Programpunkter

Hur kan vi få ett bättre beslutsunderlag inom hälso- och sjukvård, utan att behöva gissa som man ibland måste göra idag? Beslut som tas inom en organisation eller en enhet kan ha stor påverkan uppåt eller nedåt i vårdkedjan, vilket kan vara svårt att överblicka. Här kan simulering av komplexa vårdflöden över organisationsgränserna vara en väg framåt!

Möt brukare/patienter/anhöriga som har erfarenhet av SIP. Tillsammans utforskar vi hur vi vill att det ska vara, vad som pågår inom området och vilka problem det finns. Genom att reflektera tillsammans lär vi oss olika perspektiv och hur vi ska ta nästa steg.

Hur kan ett gemensamt ramverk för hantering av grunddata inom vård och omsorg se ut? Vi presenterar resultatet av vår förstudie som vid ett nationellt införande kan komma att påverka hanteringen av information om verksamheter och organisationer i de register, system och e-tjänster som vårdgivare tillhandahåller.

Ersta äldreboende ger exempel på implementeringsstrategi med hjälp av digitalt medier. Lärdomar från samskapande i tvärprofessionella projektgrupper.

Utifrån Vision e-hälsa 2025 har E-hälsomyndigheten identifierat vilka kunskapshöjande initiativ som finns för e-hälsa på nationell nivå.
Ett initiativ är en insats eller ett underlag som bidrar till förändring och verksamhetsutveckling  med hjälp av digitalisering.
Initiativen vänder sig till någon av de sju identifierade målgrupperna inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Presentationen omfattar även en fördjupning av resultat som riktar sig till chefer inom socialtjänsten.

Hur ska Sverige förbereda sig på att DNA-testning och cell- och genterapi kommer att vara del av rutinsjukvården eller till och med del av rutinhälsan? https://www.thetimes.co.uk/article/dna-testing-at-birth-will-be-available-for-everyone-wbmn0zjwzVad kommer detta att innebära för hälsa, precisionshälsa och precisionsmedicin ur ett Frisk-Risk-Sjuk – perspektiv samt ur ett datahanteringsperspektiv?

Sedan sommaren 2017 har patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i Västra Götalandsregionen erbjudits ett digitalt verktyg, IBD Home, för att monitorera sin sjukdom i hemmet. Nu har det genomförts en utvärdering av såväl kvalitativa som kvantitativa effekter av lösningen. Under detta pass intervjuas företrädare från Västra Götalandsregionen AbbVie utifrån resultaten i utvärderingen. Vad har uppnåtts och vilka lärdomar finns det från arbetet? Diskussion förs ur perspektiven patient, medarbetare och vårdgivare. ------------------------------- ANNAT FÖRESLÄSNINGSFORMAT Standard (25 min) men i intervjuformat, med två personer (från projektpartner och region) som intervjuas utifrån resultaten från utvärdering av en tjänst för diagnostik i hemmet (IBD Home). Intervjuaren är samma person som genomfört utvärderingen. Deltagare ●Tobias Nilsson, chefsstrateg VGR ●Linn Mandahl, VD AbbVie Sverige Intervjuare: Henrik Schildt (PwC)

Mod i ledarskap och partnerskap är vägen fram i digitaliseringenLyssna till Johan Lindström, förvaltningschef på Eskilstuna kommun som berättar hur det börjat sin resa och hur digitalisering går från teknik till funktion. Hur det förändrade arbetssättet också ger möjlighet att ge individen ett så självständigt liv som hen önskar. Vi vill och vi kan förändra arbetssättet att möta framtidens behov av omsorg. Lyssna in och ställ frågor live direkt till Johan.

Vilka triggers är det som gör att en person med kronisk sjukdom vill använda en digital lösning för att få kontroll på sin sjukdom och öka effekten av sin medicinska behandling? Vad måste man tänka på för att skapa ett verktyg som är relevant för både personen med sjukdomen och vården som hen ska föra dialog med? I den här föreläsningen tar designers och patienter på scenen, för att tillsammans med publiken samskapa guidelines med avstamp i metoder för beteendedesign.

Idag bygger mycket av vår kommunikation på att vi har kontakt med hjälp av smarta telefoner, plattor och datorer via sms, e-post och olika digitala plattformar, s.k. fjärrkommunikation. Alla i vårt samhälle har inte tillgång till detta sätt att kommunicera. Föreläsningen bygger på avhandlingen Let's stay in touch - remote communication for people with communicative and cognitive disabilities och handlar om hur tillgången till fjärrkommunikation ser ut för personer med funktionsnedsättning som påverkar kommunikation och kognition. Hur klarar man sig i ett digitaliserat samhälle? Vad behöver göra för att det ska fungera bra?

Efter ett års dialogpräglad upphandling har Region Gävleborg valt digital helheltslösning. Under föreläsningen får du ta del av funktionalitets- och teknikkrav samt nya och vidareutvecklade funktioner som Region Gävleborg har kravställt leverantören av en "digitalt sammanhållen vårdkedja”, bland annat:
-Automatisk skapade lab-remisser som en del av automatisk triagering utan inblandning av vårdpersonal
-Vårdkonsultationer med patient, anhörig och flertalet vårdkompetenser samt separata chattar mellan vårdpersonal
-Automatiskt upprepade symtomformulär och visualisering av svarstrender -Ändring och visualisering av triagefrågor och utfall
-Integrerade beslutsstöd för ökad följsamhet till kliniska riktlinjer och produktionsresultat från dessa

Den ökad förekomsten av hälso och välmående data samt biomedicinsk information har inte lett till en liknade tillväxt av möjligheter ännu mycket pågrund av nuvarande lagstiftning men också på grund av gammal system arkitektur. För att hantera dessa problem utvecklas innovativa lösningar för att minimera återidentifieringsrisker som är involverade i den sekundära användningen av insamlade data. Hur kan kontroll och risk hanteras vid sekundär användning av hälsodata i en tidsålder med datadriven innovation under corona pandemin?

Vi berättar om hur Region Stockholm skapar och presenterar vårdutbudsinformation för målgrupperna vårdgivare respektive invånare. Vi visar digitala lösningar och berättar om resan hit och om även lite om den fortsatta resan.

Kognitiv testning har historiskt använts i liten skala och främst vid utredningar av olika slag. Med digitaliserad och automatiserad testning öppnas dörrarna för betydligt bredare användningsområden. Vad kommer detta innebära för vården? Föreläsningen går även igenom evidensläget och hur digital testning förhåller sig till analog. Ni får även ta del av exempel på användning idag, utmaningar vid implementering samt vilka problem digital kognitiv testning kan lösa i framtiden.

Sjuksköterskors upplevelser av att ha infört ICNP i omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen.
Språket har blivit strukturerat tydligt och lättförståeligt. Skapar tydlighet mellan olika vårdspecialiteter, man förstår vad är dokumenterat.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm, och Research Institutes of Sweden AB (RISE) har deltagit i ett innovationsprojekt med syfte att kartlägga förutsättningarna för att tillämpa datadrivna metoder, inklusive artificiell intelligens (AI), vid insamling av information
till kunskapsstöd om läkemedel. Kunskapsstödet Janusmed kön&genus har använts som pilotobjekt.

Praktisk erfarenhet av implementering av e-Hälsoprojekt inom hjärtsvikt i Region Skåne Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning i Sverige i dag. Stor del av dessa skulle kunna undvikas med korrekt handläggning av patienterna enligt nationella riktlinjer. Region Skåne provar och inför nu verktyg som kan bidra till en optimal och jämlik vård genom att erbjuda digitala tjänster och e-Hälsolösningar riktade mot patienter och personal.

Nordic health data are world-class and represent unique opportunities for health research and development. The Data Saves Lives partnership has presented concrete solutions that improve overview and access to Danish health data for the benefit of patients and society. Our solutions have been enrolled in the national health data strategy in Denmark and are now being implemented. Join us to learn about our partnership and discuss how we can scale our solutions to the Nordic level.