Programpunkter

Presentationen kommer att handla om genetik och precsionsmedicin och beskriver vad vi gör i GMS, problematiken och utmaningen med regionalisering för precisionmedicin och harmonisering, datadelning och kombinering av genomikdata med annan data. Även pågående internationell standardisering (ISO) inom genomics informaticsområdet beskrivs.

If we were to build a health system today for the future, what would it look like? We are in a digital age transforming access to rich and contextual big data, enabling us to disrupt health paradigms and build better health experiences for everyone.

The definition of Medical Device Software and its classification analysed and interpreted from the point of view of the MDR, IVDR, European and international (IMDRF) guidelines and the US FDA requirements. Medical Device Software life cycle requirements and standards in a nut shell.

Många kommuner står inför utmaningen med att välja och prioritera rätt i digitaliseringsarbetet. Vilka områden inom socialtjänsten behöver digitaliseras och vad kommer det att kosta? På uppdrag av SKR har PwC identifierat centrala investeringsområden och fått fram en samlad kostnadsbild för digitala lösningar. För kommunerna ger det en bild av vilka investeringar som är aktuella idag och i framtiden, vilket ger stöd till budgetarbetet. På en nationell nivå handlar det om att ge en rikstäckande bild över vilka investeringskostnader det krävs för att digitalisera socialtjänsten i Sverige samt vilka områden som kan vara aktuella att prioritera och gemensamt satsa på.

SLSO Um Online är en onlinemottagning som drivs i projektform via SLSOs ungdomsmottagningar i Stockholm. Mottagningen startade i mars 2019. Man kan via videomöte eller chatt träffa en barnmorska eller kurator var man än befinner sig. Det finns även möjlighet att träffa gynekologi. Appen är SLSOs egna "Alltid öppet" . Att starta ett nytt arbetssätt tar tid. Förändringar är inte alltid lätt men ofta väldigt kul. Jag kommer dela med mig av erfarenheter hur man går från dröm till verklighet.

DOME forskarkonsortium* presenterar tillsammans med INERA 1177-Journalens användning och vidareutveckling. Föredraget är en av fyra delar i sessionen 'Korta klipp om Journalen  - attityder och användning'  I den här delen presenteras tre studier. Först ut är Annika Bärkås med en analys av över 1000 frivilliga kommentarer inskickade till Inera. Efter den presenterar Jonas Moll två forskningsstudier med användare, dels cancerpatienter dels från Psykiatrin i Region Uppsala.  Vi hoppas ni vill lyssna på alla fyra delar, då de tillsammans är tänkta att utgöra årets helhetsbild av Journalen.  * DOME – Deployment of Online Medical records and E-health services 

VI vill berätta om hur vi ändrade vårt sett att se på patienter. Från "såhär jobbar vi" till hur vi vill att patienter ska uppleva oss. Vi delger er patienters upplevelser av vår app från olika perspektiv. Och slutligen vill vi berätta om hur en stor, mångfacetterad organisation kan samsas i en app.

Can healthcare be moved away from the clinic and hospital and into the home using mobile phones? And is there a one-size fits all solution to providing at-home healthcare?

Vi vill förbereda organisation och medarbetare för den digitala omställningen och Framtidens Vårdinformationsmiljö. Vi vill på följande sätt göra det vi kan redan idag och samtidigt förbereda oss inför det som kommer. Målgrupp är medarbetare på alla nivåer och funktioner på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

En digital plattform som fungerar som en gemensam ingång för invånare till kvalitetssäkrade digitala främjande hälsotjänster, utanför hälso- och sjukvårdsområdet, som främjar psykisk hälsa och välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa. Ta del av det digitala plattformsprojekt som drivs av Region Stockholm och RISE i samarbete.

ePsykiatrienheten har sedan 2017 arbetat med att införa ett flertal digitala verktyg och interventioner inom vuxenpsykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Under denna presentation får ni höra om hur vi valt att driva och organisera vårt arbete för att tillhandahålla de digitala verktyg som förväntas av vården idag. Ni får även höra vilka hinder vi brukar stöta på när vi vill införa ett nytt digitalt arbetssätt inom vården, men framförallt hur vi har gått tillväga när vi har stött på dessa hinder – och haft ett lyckat, och kanske än viktigare, när vi haft ett misslyckat, projekt.

Möt brukare/patienter/anhöriga som har erfarenhet av SIP. Tillsammans utforskar vi hur vi vill att det ska vara, vad som pågår inom området och vilka problem det finns. Genom att reflektera tillsammans lär vi oss olika perspektiv och hur vi ska ta nästa steg.

Offentlig upphandling är ett kraftfullt strategiskt verktyg för att driva behovsbaserad innovation för att utveckla svensk sjukvård, men sker det i praktiken? I takt med att befolkningen ökar, växer andelen åldrade och multisjuka patienter. Samtidigt är den offentliga sjukvårdens ekonomi ansträngd. Framgångsrik utveckling och implementering av nya lösningar är avgörande för en kostnadseffektiv, högspecialiserad och högkvalitativ vårdleverans. Ny lagstiftning och policys har utvecklats för att ytterligare stimulera och optimera processen från idé till implementering. Det finns nu ett tryck på att öka användningen av innovationsupphandling för att effektivare driva innovationer till klinisk implementering.

Jobbar du med utveckling av välfärdsteknik eller digitalisering inom äldreomsorgen?
Är du nyfiken på hur långt andra kommuner har kommit i automatisering av processer inom äldreomsorgen?
I det här seminariet berättar Eva Sahlén (samordnare) och Ann-Charlotte Klarén (projektledare) om det treåriga överenskommelsen som SKR och regeringen träffat om verksamhetsutveckling av äldreomsorgen med stöd av digitalisering.  

Inom medtech tar det 15 år för en innovation att nå marknaden. Inom healthtech i snitt 3,5 år, men i regel når innovationen då endast den privata marknaden. Det tar betydligt längre tid för healthtech-innovationer att nå den offentliga institutionella hälso-, sjukvårds- och omsorgsmarknaden där de kan göra skillnad för patienter och vårdpersonal. Samarbete, ekosystem och öppna plattformar kan öka innovationstakten och reducera tiden det tar för innovationer att göra nytta på marknaden, så samhället snabbare kan uppnå mer hälsa per skattekrona. Cerner och Innovation Skåne presenterar hur organisationerna tillgängliggör ett ekosystem för nordiska startups som öppnar globala marknader för lokala innovationer och som skapar nytta och bättre hälsa – såväl lokalt som globalt.

Utifrån statistik, undersökningar och analys: Vilka drivkrafter, hinder och utmaningar finns för att e-hälsotjänster skall få stort genomslag?

Vägen från produktutveckling till nyttiggörande hos användaren är ofta allt för lång. Innovationsledning är centralt för implementeringsprocessen och inom hjälpmedelsverksamheten i Dalarna arbetar vi aktivt med att utifrån forskningsbaserad kunskap utveckla berörda organisationers förmåga att driva och implementera innovationer. Vi delar med oss av våra lärdomar och reflektioner av det arbetet.

Hur svårt är det att cykla till Jokkmokk från Göteborg för att arrangera möten med tema ”Kolla min fot”? Lätt, säger doktor Tang. Med 12 månaders förberedelser av diabetesföreningar genomfördes en 255 mil lång cykeltur för bättre fothälsa vid diabetes. Hur svårt är det att införa digital fotkoll vid diabetes i Sverige? Svårt, säger ortopedingenjör Tang och medforskare. Tillsammans med patientföreningar har de sedan 2011 utvecklat och testat ett webbprogram, D-Foot för digital fotundersökning vid diabetes. Hinder och möjligheter till nationell spridning av innovationer, utvecklade i det offentliga diskuteras.

Forskning visar att bristande amningshjälp kan leda till att kvinnor slutar amma. Kvinnorna önskar ökad tillgänglighet till amningshjälp. Begränsad telefontid med röstbrevlåda har varit kvinnans enda kontaktväg vid behov av specialisthjälp. Med dagens digitala möjligheter kan en förvänta sig att själv kunna boka sin tid. Ett projekt startades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att se om videomöten fungerar för amningshjälp. Drygt 80 % tycker att det fungerar väl att få amningshjälp via videomöten och färre behöver då åka in till sjukhuset. Barnmorskan kan se hur kvinnan ammar och även visa olika amningstekniker.