Sessions

Idag bygger mycket av vår kommunikation på att vi har kontakt med hjälp av smarta telefoner, plattor och datorer via sms, e-post och olika digitala plattformar, s.k. fjärrkommunikation. Alla i vårt samhälle har inte tillgång till detta sätt att kommunicera. Föreläsningen bygger på avhandlingen Let's stay in touch - remote communication for people with communicative and cognitive disabilities och handlar om hur tillgången till fjärrkommunikation ser ut för personer med funktionsnedsättning som påverkar kommunikation och kognition. Hur klarar man sig i ett digitaliserat samhälle? Vad behöver göra för att det ska fungera bra?

Utifrån Vision e-hälsa 2025 har E-hälsomyndigheten identifierat vilka kunskapshöjande initiativ som finns för e-hälsa på nationell nivå.
Ett initiativ är en insats eller ett underlag som bidrar till förändring och verksamhetsutveckling  med hjälp av digitalisering.
Initiativen vänder sig till någon av de sju identifierade målgrupperna inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Presentationen omfattar även en fördjupning av resultat som riktar sig till chefer inom socialtjänsten.

How does a private global health care providers contribute to driving innovation for the benefit of society? The answer to this question lies in part in answering 3 other important questions: 1. How does Ramsay Santé drive an innovation agende for the benefit of the company ? 2. What are the benefits of private-public healthcare cooperation when it comes to healthcare economics and societal cost reductions? 3. How would the ideal framework for private-public healthcare innovation and cooperation look like from a private company viewpoint?

Praktisk erfarenhet av implementering av e-Hälsoprojekt inom hjärtsvikt i Region Skåne Hjärtsvikt och KOL är två av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning i Sverige i dag. Stor del av dessa skulle kunna undvikas med korrekt handläggning av patienterna enligt nationella riktlinjer. Region Skåne provar nu verktyg som kan bidra till en optimal och jämlik vård genom att erbjuda digitala tjänster och e-Hälsolösningar riktade mot patienter och personal.

Uppföljande paneldebatt på programpunktAtt verksamhetsutveckla med hjälp av modern teknik – Parkinsonbehandling i ÖstergötlandÖverläkare Dr Nil Dizdar från neurologiska kliniken på universitetssjukhuset i Linköping har i tidigare programpunkt berättat om sina erfarenheter kring hur videokonsultationer på distans (Konsultativ Neurologi) har effektiviserat remissflöden och ökat samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen. Kliniken använder sig även av hemtitrering (ParkinsonHome) för att optimera medicin inställning för patienterna i hemmet. Dessa arbetssätt är idag rutinverksamhet och har fått stor påverkan för kliniken och patienterna i sydöstra sjukvårdsregionen. Panelen på kommer utifrån olika perspektiv att diskutera vinster med att införa nya innovativa arbetssätt via modern teknik. Hur kan vi kan bli bättre på att lära oss av de goda exempel som finns? Hur ska vi gå tillväga för att sprida dessa goda exemplen.

Clinic Room of the Future – AI powered speech solutions is aiming to bring eye-contact and warmth back to the consultation room, improve the patient experience and decrease the threat of physician burnout. With AI embedded speech recognition as the backbone for clinical documentation, this foundation allows the future vision of healthcare to be realised. Called Ambient Clinical Intelligence (ACI), a purpose build healthcare device listens securely to clinician patient conversations while offering workflow and knowledge automation to complement the EHR. Exceeding the capabilities of a virtual or on-site scribe, ACI promotes a better patient experience by accurately capturing and appropriately contextualizing every word of the patient encounter and automatically documenting patient care without taking the physician's attention off the patient.

Today, large amounts of clinical data, e.g. vital values and other measurements, are automatically collected. This is a challenge to the clinical staff as they need to quickly and effectively manage and assess these large quantities of data, e.g. validate, identify patterns and anomalies as well as make significant clinical decisions based on the clinical data. This demands for a focused and specialized decision support solution, which can give clinicians an even better overview and more intelligent decision support by leveraging emerging technologies such as machine learning and AI.

Socialstyrelsen har sedan 2012 haft regeringens uppdrag att utveckla och förvalta en nationell källa för ordinationsorsak. Syftet är att den, som en del i en framtida ordinationsprocess, ska bidra till ökad patientsäkerhet då både ordinatör och patient vet varför en tidigare ordinatör valt att påbörja, ändra, fortsätta med eller sätta ut en läkemedelsbehandling. Det kommer vara en obligatorisk komponent i den kommande nationella läkemedelslistan. Genom åren har Socialstyrelsen vid många tillfällen berättat om utvecklingen och hur det är tänkt att fungera. Men nu är det dags för verkstad! Sedan 2019 finns kodsystemet tillgängligt för implementering i vårdens it-system via Sil, Inera. Region Halland har byggt in den nationella källan för ordinationsorsak i sin läkemedelsmodul. Representanter från Halland berättar och visar resultatet. Med på scenen finns också en av läkarna som jobbar med förvaltningen av kodsystemet. Hur jobbar de med uppdateringen och skapandet av ordinationsorsaker?

Britta Brus och Gunilla Karlsson har varit på sammanlagt cirka 30 SIP-möten (Samordnad Individuell Plan). Här berättar de om sina erfarenheter och ger tips på vad som är viktigt att tänka på i SIP-processen. Föreläsningen kan med fördel ses om man planerar att vara med i workshopen med samma namn, men det är inte nödvändigt.

Innovations Skånes process för att kommersialisera idéer från anställda i Region Skåne ger patienter bättre vård, vårdgivare bättre arbetsförhållanden och kommersiella företag nya affärsmöjligheter. Leverantörerna till hälso- och sjukvården lägger ner stora resurser för att utreda och förstå sina kunders framtida behov och förväntningar. För att kunna göra det måste de först förstå utmaningarna. De som har djupast och bäst kunskap om, och för övrigt ofta väldigt bra uppfattning om hur de skulle kunna lösas, är självklart de som dagligen ställs inför dem. Alltså sjukvårdspersonalen. På väldigt många regioner runt om i Sverige finns funktioner som har som syfte att fånga in behov från den egna personalen. Dessa funktioner är, vågar vi påstå, en väldigt effektiv genväg för sjukvårdens leverantörer att förstå kundernas behov.

Kognitiv testning har historiskt använts i liten skala och främst vid utredningar av olika slag. Med digitaliserad och automatiserad testning öppnas dörrarna för betydligt bredare användningsområden. Vad kommer detta innebära för vården? Föreläsningen går även igenom evidensläget och hur digital testning förhåller sig till analog. Ni får även ta del av exempel på användning idag, utmaningar vid implementering samt vilka problem digital kognitiv testning kan lösa i framtiden.

Signaler kommer på att IBIC, eller snarare de processer som införs i kommunerna när IBIC införs, riskerar att skapa utmaningar. Risken finns att det leder till suboptimering, är ekonomiskt ofördelaktigt, hämmar utvecklingen av omsorgen, riskera rättssäkerheten och kvalitetssäkringen samt lika vård för alla. Det riskerar att ta oss längre från målet om att vara världsledande på välfärdsteknik. Vilka fallgropar ser kommunerna och vad gör vi åt det?

Den ökad förekomsten av hälso och välmående data samt biomedicinsk information har inte lett till en liknade tillväxt av möjligheter ännu mycket pågrund av nuvarande lagstiftning men också på grund av gammal system arkitektur. För att hantera dessa problem utvecklas innovativa lösningar för att minimera återidentifieringsrisker som är involverade i den sekundära användningen av insamlade data. Hur kan kontroll och risk hanteras vid sekundär användning av hälsodata i en tidsålder med datadriven innovation under corona pandemin?

Regionerna har samverkat kring gemensam digitalisering via Inera i över 20 år. Samverkan har resulterat i nationella satsningar som 1177 Vårdguiden, Nationell patientöversikt och Nationell tjänsteplattform som kopplar ihop vårdsystem över hela Sverige. Många av de lösningar som finns idag kan återanvändas för att stödja kommunernas digitalisering. Avsikten är dessutom att skala upp användningen av gemensamma digitala grundförutsättningar så att de inte bara stödjer hälso- och sjukvård utan även socialtjänst, skola och andra kommunala verksamheter. Möjligheterna är stora men det finns också utmaningar, som exempelvis att skapa effektiva modeller för samverkan och finansiering.

En genomgång av hur man med kategoristruktur kan styra beskrivning av medicinska begrepp.

Praktisk erfarenhet av implementering av e-Hälsoprojekt inom hjärtsvikt i Region Skåne Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning i Sverige i dag. Stor del av dessa skulle kunna undvikas med korrekt handläggning av patienterna enligt nationella riktlinjer. Region Skåne provar och inför nu verktyg som kan bidra till en optimal och jämlik vård genom att erbjuda digitala tjänster och e-Hälsolösningar riktade mot patienter och personal.

Utifrån ett normkritiskt perspektiv skapar vi en digital tjänst för ökad tillgänglighet inom rehabilitering. Tjänsten utvecklas i samarbete med fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska i Karlstad kommun. Resultatet blir ett digitalt verktyg som ökar motivationen till rehabilitering på egen hand.

En app och digital plattform, Dermicus Wound, har utvecklats av RiksSår i samarbete med företaget Gnosco, för att stödja personal vid informationsöverföring och överblick av vårdprocesser. Tekniken har prövats kliniskt i två Vinnova- och ett SKL-projekt och tjänsten, som idag används i den kliniska vardagen för bilddelning och expertrådgivning, har utvecklats till ett nationellt beslutsstöd. Nya forskningsprojekt fokuserar på hur det digitala beslutsstödet med struktur för multidisciplinärt teamarbete, snabb tillgång till sårexpertis samt adekvat kompetensförsörjning, kan förbättra den extremt stressiga miljö som sårbehandling innebär med stor arbetsmängd, splittrade arbetsuppgifter under tidspress och samvetsstress med lite tid för återhämtning och reflektion. Jämtland/Härjedalens testbäddsmiljö används för att utveckla den kliniskt praktiska infrastrukturen med fokus på multidisciplinärt teamarbete mellan primärvård och kommun. En hälsoekonomisk analys kommer att utvärdera vilka effektivitets- och kvalitetsvinster som finns att göra vid breddinförande av det digitala beslutsstödet, som för Jämtland/Härjedalens del också inkluderar kostnader för långa sjukresor.

Vi beskriver förhållandena inom e-hälsa för 2019 utifrån indikatorer som individen, medarbetaren och infrastruktur och teknik