Programpunkter

Tredjelandsöverföring som begrepp hörs allt oftare, men vad betyder det? I den här föreläsningen reder vi ut när det kan röra sig om en tredjelandsöverföring och vad man bör tänka på. Varmt välkomna!

Computational language assessments are based on freely generated (text) responses that are analyzed with artificial intelligence (AI). Research demonstrates that the method may complement (and even replace) currently used methods in identifying mental health issues such as depression and anxiety. This is achieved by using a new innovation developed by researchers at Lund University. The word responses that patients give are analysed with natural language processing and machine learning to measure, differentiate and describe mental health. Data shows that our Computational language assessments can: measure mental health with high validity as it correlates well with traditional rating scales of psychiatric disorders, differentiate better between similar disorders than current state-of-the-art procedures, and empirically describe disorders in word clouds better than traditional measures. These features are essential in clinical practices.

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Artin Entezarjou, legitimerad läkare och doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning,(Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet) berättar här om en publicerad studie kring Digital anamnes: primärvårdpersonalens upplevelse.Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Hur kan man tänka när det kommer till åtkomst av patientdata? I den här föreläsningen kan du bland annat höra om IMY:s vägledning för behovs- och riskanalys inom hälso- och sjukvården och hur det hänger ihop med GDPR. 
Denna föreläsning går ej att se i efterhand.

Lyckas med välfärdsteknik -hur och var ska vi börja? Behöver din kommun hjälp med digital utveckling?

SKR utsåg den 1 juni 2020 Kalmar kommun som en av de tio modellkommuner som ska fungera som modell för äldreomsorgens digitalisering. I Kalmars äldreomsorg finns i grunden en e-hälsostrategi som fokuserar på arbetssättet innan ny teknik introduceras. Michael Ländin beskriver här e-hälsostrategin som nyckeln i arbetet med digitalisering och e-hälsoarbete.

Region Stockholm har inriktningen att vården ska vara digifysisk. För att uppmuntra och stödja vårdgivarna med att utveckla ett digifysiskt arbetssätt har regionen tagit fram webbplatsen Jobba digifysiskt. Den lanserades i februari i år och innehåller inspirerande goda exempel från vården, beskrivningar av arbetssätt och metoder för förändringsledning.

Denna föreläsningar handlar om ett samverkansprojekt för utveckling av en tjänst för digital (re)habilitering. Sedan föreläsningen under Vitalis 2020 har mycket spännande hänt. Tjänsten har genomgått en omfattande testning och står i startgroparna för lansering. I föreläsningen går vi igenom hur projektet kom till, hur det genomförts och vilka lärdomar vi tagit med oss på vägen.

Region Skåne har anlitat patienter som jobbar tillsammans med vårdpersonal i utformningen av framtidens arbetsprocesser i SDV, där vårddokumentationen är en viktig del.

Föreläsningen demonstrerar ett generellt personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för distansmonitorering, med standardiserat flödesschema för vardagen på mottagningar, med användande av sensorer och svarsformulär, beslutsstöd utifrån nationella och regionala medicinska riktlinjer.

Behovet av samverkan mellan regioner och kommuner diskuteras allt mer intensivt. Men hur fungerar regional samverkan i praktiken? Cambio, Region Kalmar län och regionens tolv kommuner har genomfört ett framgångsrikt samverkansprojekt. Här delar de med sig av konkreta tips och viktiga insikter.

Key findings from data guided intensive home rehabilitation among adult outpatients in Keski-Satakunta area, Finland.Patient sourced objective data acts a important role for activating, motivating and supporting intensive rehabilitation at homes. Method is well accepted among patients, +80% from the target group are willing to own and act their rehabilitation process. Increased efficiency for te process can be even 50% where individual variation per patients varies.
For care personnel constant knowledge where and how the rehabilitation process is developing based on patient sourced data has given opportunity to design individual rehabilitation processes. No need to mention the value for remote monitoring based rehabilitation process during pandemic where physical home rehabilitation visits are limited.

En datadriven hälsokommun med fokus på prevention barnfetma – varför då?Kan man förebygga diabetes typ 2, hjärt- kärlsjukdomar och 13 typer av cancer? Är det verkligen en faktor 1:6 om vi satsar på prediktion och prevention istället för diagnos och behandling?Prevention barnfetma som en Grand challenge och ett Hackathon – varför?

Är en Nordisk Data lake lösningen på hälsodatafrågan eller är det tvärtom. En intensiv debatt om data dragen till sin spets utlovas..

Region Östergötland har som ambition att bedriva egenmonitorering för multisjuka äldre med kroniska sjukdomar. Målbilden är att vårdformen ska implementeras och att den ska ta hand om 5000-10000 patienter. För att göra detta har projektet "Ekosystem för e-Hälsa" skapats med stöd ifrån Vinnova. Projektet har genomfört arbetet med behovsdrivet arbetssätt med utgångspunkt i en samlad behovskartläggning. Utifrån denna kartläggning har regionen upphandlat ett It-stöd, skapat arbetsprocesser och införandematerial. Tillsammans med vårdverksamheten har implementationen startat och engagerat sjuksköterskor, läkare, leverantör och inte minst patienter. Fortsatt med ett utforskande och behovsdrivet arbetssätt. Mitt under uppstarten slog Covid 19 till och vården fick totalt ställa om fokus vilket påverkade införandet. Nu är projektet i sin planerade slutfas och egenmonitorering är ett strategiskt spår i arbetet med Nära vård. Men utmaningarna kvarstår och måste övervinnas att lämna helt eller delvis kända arbetssätt och arbeta på nya sätt för att möta sjukvårdens framtida och nuvarande utmaningar. Att lämna över en implementation av en vårdform från ett projekt till ordinarie verksamhet - att komma bortom eldsjälen.

Kliniska prövningar driver utvecklingen av ny diagnostik och nya behandlingsmetoder vilka kan leda till bibehållen eller ökad hälsa för patienter. De innebär också en kompetensuppbyggnad för svensk vård och omsorg. Idag kan dock uppemot 70% av potentiella patienter inte delta i kliniska prövningar av geografiska skäl, eftersom de traditionellt utförs på något eller några sjukhus. Samtidigt görs idag allt fler studier på små grupper med specifika diagnoser, vilket kräver deltagare från hela landet. Detta kommer dessutom bli allt viktigare i takt med utveckling av precisionsmedicinen.
I panelen har vi representanter från myndigheter, företag, branschorganisation och, allra viktigast,  patienter,