Programpunkter

Intresset för välfärdsteknologi är stort. Utbudet på marknaden när det gäller produkter inom välfärdsteknik är stort men hur hittar man och får information om olika produkter? I Hjälpmedelstjänsten finns ett stort utbud av produkter samlat på en plats, det underlättar arbetet för oss alla inom olika verksamhetsområden.

VI vill berätta om hur vi ändrade vårt sett att se på patienter. Från "såhär jobbar vi" till hur vi vill att patienter ska uppleva oss. Vi delger er patienters upplevelser av vår app från olika perspektiv. Och slutligen vill vi berätta om hur en stor, mångfacetterad organisation kan samsas i en app.

Offentlig upphandling är ett kraftfullt strategiskt verktyg för att driva behovsbaserad innovation för att utveckla svensk sjukvård, men sker det i praktiken? I takt med att befolkningen ökar, växer andelen åldrade och multisjuka patienter. Samtidigt är den offentliga sjukvårdens ekonomi ansträngd. Framgångsrik utveckling och implementering av nya lösningar är avgörande för en kostnadseffektiv, högspecialiserad och högkvalitativ vårdleverans. Ny lagstiftning och policys har utvecklats för att ytterligare stimulera och optimera processen från idé till implementering. Det finns nu ett tryck på att öka användningen av innovationsupphandling för att effektivare driva innovationer till klinisk implementering.

Vad innebär det att ha grundläggande förutsättningar för digitalisering på plats? Vad tillför det för en verksamhet som ser möjligheter i att digitalisera? Det gäller till exempel informationssäkerhet, standards, grunddata, masterdata och regelverk. Men vad är det som bromsar utvecklingstakten för att få ett digitalt ekosystem? Ett exempel är ett digitalt adressregister som behövs för att vi ska kunna skicka meddelanden digitalt till varandra och vara säkra på att de når fram till rätt person.

Hur lever vi om 20 år, om 50 år? Vad säger framtidsforskningen om hur samhället och vi människor kommer förändras? För det är faktiskt inte bara tekniken som utvecklas. Den här föreläsningen berör hur nya mänskliga behov möter framtidens teknik, vilka möjligheter som ges, utmaningar som väntar, och hur företag och kommun tillsammans kan erbjuda trygg digitaliserad omsorg.

216 000 personer i Sveriges har idag ett trygghetslarm installerat. Utöver detta så erbjuds allt fler larmgenererande välfärdteknik. Med detta växer en allt mer komplex larmhantering fram med flera larmpunkter och scenarier att hantera. Personalomsättningen inom omsorgen är hög och det är utmanande att se till att all ny personal har en tillräcklig kunskap om hur de ska hantera larm och larmåtgärder. För att möta den utmaning som dessa två faktorer innebär tillsammans så har den första interaktiva träningsmiljön för omsorgspersonals larmhantering utvecklats, med fokus på just trygghetslarm. Föreläsarna kommer presentera samarbetskommunernas problemställning och de möjligheter som träningsmiljön ger. Hur arbetet med larmhantering kommer kunna utvecklas i framtiden.

Can healthcare be moved away from the clinic and hospital and into the home using mobile phones? And is there a one-size fits all solution to providing at-home healthcare?

Hur ska Sverige förbereda sig på att DNA-testning och cell- och genterapi kommer att vara del av rutinsjukvården eller till och med del av rutinhälsan? https://www.thetimes.co.uk/article/dna-testing-at-birth-will-be-available-for-everyone-wbmn0zjwzVad kommer detta att innebära för hälsa, precisionshälsa och precisionsmedicin ur ett Frisk-Risk-Sjuk – perspektiv samt ur ett datahanteringsperspektiv?

Vi ser idag hur allt fler konsultationer flyttar från fysiska analoga vårdrum till digifysisk kontext, men det är primärt privata vårdgivare som handlägger lejonparten av dessa. Idag finns det inte en uttalad strategi, än mindre konkreta utbildningar, för blivande vårdpersonal i digitala kommunikationsverktyg under grundutbildningen på lärosätena, än mindre på AT- och ST-nivå.

Vi vill förbereda organisation och medarbetare för den digitala omställningen och Framtidens Vårdinformationsmiljö. Vi vill på följande sätt göra det vi kan redan idag och samtidigt förbereda oss inför det som kommer. Målgrupp är medarbetare på alla nivåer och funktioner på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Många kommuner står inför utmaningen med att välja och prioritera rätt i digitaliseringsarbetet. Vilka områden inom socialtjänsten behöver digitaliseras och vad kommer det att kosta? På uppdrag av SKR har PwC identifierat centrala investeringsområden och fått fram en samlad kostnadsbild för digitala lösningar. För kommunerna ger det en bild av vilka investeringar som är aktuella idag och i framtiden, vilket ger stöd till budgetarbetet. På en nationell nivå handlar det om att ge en rikstäckande bild över vilka investeringskostnader det krävs för att digitalisera socialtjänsten i Sverige samt vilka områden som kan vara aktuella att prioritera och gemensamt satsa på.

Forskning visar att bristande amningshjälp kan leda till att kvinnor slutar amma. Kvinnorna önskar ökad tillgänglighet till amningshjälp. Begränsad telefontid med röstbrevlåda har varit kvinnans enda kontaktväg vid behov av specialisthjälp. Med dagens digitala möjligheter kan en förvänta sig att själv kunna boka sin tid. Ett projekt startades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att se om videomöten fungerar för amningshjälp. Drygt 80 % tycker att det fungerar väl att få amningshjälp via videomöten och färre behöver då åka in till sjukhuset. Barnmorskan kan se hur kvinnan ammar och även visa olika amningstekniker.

ePsykiatrienheten har sedan 2017 arbetat med att införa ett flertal digitala verktyg och interventioner inom vuxenpsykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Under denna presentation får ni höra om hur vi valt att driva och organisera vårt arbete för att tillhandahålla de digitala verktyg som förväntas av vården idag. Ni får även höra vilka hinder vi brukar stöta på när vi vill införa ett nytt digitalt arbetssätt inom vården, men framförallt hur vi har gått tillväga när vi har stött på dessa hinder – och haft ett lyckat, och kanske än viktigare, när vi haft ett misslyckat, projekt.

En digital plattform som fungerar som en gemensam ingång för invånare till kvalitetssäkrade digitala främjande hälsotjänster, utanför hälso- och sjukvårdsområdet, som främjar psykisk hälsa och välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa. Ta del av det digitala plattformsprojekt som drivs av Region Stockholm och RISE i samarbete.

DOME forskarkonsortium* presenterar tillsammans med INERA 1177-Journalens användning och vidareutveckling. Föredraget är en av fyra delar i sessionen 'Korta klipp om Journalen  - attityder och användning'  I den här delen presenteras tre studier. Först ut är Annika Bärkås med en analys av över 1000 frivilliga kommentarer inskickade till Inera. Efter den presenterar Jonas Moll två forskningsstudier med användare, dels cancerpatienter dels från Psykiatrin i Region Uppsala.  Vi hoppas ni vill lyssna på alla fyra delar, då de tillsammans är tänkta att utgöra årets helhetsbild av Journalen.  * DOME – Deployment of Online Medical records and E-health services 

Hur kan vi få ett bättre beslutsunderlag inom hälso- och sjukvård, utan att behöva gissa som man ibland måste göra idag? Beslut som tas inom en organisation eller en enhet kan ha stor påverkan uppåt eller nedåt i vårdkedjan, vilket kan vara svårt att överblicka. Här kan simulering av komplexa vårdflöden över organisationsgränserna vara en väg framåt!

Utifrån statistik, undersökningar och analys: Vilka drivkrafter, hinder och utmaningar finns för att e-hälsotjänster skall få stort genomslag?

Hur kan man göra för att fånga upp medarbetarnas osäkerhet, erfarenhet och utvecklingsidéer när nya digitala lösningar införs i verksamheten? Varför finns inte coacher i digitalisering? I syfte att underlätta och stötta den digitala utvecklingen har två kommuner i Halland valt att satsa på digitaliseringscoacher/digitaliseringsombud. Är detta ett framgångsrecept för att möta utmaning med att implementera digitala lösningar i vård och omsorg? Under den här föreläsningen får du höra digitaliseringsambassadörerna berätta om sitt uppdrag.
Om Digga Halland: https://hh.se/diggahalland

Det finns en uppsjö av beslutsstöd i digital form, men ändå görs tusentals misstag i vården varje dag. Fredrik Holmberg, läkare och systemutvecklare, har utvecklat en mjukvarurobot som ger situationsanpassat beslutsstöd efter behov. En digital assistent som tar hand om det jobbiga rutinarbetet och ser till att allt blir kollat och utfört enligt vårdplan, om läkaren vill. Vi i Läkarförbundets råd för Läkemedel, IT- och medicinteknik ger vår syn på vad det kan betyda för arbetsmiljö och patientsäkerhet. Bengt Sandblad, Professor Emeritus i människa-dator interaktion belyser vilken effekt mjukvarurobotar kan ha arbetsmiljön i vårdens IT system. Kan vi lita på de bakomliggande algoritmerna i AI-baserade stöd?