Sessions

Hur kan det bli så fel? När patienten har ett annorlunda kommunikationsbehov testas alla rutiner. Att vara döv är att vara mycket utsatt i vården. Särskilt under pandemier där anhöriga inte får vara med och behovet av teckenspråkstolk ständigt ifrågasätts.

Digitaliseringen har medfört ett ökat fokus på distansövervakning -men vad är det egentligen mer än en lång sladd från patienten till vårdgivaren?

Det har länge diskuterats om att implementera lösningar för distans-monitorering inom hjärtsvikt. I detta seminarium har vi samlat två regioner som kommer att diskutera vilken ”mode of action” som de aktuella lösningar har, organisatoriska erfarenheter av implementering samt vilka resultat man lyckas uppnå gällande vad som är viktigt för patient samt ekonomiska besparingar.  

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Föredraget Forskning i praktiken: Digital triagering i Digitala Vårdmöten är en del av Svenska forskarnätverket för digital vårds session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"I detta föredrag presenteras den pågående utvecklingen av
Digitala VårdMöten i Region Gävleborg. En digital plattform ska erbjuda en sammanhängande vårdkedja för patienten, från första kontakt och genom triage, diagnostik och behandling. För vårdpersonal erbjuder plattformen en möjlighet till avlastning av telefontriageringar, då varje vårdärende startar med en digital triage innan patienten kopplas vidare till rätt vårdnivå. Vårdpersonal kommer också att kunna kommunicera tvärprofessionellt och över vårdnivå- och verksamhetsgränser, för att kunna erbjuda patienten en bred och sammanhängande bedömning av symtomen. Då förfarandet med digital triagering behöver beforskas mera och denna plattform är under utveckling, så kommer forskning att bedrivas parallellt med införandet, för att observera och mäta effekterna av patientens digitala vårdkontakter, såväl som att undersöka patienters och vårdpersonals upplevelser av att använda den digitala vårdkedjan.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
 

Kan man med individanpassad fysisk aktivitet bidra till en förbättrad sekundärprevention inom Primärvården?Det är välkänt att rätt dos av fysisk aktivitet är hälsosamt. Likaså är det att fysisk aktivitet är viktigt ur ett hälsoperspektiv för individer med kroniska sjukdomar. Hur gör man då i praktiken för att kunna individanpassa och erbjuda rätt dos av fysisk aktivitet för individer med kroniska sjukdomar, som i sin tur har en varierande funktionsförmåga, ev. smärta/besvär och skiftande dagsform? I vår föreläsning kommer vi att prata om vad som är viktigt ur ett användarperspektiv, vård-perspektiv och samhällsperspektiv för att tillhandahålla lättillgänglig individanpassad fysisk aktivitet med fokus på förbättrad sekundärprevention inom primärvården.

Artificiell intelligens, AI, ses av många som ett viktigt verktyg för att möta framtidens behov av vård och omsorg. Samtidigt finns flera utmaningar med en sådan utveckling, kanske främst rörande etik och juridik. Såväl möjligheter som utmaningar beskrivs i fokusrapporten Artificiell intelligens och e-hälsa som presenteras här.

Flykten till framtiden - Att arbeta som läkare hos en digital vårdgivare
Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
http://digitalcareresearch.se

Myocardial infarction, stroke, sudden death
is frequently asymptomatic and thus underdetected. In this we use AI to look
for signals pointing to different causes of death. Existing screening methods
require prolonged monitoring and are limited by cost and insufficient yield. In
a research project at Region Halland using AI to identifying these patients shows
promising results.

Att kunna nyttja externa molntjänster för sin mjukvaruutveckling och genom det öka innovationstakten har länge setts som en möjliggörare för moderna ehälso-leverantörer som tillåter dem att leverera värde till patienter snabbare.
I och med EU domstolens ogiltigförklarande av dataöverförings-avtalet Privacy Shield tittar nu fler organisationer än någonsin på Europeiska moln-alternativ som ett sätt att säkerställa sin GDPR-efterlevnad. Den europeiska molnmarknaden har länge varit fragmenterad och långt efter den amerikanska men nu satsar många leverantörer på att bygga ut moderna molntjänster, ivrigt pådrivna av Europeiska datasuveränitets-initiativ som Gaia-X.
Publika moln har i Sverige länge varit synonymt med de amerikanska moln-jättarna och kunskapen om goda europeiska eller för den del svenska alternativ är ofta låg.
Att räkna på vad en flytt från att vara inlåst i amerikanska hyperscalers molntjänster innebär, göra analysen för vilka tjänster man kan köpa färdigt i Europa och hur man kan tänka kring arkitekturen för sin teknikstack är något många har varit förskonade från. 
Den här presentationen kommer utifrån praktiska erfarenheter av att hjälpa organisationer med sin europeiska molnstrategi och flera års arbete med de flesta större molnleverantörer i Europa visa vilka alternativ som finns, hur man räknar på investeringen samt illustrera hur arkitekturen kan se ut för en typisk modern teknikstack på ett europeiskt moln.

The session will inform and discuss the EU new policies, R&D and Innovation initiatives in the area of Digital Health - and possibilities for Swedish care developers, researchers, innovators and users. 

FamiljehemSverige är en nationell e-tjänst som förenklar kommunernas arbete som rör rekrytering av familjehem, jourhem, kontaktperson och kontaktfamilj. Tjänsten erbjuder också en möjlighet att använda sig av säkra videomöten.

"E-hälsa och digitala tjänster ur ett personcentrerat perspektiv" är en 5 veckor lång kurs som har getts på Läkarprogrammet, Karolinska Institutet vid två tillfällen. Kursen ges helt digitalt förutom några pass för verksamhetsförlagd undervisning på Akademiskt specialistcentrum; Region Stockholm, där undervisning i chat och videoteknik ges. Etik och juridik belyses, liksom AI, utveckling av digitala tjänster och undervisning om förbättringsarbete. Ett uppskattat kursinslag är en tjänstedesignuppgift som studenterna gör efter intervjuer med patienter och medarbetare. Digitala studiebesök hos flera privat vårdgivare. Under seminariet redogör vi för lärandemål, seminarieinnehåll, examinationsform och kursutvärdering.

OpenEHR är ett välfungerande internationellt nätverk för samverkan kring kliniska modeller, med stor aktivitet bl.a. i Norge. Även i Sverige finns flera engagerade deltagare och aktiv utveckling. SFMI (Svensk förening för Medicinsk Informatik) ska som neutral aktör oberoende av leverantörer och vårdgivare nu under minst 2 år vara värd för en svensk nod i detta nätverk, och vi hoppas kunna skapa en kritisk massa av kunnande och utveckling för framtida förvaltning av OpenEHR.

När pandemin slog till prioriterades vården till att förbereda sig för att isolera och behandla patienter med covid-19. Stora delar av vården stod istället helt still eftersom patienter inte längre får besöka vården med luftvägssymtom och många vårdpersonal får stanna hemma på grund av milda förkylningssymtom. Barnsjuksköterska Anna Österberg berättar om den digitala transformation som mottagningen blixtsnabbt ändrade om till och visar hur en lyckad uppföljning kan se ut på distans via en demo live.

Region Kalmar län påbörjade hösten 2019 ett arbete med att skapa en länsgemensam TeleQ, en funktion som tar hand om alla nya ärenden till våra fysioterapeuter. Vi går från ett dussintal mottagningar till att nu dirigera alla patienter till en och samma ingång. Har vi tagit oss vatten över huvudet?Ta del av vår resa!

Det ska bli möjligt för medarbetare att använda jobbets e-legitimationer i många olika digitala tjänster. Det är fokus i den färdigställda förstudierapporten om eID för medarbetare som tagits fram inom DIGG:s regeringsuppdrag att i samverkan med andra parter etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. Hör Eva Sartorius från DIGG berätta om vad som är på gång.

SKR utsåg den 1 juni 2020 Kalmar kommun som en av de tio modellkommuner som ska fungera som modell för äldreomsorgens digitalisering. I Kalmars äldreomsorg finns i grunden en e-hälsostrategi som fokuserar på arbetssättet innan ny teknik introduceras. Michael Ländin beskriver här e-hälsostrategin som nyckeln i arbetet med digitalisering och e-hälsoarbete.

Att ha en kombinerad nedsättning av både syn och hörsel innebär en stor begränsning i tillgången till både information och kommunikation. Det begränsar också möjligheten till överblick, vilket innebär att man behöver kompensera med inlärning, minne och tid.Om tjänster inom eHälsa utformas på rätt sätt kan de innebära ett friskare, bättre och enklare liv även för personer med dövblindhet. Tjänsterna blir troligen på samma gång bättre och enklare även för personer som har perfekt syn och hörsel.Vad ska man tänka på när man skapar och/eller upphandlar dessa tjänster - och varför?

E-hälsa ses ofta som en ny och omvälvande företeelse inom hälso- och sjukvården, men många bärande idéer och tankar kan spåras upp till 100 år bakåt i tiden. Under de senaste 30-40 åren har inslagen av IKT/ICT ständigt ökat och likaså antalet projekt – men det operativa införandet och nyttiggörandet har inte matchat projekttakten. Beror detta på att projekten misslyckats?Föreläsarna har 35-års parallell kompletterande erfarenhet av att arbeta med E-hälsa som forskare, innovatörer, entreprenörer och i näringslivet, och kommer redovisa erfarenheter från olika projekt och initiativ - ”lyckade och mindre lyckade”. Med utgångspunkt i dessa diskuteras hur man bättre kan skapa varaktig nytta, bättre tillvarata gjorda erfarenheter och inte upprepa gamla misstag. Presentationen är planerad som introduktion till en paneldebatt kring ämnet.

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna och ge alla tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med långa behandlingstider ville man också ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte på administrationen att driva processen framåt. Aleris Sömnapné kunde starta arbetet med ett vitt papper och all personal har varit involverade i att ta fram gemensamma rutiner och definiera processerna. Även patienterna ges möjligheten att bli mer involverade i att driva sin vårdprocess framåt. I seminariet delar Aleris Sömnapné med sig av erfarenheterna från detta arbete och vad de gjort för att kunna implementera automatiserade vårdprocesser på kort tid.