehandling. Tack var kontinuerliga sockermätare (CGM/FGM) kan sockernivåerna monitoreras dygnet runt vilket är ett stort stöd för den enskilda personen men det ställer också stora krav på att kunna hantera alla dessa data. Samtidigt innebär det en stor utmaning för hälso- och sjukvården eftersom kontinuerliga mätare generar närmare 50 000 nya datapunkter inför varje besök som idag till stor del hanteras manuellt. För att förbättra diabetesvården krävs nya digitala verktyg som kan automatisera tolkningen av alla data. Vi arbetar inom ramen för flera forskningsprojekt med att både skapa nya maskininlärningsalgoritmer för analys av diabetesdata och för att implementera det i hälso- och sjukvården.  

Region Östergötland har som ambition att bedriva egenmonitorering för multisjuka äldre med kroniska sjukdomar. Målbilden är att vårdformen ska implementeras och att den ska ta hand om 5000-10000 patienter. För att göra detta har projektet "Ekosystem för e-Hälsa" skapats med stöd ifrån Vinnova. Projektet har genomfört arbetet med behovsdrivet arbetssätt med utgångspunkt i en samlad behovskartläggning. Utifrån denna kartläggning har regionen upphandlat ett It-stöd, skapat arbetsprocesser och införandematerial. Tillsammans med vårdverksamheten har implementationen startat och engagerat sjuksköterskor, läkare, leverantör och inte minst patienter. Fortsatt med ett utforskande och behovsdrivet arbetssätt. Mitt under uppstarten slog Covid 19 till och vården fick totalt ställa om fokus vilket påverkade införandet. Nu är projektet i sin planerade slutfas och egenmonitorering är ett strategiskt spår i arbetet med Nära vård. Men utmaningarna kvarstår och måste övervinnas att lämna helt eller delvis kända arbetssätt och arbeta på nya sätt för att möta sjukvårdens framtida och nuvarande utmaningar. Att lämna över en implementation av en vårdform från ett projekt till ordinarie verksamhet - att komma bortom eldsjälen.

In this session, representatives from Frisk Spesialist, a provider in secondary care, will reflect on their inspiring digital journey. Because of the coronavirus pandemic, a pilot project in digital health care was implemented over-night. Frisk Spesialist will share their results from their research survey on their patients on evaluation on digital rehabilitation.

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Artin Entezarjou, legitimerad läkare och doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning,(Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet) berättar här om en publicerad studie kring Digital anamnes: primärvårdpersonalens upplevelse.Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se