Programpunkter

OpenEHR är ett välfungerande internationellt nätverk för samverkan kring kliniska modeller, med stor aktivitet bl.a. i Norge. Även i Sverige finns flera engagerade deltagare och aktiv utveckling. SFMI (Svensk förening för Medicinsk Informatik) ska som neutral aktör oberoende av leverantörer och vårdgivare nu under minst 2 år vara värd för en svensk nod i detta nätverk, och vi hoppas kunna skapa en kritisk massa av kunnande och utveckling för framtida förvaltning av OpenEHR.

När pandemin slog till prioriterades vården till att förbereda sig för att isolera och behandla patienter med covid-19. Stora delar av vården stod istället helt still eftersom patienter inte längre får besöka vården med luftvägssymtom och många vårdpersonal får stanna hemma på grund av milda förkylningssymtom. Barnsjuksköterska Anna Österberg berättar om den digitala transformation som mottagningen blixtsnabbt ändrade om till och visar hur en lyckad uppföljning kan se ut på distans via en demo live.

Region Kalmar län påbörjade hösten 2019 ett arbete med att skapa en länsgemensam TeleQ, en funktion som tar hand om alla nya ärenden till våra fysioterapeuter. Vi går från ett dussintal mottagningar till att nu dirigera alla patienter till en och samma ingång. Har vi tagit oss vatten över huvudet?Ta del av vår resa!

Det ska bli möjligt för medarbetare att använda jobbets e-legitimationer i många olika digitala tjänster. Det är fokus i den färdigställda förstudierapporten om eID för medarbetare som tagits fram inom DIGG:s regeringsuppdrag att i samverkan med andra parter etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. Hör Eva Sartorius från DIGG berätta om vad som är på gång.

SKR utsåg den 1 juni 2020 Kalmar kommun som en av de tio modellkommuner som ska fungera som modell för äldreomsorgens digitalisering. I Kalmars äldreomsorg finns i grunden en e-hälsostrategi som fokuserar på arbetssättet innan ny teknik introduceras. Michael Ländin beskriver här e-hälsostrategin som nyckeln i arbetet med digitalisering och e-hälsoarbete.

Att ha en kombinerad nedsättning av både syn och hörsel innebär en stor begränsning i tillgången till både information och kommunikation. Det begränsar också möjligheten till överblick, vilket innebär att man behöver kompensera med inlärning, minne och tid.Om tjänster inom eHälsa utformas på rätt sätt kan de innebära ett friskare, bättre och enklare liv även för personer med dövblindhet. Tjänsterna blir troligen på samma gång bättre och enklare även för personer som har perfekt syn och hörsel.Vad ska man tänka på när man skapar och/eller upphandlar dessa tjänster - och varför?

E-hälsa ses ofta som en ny och omvälvande företeelse inom hälso- och sjukvården, men många bärande idéer och tankar kan spåras upp till 100 år bakåt i tiden. Under de senaste 30-40 åren har inslagen av IKT/ICT ständigt ökat och likaså antalet projekt – men det operativa införandet och nyttiggörandet har inte matchat projekttakten. Beror detta på att projekten misslyckats?Föreläsarna har 35-års parallell kompletterande erfarenhet av att arbeta med E-hälsa som forskare, innovatörer, entreprenörer och i näringslivet, och kommer redovisa erfarenheter från olika projekt och initiativ - ”lyckade och mindre lyckade”. Med utgångspunkt i dessa diskuteras hur man bättre kan skapa varaktig nytta, bättre tillvarata gjorda erfarenheter och inte upprepa gamla misstag. Presentationen är planerad som introduktion till en paneldebatt kring ämnet.

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna och ge alla tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med långa behandlingstider ville man också ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte på administrationen att driva processen framåt. Aleris Sömnapné kunde starta arbetet med ett vitt papper och all personal har varit involverade i att ta fram gemensamma rutiner och definiera processerna. Även patienterna ges möjligheten att bli mer involverade i att driva sin vårdprocess framåt. I seminariet delar Aleris Sömnapné med sig av erfarenheterna från detta arbete och vad de gjort för att kunna implementera automatiserade vårdprocesser på kort tid.

eHealth in Estonia - From 2020 to 2030 Peeter Ross

RPM, Remote Patient Monitoring eller  Egenmonitorering är i stark utveckling internationellt och nationellt. Kommunikationsplattformar för olika typer av sensorer / devices utvecklas samtidigt som nya arbetssätt utifrån teknikens möjligheter handlar om personcentrering på riktigt!Patienten/brukaren/individen blir direkt involverad i sin vardag - trygg, delaktig, med ökad autonomi och livskvalitet

Egenmonitorering är ett område med stor potential i framtidens vårdsystem och flera regioner har pågående utvecklingsarbeten. Men än så länge är det ingen som lyckats ta klivet från pilot till ett bredare införande. Den långsamma progressen medför att nyttan för patienterna fördröjs. Men den skapar även utmaningar för leverantörerna som gjort stora investeringar i tekniska plattformar, utan förutsättningar till en rimlig avkastning.

Flera regioner har börjat införa eller planerar att införa egenmonitorering för patienter med kroniska sjukdomar. Egenmonitorering är en platsoberoende tjänst där patientens registrerade hälsovärden monitoreras av vårdpersonal. En nära vård på distans. Paneldiskussion om vad egenmonitorering betyder för patienter, medarbetare och regioner samt hur tjänsten bäst bör utformas.

Egenmonitorering en ny vårdform? Egenmonitorering - löpande registrering av värden avseende en persons hälsotillstånd som utförs av personen själv med stöd av digital teknik. Utveckling av sensorer och plattformar för informationsöverföring och informationshantering ökar. Egenmonitorering skapar trygghet, ökad livskvalitet, stärkt mental hälsa, ökat förståelse och kunskap om sin egen hälsa hos individen. Ett spännande spår om egenmonitorering (vad det är, utformningar av tjänsten, typ av vårdform) samt en överflygning av nuläget i Sverige med fokus på regionernas och privata vårdgivares satsningar.
Visst låter det spännande - Missa inte detta tillfälle!

För kvinnor med komplicerad graviditet innebär graviditeten många besök på sjukhus. Kvinnor med diabetes går på täta fosterljudskontroller i slutet av graviditeten. Syftet är att kvinnor med diabetes ska kunna få en trygg och säker vård utan att de behöver komma in till sjukhuset. De genomför CTG-kontroller(fosterövervakning)  i hemmet. De lånar utrustning och utbildas. En barnmorska följer upp CTG-kurvan på distans och återkopplar till patienten. Tekniken fungerar väl och endast i 7 % behövdes uppföljning på sjukhus. Alla kvinnor var nöjda med möjligheten att genomföra egenmonitorering.

What kind of effects has the COVID-19 epidemic had on the healthcare service system in Finland?

Vi lever allt längre vilket innebär att vi blir flera som behöver tillgång till hälso- sjukvård.  Region Jämtland Härjedalen är Europas mest glesbefolkade region vilket ställer stora krav på att hitta nya lösningar för att kunna möta de växande behoven av tillgång till vård.

Implementering av digitala lösningar för kroniska sjukdomar inom primärvården är starkt kopplade till hur vi styr finansiering och uppföljning av resultat. I detta seminarium presenterar vi resultat av en studie som analyserar hur dessa förutsättningar skiljer mellan Sveriges regioner och hur det påverkar intresse för att implementera bra lösningar.

Under presentationen kommer att visa på exempel hur standarder och standardisering kan hjälpa till att minska arbetsbelastningen för de som arbetar i den kliniska verksamheten av  vården..Ett kliniskt perspektiv, läkemedelshantering för barn och även röntgen och laboratorieverksamhet Paneldiskussion: Klinisk verksamhetStandardiseringsperspektivVarför standardisering och vad saknas