Programpunkter

Dagens ehälsomarknad svarar inte upp mot framtida utmaningar om ett ökat behov av vård- och välfärdstjänster samtidigt med kravet på en minskad kostnadsutveckling. Marknaden bidrar inte till det nödvändiga ökade införandet av digitala vård- och välfärdstjänster.
I RUVeS-projektet har vi utgått från att en konkurrensutsatt ehälsomarknad med en mångfald av leverantörer och kvalitetssäkrade produkter skulle främja marknadens förmåga att öka vården och omsorgens kunskap och driv att införa digitala tjänster. Projektet har identifierat funktioner och förmågor som behöver säkerställas hos vården och omsorgen respektive företagen för att utveckla marknaden till en ehälsomarknad där även de små och medelstora företagens potential tas till vara. Under föreläsningen kommer vi att presentera projektets resultat, RUVeS-modellen, och diskutera vad som behöver göras för att tillse en positiv utveckling.

Konsultativ Neurologi – arbetssätt för att effektivisera processen för patienter i behov av avancerad behandling för Parkinsons sjukdom i sydöstra sjukvårdsregionenÅr 2015 implementerades ett nytt arbetssätt med videokonsultation på distans inom avancerad Parkinson behandling i sydöstra sjukvårdsregionen. Med utgångspunkt från Neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping i samverkan med flera länssjukhus i region Kalmar län och region Jönköpings län har videokonsultation på distans används för att bedöma parkinsonpatienter och säkerställa rätt vård i rätt tid till rätt patient. Ansvarig överläkare Dr Nil Dizdar berättar om sina erfarenheter kring hur videokonsultationer på distans har effektiviserat remissflöden och ökat samverkan. Detta arbetssätt har fått stor påverkan för kliniken och patienterna inom parkinsonvården i sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetssättet är idag rutinverksamhet och planer finns att expandera till fler kliniker i regionen.

Hur arbetar en modern ryggkirurgisk klinik med moderna IT-hjälpmedel för att tillsammans med patienter förbättra vården och öka patientsäkerheten? Lyssna på erfarenheter från hur Ryggkirurgiskt Centrum (RKC) på Sophiahemmet har arbetat med nya IT-stöd för att förbättra smärtmonitorering, läkemedelsinformation samt utskrivningsrutiner efter operation. Syftet har varit att öka patientmedverkan, få bort flaskhalsar i den dagliga verksamheten samt att förbättra forskningsmöjligheterna,

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm, och Research Institutes of Sweden AB (RISE) har deltagit i ett innovationsprojekt med syfte att kartlägga förutsättningarna för att tillämpa datadrivna metoder, inklusive artificiell intelligens (AI), vid insamling av information
till kunskapsstöd om läkemedel. Kunskapsstödet Janusmed kön&genus har använts som pilotobjekt.

Vägen från produktutveckling till nyttiggörande hos användaren är ofta allt för lång. Innovationsledning är centralt för implementeringsprocessen och inom hjälpmedelsverksamheten i Dalarna arbetar vi aktivt med att utifrån forskningsbaserad kunskap utveckla berörda organisationers förmåga att driva och implementera innovationer. Vi delar med oss av våra lärdomar och reflektioner av det arbetet.

Går det att kombinera egen erfarenhet som patient med kunskap från studier och annan kliniska evidens? Är detta första steget mot individualiserad medicin? Hanna kommer att presentera sina insikter av att sköta sin egenvård på ett datadrivet sätt och vilka erfarenheter som har dragits ur denna process. Föreläsningen belyser vikten av egenvård och har ett tydligt patientperspektiv då Hanna är en så kallad spetspatient.

Utvecklingen av kvalitetsmått inklusive PROMs för diagnosövergripande bedömning av vårdkvalitet har stor betydelse för kvalitetsutveckling. Sådana mått kan nu distribueras som FHIR-profiler till vårdens system. Därmed kan vården för enskilda multisjuka personer förbättras längs hela patientens väg liksom kvalificerade jämförelser kan ske mellan vårdgivare.

Region Östergötland har som målbild att implementera en hemmonitoreringslösning för 5-10000 patienter. Regionen har använt sig av tjänstedesign för att beskriva och forma denna nya vårdform. Föredraget tar sin utgångspunkt i de praktiska lärdomarna från arbetet med att utveckla hemmonitorering med stöd av tjänstedesign i Region Östergötland.

Genom Kapacitet och produktionsstyrning KPS har vi fått till en balans i vardagen.
I form av bättre resultat inom:
Tillgänglighet
Bättre resultat/upplevelser enligt medarbetarenkät
Vi producerar mer med samma resurser
Bättre kontroll på vardagen.På kvinnohälsovården arbetar barnmorskor (38st), två undersköterskor och en vårdadministratör på 12 olika mottagningar.VI ingår i familjecentralen som för övrigt består av Barnhälsovård, öppna förskolan, kurator och Kvinnohälsovård.

Lyssna till vår arbetsprocess från idé till pilotprojekt - ett samarbete i Sydöstra sjukvårdsregionen. Artros är en av våra största folksjukdomar som växer med en åldrande befolkning. En åtgärd för att tillgodose basen i artrosbehandling (information, träning och viktkontroll) är artrosskolan i grupp som är en vanlig förekomst över hela landet. Resultaten av artrosskolan visar att 60 % av de patienter som genomgår skolan hoppar av väntelistan till operation och 26 % av deltagarna slutar med sina (artros)läkemedel. Idag är det dock bara var femte patient som diagnostiserats med artros som genomgår artrosskolan och det har visat sig vara svårt att nå de yngre patienterna. Digital artrosskola För att nå en bredare målgrupp såg vi behovet av en digital version av den redan framgångsrika artrosskolan. En digital lösning skulle göra åtgärden mer flexibel och tillgänglig för fler artrospatienter. Framtagandet av den digitala artroskolan för behandlingsplattformen stöd och behandling på 1177.se startade i Kalmar län och har sedan utvecklats till ett samarbete i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköping, Kalmar, Östergötland). Här kommer den digitala artrosskolan att presenteras tillsammans med våra erfarenheter av att utveckla och samarbeta kring ett nytt digitalt verktyg. Du får ta del av processen från idé till där vi är idag och hur planerna ser ut för framtiden.

Ett exempel på automatisering där ”roboten” inte gav den största effekten

Britta Brus och Gunilla Karlsson har varit på sammanlagt cirka 30 SIP-möten (Samordnad Individuell Plan). Här berättar de om sina erfarenheter och ger tips på vad som är viktigt att tänka på i SIP-processen. Föreläsningen kan med fördel ses om man planerar att vara med i workshopen med samma namn, men det är inte nödvändigt.

The future of health care improvement needs fundamentally different and patient-centred approaches to digital health. We need to recognize the context of the patient and the ecosystem that supports them as the key to optimizing the patient journey with improve outcome

In recent years, at home health services has seen a rapid increase, offering patients a better and more flexible route to improved care. This is a case of a pioneering new approach in the fertility space, with the development of a state-of-the-art device, enabling medical imaging to allow men to analyse and improve their sperm quality, from the comfort of their own home. Using advanced technologies, in conjunction with doctors and clinics, this is expected to have a major impact on the treatment of infertility worldwide.

A multimodual garment with integrated sensors was previously developed by the multidisciplinary wearITmed consortium including a close collaboration between researchers from medicine, engineering, textile and material science. The sensor garment with multiple integrated sensors (including accelerometers, gyroscopes, optical sensors and textile electrodes) can be used for continuous monitoring of movements and physiologically related variables (e.g. pulse, heart rate variability and changes in blood pressure) which is of great interest in neurological diseases. The garment was developed with a large focus on meeting the needs of professionals and patients’ while maintaining ease-of-use and technical stability.

Forskning visar att bristande amningshjälp kan leda till att kvinnor slutar amma. Kvinnorna önskar ökad tillgänglighet till amningshjälp. Begränsad telefontid med röstbrevlåda har varit kvinnans enda kontaktväg vid behov av specialisthjälp. Med dagens digitala möjligheter kan en förvänta sig att själv kunna boka sin tid. Ett projekt startades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att se om videomöten fungerar för amningshjälp. Drygt 80 % tycker att det fungerar väl att få amningshjälp via videomöten och färre behöver då åka in till sjukhuset. Barnmorskan kan se hur kvinnan ammar och även visa olika amningstekniker.

Inom Stockholm Digital Care har vi haft tillgång till testmiljöer i tre kommuners äldreomsorg och fyra års erfarenhet av tester. Vi har lärt oss hur vi ska arbeta med genuint innovativa och utmanande tester i vissa miljöer och hur vi kan använda metoder från testmiljö för att stimulera nytänkande i andra. Tre testledare delar exempel på lyckade tester och hur dikeskörningar kan leda till viktiga erfarenheter. Stockholm Digital Care är ett samverkansprojekt mellan Huddinge, Nacka och Stockholm, RISE, StorSTHLM och Region Stockholm delfinansierat av Tillväxtverket inom ERUF-program.

a little more data please... Med standardiserad data kan vi göra så mycket mer än vad vi kan idag, för samhället och patienten, utifrån rådande förutsättningar och ärvda gener.

Vi ser idag hur allt fler konsultationer flyttar från fysiska analoga vårdrum till digifysisk kontext, men det är primärt privata vårdgivare som handlägger lejonparten av dessa. Idag finns det inte en uttalad strategi, än mindre konkreta utbildningar, för blivande vårdpersonal i digitala kommunikationsverktyg under grundutbildningen på lärosätena, än mindre på AT- och ST-nivå.

Kan man använda AI-klassificering av hjärta och hud inom primärvården för att avlasta arbetsbördan för specialister? Kan man dessutom använda AI som träningsstöd som ny läkare för att snabbare nå en hög träffsäkerhet i sina analyser?