Programpunkter

Ett exempel på automatisering där ”roboten” inte gav den största effekten

Genom Kapacitet och produktionsstyrning KPS har vi fått till en balans i vardagen.
I form av bättre resultat inom:
Tillgänglighet
Bättre resultat/upplevelser enligt medarbetarenkät
Vi producerar mer med samma resurser
Bättre kontroll på vardagen.På kvinnohälsovården arbetar barnmorskor (38st), två undersköterskor och en vårdadministratör på 12 olika mottagningar.VI ingår i familjecentralen som för övrigt består av Barnhälsovård, öppna förskolan, kurator och Kvinnohälsovård.

Det är viktigt att skydda de uppkopplade systemen i vården för att skydda patienten.
Hur gör vi det?

En beskrivning av det ramverk Region Uppsala tagit fram för att kunna jobba med digitalisering på ett effektivt sätt.

Innovationspartnerskapet syftar till att upphandla nya tjänster för att möta behovet Känsla av sammanhang (KASAM). Tjänster som bidrar till att göra individer trygga med stöd i att göra deras situation begriplig, hanterbar och meningsfull. Det upphandlande konsortiet består och finansieras av 8 kommuner, som samordnas av SKR.

Vi beskriver förhållandena inom e-hälsa för 2019 utifrån indikatorer som individen, medarbetaren och infrastruktur och teknik

E-hälsomyndigheten arbetar tillsammans med Läkemedelsverket med att ta fram en lösning för att förskrivning på substans bli möjlig. Lösningen ska fungera i hela kedjan mellan vård, apotek och patient och arbetet involverar därför många intressenter.

Under föreläsningen ges en introduktion medicintekniska regelverket och de standarder som används idag för att kvalitetssäkra de: appar, IT-lösningar och system som uppfyller definitionen av nationella medicinska informationssystem och medicintekniska programvaror.

En app och digital plattform, Dermicus Wound, har utvecklats av RiksSår i samarbete med företaget Gnosco, för att stödja personal vid informationsöverföring och överblick av vårdprocesser. Tekniken har prövats kliniskt i två Vinnova- och ett SKL-projekt och tjänsten, som idag används i den kliniska vardagen för bilddelning och expertrådgivning, har utvecklats till ett nationellt beslutsstöd. Nya forskningsprojekt fokuserar på hur det digitala beslutsstödet med struktur för multidisciplinärt teamarbete, snabb tillgång till sårexpertis samt adekvat kompetensförsörjning, kan förbättra den extremt stressiga miljö som sårbehandling innebär med stor arbetsmängd, splittrade arbetsuppgifter under tidspress och samvetsstress med lite tid för återhämtning och reflektion. Jämtland/Härjedalens testbäddsmiljö används för att utveckla den kliniskt praktiska infrastrukturen med fokus på multidisciplinärt teamarbete mellan primärvård och kommun. En hälsoekonomisk analys kommer att utvärdera vilka effektivitets- och kvalitetsvinster som finns att göra vid breddinförande av det digitala beslutsstödet, som för Jämtland/Härjedalens del också inkluderar kostnader för långa sjukresor.

Praktisk erfarenhet av implementering av e-Hälsoprojekt inom hjärtsvikt i Region Skåne Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning i Sverige i dag. Stor del av dessa skulle kunna undvikas med korrekt handläggning av patienterna enligt nationella riktlinjer. Region Skåne provar och inför nu verktyg som kan bidra till en optimal och jämlik vård genom att erbjuda digitala tjänster och e-Hälsolösningar riktade mot patienter och personal.

Utifrån ett normkritiskt perspektiv skapar vi en digital tjänst för ökad tillgänglighet inom rehabilitering. Tjänsten utvecklas i samarbete med fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska i Karlstad kommun. Resultatet blir ett digitalt verktyg som ökar motivationen till rehabilitering på egen hand.

Den ökad förekomsten av hälso och välmående data samt biomedicinsk information har inte lett till en liknade tillväxt av möjligheter ännu mycket pågrund av nuvarande lagstiftning men också på grund av gammal system arkitektur. För att hantera dessa problem utvecklas innovativa lösningar för att minimera återidentifieringsrisker som är involverade i den sekundära användningen av insamlade data. Hur kan kontroll och risk hanteras vid sekundär användning av hälsodata i en tidsålder med datadriven innovation under corona pandemin?

En genomgång av hur man med kategoristruktur kan styra beskrivning av medicinska begrepp.

Regionerna har samverkat kring gemensam digitalisering via Inera i över 20 år. Samverkan har resulterat i nationella satsningar som 1177 Vårdguiden, Nationell patientöversikt och Nationell tjänsteplattform som kopplar ihop vårdsystem över hela Sverige. Många av de lösningar som finns idag kan återanvändas för att stödja kommunernas digitalisering. Avsikten är dessutom att skala upp användningen av gemensamma digitala grundförutsättningar så att de inte bara stödjer hälso- och sjukvård utan även socialtjänst, skola och andra kommunala verksamheter. Möjligheterna är stora men det finns också utmaningar, som exempelvis att skapa effektiva modeller för samverkan och finansiering.

Signaler kommer på att IBIC, eller snarare de processer som införs i kommunerna när IBIC införs, riskerar att skapa utmaningar. Risken finns att det leder till suboptimering, är ekonomiskt ofördelaktigt, hämmar utvecklingen av omsorgen, riskera rättssäkerheten och kvalitetssäkringen samt lika vård för alla. Det riskerar att ta oss längre från målet om att vara världsledande på välfärdsteknik. Vilka fallgropar ser kommunerna och vad gör vi åt det?

Kognitiv testning har historiskt använts i liten skala och främst vid utredningar av olika slag. Med digitaliserad och automatiserad testning öppnas dörrarna för betydligt bredare användningsområden. Vad kommer detta innebära för vården? Föreläsningen går även igenom evidensläget och hur digital testning förhåller sig till analog. Ni får även ta del av exempel på användning idag, utmaningar vid implementering samt vilka problem digital kognitiv testning kan lösa i framtiden.

Innovations Skånes process för att kommersialisera idéer från anställda i Region Skåne ger patienter bättre vård, vårdgivare bättre arbetsförhållanden och kommersiella företag nya affärsmöjligheter. Leverantörerna till hälso- och sjukvården lägger ner stora resurser för att utreda och förstå sina kunders framtida behov och förväntningar. För att kunna göra det måste de först förstå utmaningarna. De som har djupast och bäst kunskap om, och för övrigt ofta väldigt bra uppfattning om hur de skulle kunna lösas, är självklart de som dagligen ställs inför dem. Alltså sjukvårdspersonalen. På väldigt många regioner runt om i Sverige finns funktioner som har som syfte att fånga in behov från den egna personalen. Dessa funktioner är, vågar vi påstå, en väldigt effektiv genväg för sjukvårdens leverantörer att förstå kundernas behov.

Today, large amounts of clinical data, e.g. vital values and other measurements, are automatically collected. This is a challenge to the clinical staff as they need to quickly and effectively manage and assess these large quantities of data, e.g. validate, identify patterns and anomalies as well as make significant clinical decisions based on the clinical data. This demands for a focused and specialized decision support solution, which can give clinicians an even better overview and more intelligent decision support by leveraging emerging technologies such as machine learning and AI.