Programpunkter

Att ha en kombinerad nedsättning av både syn och hörsel innebär en stor begränsning i tillgången till både information och kommunikation. Det begränsar också möjligheten till överblick, vilket innebär att man behöver kompensera med inlärning, minne och tid.
Om tjänster inom e-hälsa utformas på rätt sätt kan de innebära ett friskare, bättre och enklare liv även för personer med dövblindhet. Tjänsterna blir troligen på samma gång bättre och enklare även för personer som har perfekt syn och hörsel.
Vad ska man tänka på när man skapar och/eller upphandlar dessa tjänster - och varför?

Praktisk erfarenhet av implementering av e-Hälsoprojekt inom hjärtsvikt i Region Skåne Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning i Sverige i dag. Stor del av dessa skulle kunna undvikas med korrekt handläggning av patienterna enligt nationella riktlinjer. Region Skåne provar och inför nu verktyg som kan bidra till en optimal och jämlik vård genom att erbjuda digitala tjänster och e-Hälsolösningar riktade mot patienter och personal.

Praktisk erfarenhet av implementering av e-Hälsoprojekt inom hjärtsvikt i Region Skåne Hjärtsvikt och KOL är två av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning i Sverige i dag. Stor del av dessa skulle kunna undvikas med korrekt handläggning av patienterna enligt nationella riktlinjer. Region Skåne provar nu verktyg som kan bidra till en optimal och jämlik vård genom att erbjuda digitala tjänster och e-Hälsolösningar riktade mot patienter och personal.

Flera välfärds- och hälsoutmaningar behöver mötas med mer proaktiva och preventiva lösningar. Det är dock lättare sagt än gjort då prevention och proaktivitet rimmar illa med stuprörsorganisation och kortsiktiga budgetar. Kan utfallsfokuserade lösningar som ger aktörer incitament att arbeta tillsammans, kombinerat med tydlig uppföljning och en transparent styrmodell bidra till att låsa upp status quo? Som underlag för seminariet presenteras erfarenheter från arbetet med sociala utfallskontrakt och sociala investeringar.

E-hälsomyndigheten arbetar med att inrätta en funktion för att förvalta nationella gemensamma specifikationer. Varför gör vi detta, vad är fördelarna?

Digitalisering och ny teknik ses som nyckelfaktorer i utvecklingen av en effektivare diabetesvård, men hittills har det saknats evidens. Peter Adolfsson, överläkare och specialist på CGM vid Hallands sjukhus, har sedan 2017 forskat på effekten av nya arbetssätt där tätare digitala vårdmöten i kombination med analys av glukos- och insulindata ersätter vissa fysiska besök. I föreläsningen presenterar han resultaten av sin forskning och berättar om hur han och hans team utvecklat nya arbetssätt som inte bara skapar nytta för vården utan framför allt för diabetespatienterna.

Hur ska Sverige förbereda sig på att DNA-testning och cell- och genterapi kommer att vara del av rutinsjukvården eller till och med del av rutinhälsan? https://www.thetimes.co.uk/article/dna-testing-at-birth-will-be-available-for-everyone-wbmn0zjwzVad kommer detta att innebära för hälsa, precisionshälsa och precisionsmedicin ur ett Frisk-Risk-Sjuk – perspektiv samt ur ett datahanteringsperspektiv?

Projektet Digga Hälsocentralen ska etablera och utveckla minst 10 digitala tjänster för att öka tillgängligheten till offentlig och privat vård. Projektet berättar om erfarenheter av att införa distansoberoende digital teknik i hälsocentralernas arbetssätt.

Sedan sommaren 2017 har patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i Västra Götalandsregionen erbjudits ett digitalt verktyg, IBD Home, för att monitorera sin sjukdom i hemmet. Nu har det genomförts en utvärdering av såväl kvalitativa som kvantitativa effekter av lösningen. Under detta pass intervjuas företrädare från Västra Götalandsregionen AbbVie utifrån resultaten i utvärderingen. Vad har uppnåtts och vilka lärdomar finns det från arbetet? Diskussion förs ur perspektiven patient, medarbetare och vårdgivare. ------------------------------- ANNAT FÖRESLÄSNINGSFORMAT Standard (25 min) men i intervjuformat, med två personer (från projektpartner och region) som intervjuas utifrån resultaten från utvärdering av en tjänst för diagnostik i hemmet (IBD Home). Intervjuaren är samma person som genomfört utvärderingen. Deltagare ●Tobias Nilsson, chefsstrateg VGR ●Linn Mandahl, VD AbbVie Sverige Intervjuare: Henrik Schildt (PwC)

If we were to build a health system today for the future, what would it look like? We are in a digital age transforming access to rich and contextual big data, enabling us to disrupt health paradigms and build better health experiences for everyone.

Jobbar du med utveckling av välfärdsteknik eller digitalisering inom äldreomsorgen?
Är du nyfiken på hur långt andra kommuner har kommit i automatisering av processer inom äldreomsorgen?
I det här seminariet berättar Eva Sahlén (samordnare) och Ann-Charlotte Klarén (projektledare) om det treåriga överenskommelsen som SKR och regeringen träffat om verksamhetsutveckling av äldreomsorgen med stöd av digitalisering.  

Möt brukare/patienter/anhöriga som har erfarenhet av SIP. Tillsammans utforskar vi hur vi vill att det ska vara, vad som pågår inom området och vilka problem det finns. Genom att reflektera tillsammans lär vi oss olika perspektiv och hur vi ska ta nästa steg.

Kognitiv testning har historiskt använts i liten skala och främst vid utredningar av olika slag. Med digitaliserad och automatiserad testning öppnas dörrarna för betydligt bredare användningsområden. Vad kommer detta innebära för vården? Föreläsningen går även igenom evidensläget och hur digital testning förhåller sig till analog. Ni får även ta del av exempel på användning idag, utmaningar vid implementering samt vilka problem digital kognitiv testning kan lösa i framtiden.

Införandet av digital teknik påverkar processer och arbetsformer på alla arbetsplatser. För att säkerställa att den nya tekniken även ingår i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet har arbetsmarknadens parter inom kommuner och regioner utvecklat ett gemensamt stöd, kallat digi-ronden. Seminariet innehåller både en introduktion av verktyget och erfarenheter från arbetsplatser som testat det.

Utifrån ett normkritiskt perspektiv skapar vi en digital tjänst för ökad tillgänglighet inom rehabilitering. Tjänsten utvecklas i samarbete med fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska i Karlstad kommun. Resultatet blir ett digitalt verktyg som ökar motivationen till rehabilitering på egen hand.

En digital plattform som fungerar som en gemensam ingång för invånare till kvalitetssäkrade digitala främjande hälsotjänster, utanför hälso- och sjukvårdsområdet, som främjar psykisk hälsa och välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa. Ta del av det digitala plattformsprojekt som drivs av Region Stockholm och RISE i samarbete.

Min vårdplan är patientens plan och syftar till att öka patientens delaktighet, skapa trygghet och förståelse. Det ska göra vårdförloppet sammanhållet, överblickbart och tydliggöra vem som gör vad. Regionala cancercentrum i samverkan har beslutat att ta fram och förvalta nationell patientinformation till patienter med cancer och bli utgivare av nationell Min vårdplan per diagnos i e-tjänsten Stöd och behandling via 1177 Vårdguiden. På så sätt eftersträvas att öka kvaliteten och jämlikheten på patientinformationen runt om i landet och öka användandet av Min vårdplan. Genom att stödja ett digitalt införande via 1177 Vårdguiden ges många nya möjligheter, t ex genom att;* patienten alltid har tillgång till Min vårdplan via sin telefon, surfplatta eller dator, * Min vårdplan på ett enkelt sätt kan individanpassas baserat på patientens behov, * Min vårdplan kan uppdateras på distans, *patienten och vårdpersonalen kan skicka meddelanden till varandra, * Min vårdplan blir ett komplement till patientens samlade engagemang med vården via 1177 Vårdguiden, *en nationell Min vårdplan kan överlämnas i hela Sverige och därmed följa patienten. Vi kommer att få lyssna till Veronica Lilja, sjukvårdsregional samordnare från Regionalt cancercentrum i Väst och delaktig i arbetet med att ta fram nationella versioner av Min vårdplan. Dessutom beskriver Alicia Hellgren, kontaktsjuksköterska från tumörteamet på neurologimottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Min vårdplan via 1177 Vårdguiden ur sitt perspektiv och vi får också en demonstration av Min vårdplan via 1177 Vårdguiden.

Vi vill förbereda organisation och medarbetare för den digitala omställningen och Framtidens Vårdinformationsmiljö. Vi vill på följande sätt göra det vi kan redan idag och samtidigt förbereda oss inför det som kommer. Målgrupp är medarbetare på alla nivåer och funktioner på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hur kan man göra för att fånga upp medarbetarnas osäkerhet, erfarenhet och utvecklingsidéer när nya digitala lösningar införs i verksamheten? Varför finns inte coacher i digitalisering? I syfte att underlätta och stötta den digitala utvecklingen har två kommuner i Halland valt att satsa på digitaliseringscoacher/digitaliseringsombud. Är detta ett framgångsrecept för att möta utmaning med att implementera digitala lösningar i vård och omsorg? Under den här föreläsningen får du höra digitaliseringsambassadörerna berätta om sitt uppdrag.
Om Digga Halland: https://hh.se/diggahalland

Idag bygger mycket av vår kommunikation på att vi har kontakt med hjälp av smarta telefoner, plattor och datorer via sms, e-post och olika digitala plattformar, s.k. fjärrkommunikation. Alla i vårt samhälle har inte tillgång till detta sätt att kommunicera. Föreläsningen bygger på avhandlingen Let's stay in touch - remote communication for people with communicative and cognitive disabilities och handlar om hur tillgången till fjärrkommunikation ser ut för personer med funktionsnedsättning som påverkar kommunikation och kognition. Hur klarar man sig i ett digitaliserat samhälle? Vad behöver göra för att det ska fungera bra?