Programpunkter

På uppdrag av regeringen genomför E-hälsomyndigheten en årlig genomlysning av vilka egna insatser som bidrar till regeringens fyra Samverkansprogram, framförallt programmet för Life science och hälsa. Hälsodata är en allt viktigare resurs inom detta område och såväl i Sverige som internationellt pågår eller planeras åtgärder för att skapa bättre förutsättningar att effektivt och säkert dela hälsodata för forskning och innovation.

Region Stockholm har inriktningen att vården ska vara digifysisk. För att uppmuntra och stödja vårdgivarna med att utveckla ett digifysiskt arbetssätt har regionen tagit fram webbplatsen Jobba digifysiskt. Den lanserades i februari i år och innehåller inspirerande goda exempel från vården, beskrivningar av arbetssätt och metoder för förändringsledning.

Hur vet jag att min hälsoapp är säker och hur kan jag som konsument veta vilka hälsoappar det går att lita på och att de är utvecklade utifrån standardiserade krav?För användare av hälsoppar kan det vara svårt att veta vilken app man bör välja, om appen är tillförlitlig och säker att använda för det man vill.Använder man medicinska appar ska man välja de appar som är CE-märkta då dessa har genomgått tester, riskanalyser och är godkända.Denna presentation berättar om den internationella specifikation SIS- CEN ISO/IEC 82304-2Health Software — Part 2: Health and wellness apps — Quality and reliability som kommer att publiceras under 2021. Man går in på innehåll och användningsområden

Kan den digital tekniken tillsammans med nära samarbete över organisationsgränserna bidra till en sömlös vård? Med den frågan i fokus berättar vi om våra erfarenheter av att införa digital teknik i hälsocentralernas arbetssätt. 9

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Artin Entezarjou, legitimerad läkare och doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning,(Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet) berättar här om en publicerad studie kring Digital anamnes: primärvårdpersonalens upplevelse.Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Denna föreläsningar handlar om ett samverkansprojekt för utveckling av en tjänst för digital (re)habilitering. Sedan föreläsningen under Vitalis 2020 har mycket spännande hänt. Tjänsten har genomgått en omfattande testning och står i startgroparna för lansering. I föreläsningen går vi igenom hur projektet kom till, hur det genomförts och vilka lärdomar vi tagit med oss på vägen.

Det ska bli möjligt för medarbetare att använda jobbets e-legitimationer i många olika digitala tjänster. Det är fokus i den färdigställda förstudierapporten om eID för medarbetare som tagits fram inom DIGG:s regeringsuppdrag att i samverkan med andra parter etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. Hör Eva Sartorius från DIGG berätta om vad som är på gång.

Föredraget Digitala besök i primärvården i ett arbetsmiljöperspektiv – läkares erfarenheter är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Föredraget bygger på vår intervjustudie med läkare som har varit, eller är verksamma inom digitala mottagningsverksamhet i Sverige. Majoriteten av deltagarna är distriktsläkare eller ST-läkare inom allmänmedicin. Intervjuerna fokuserar på arbetsmiljörelaterade aspekter av verksamheten mot bakgrund av att forskning visat att allmänläkare mår allt sämre på arbetet och sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser ökar. Resultaten av studien visar på att digitalt verksamma läkare upplever stor grad av kontroll över sin arbetssituation och att en positiv bild förmedlas beträffande att kunna kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Region Skåne har anlitat patienter som jobbar tillsammans med vårdpersonal i utformningen av framtidens arbetsprocesser i SDV, där vårddokumentationen är en viktig del.

Lyckas med välfärdsteknik -hur och var ska vi börja? Behöver din kommun hjälp med digital utveckling?

Behovet av samverkan mellan regioner och kommuner diskuteras allt mer intensivt. Men hur fungerar regional samverkan i praktiken? Cambio, Region Kalmar län och regionens tolv kommuner har genomfört ett framgångsrikt samverkansprojekt. Här delar de med sig av konkreta tips och viktiga insikter.

SKR utsåg den 1 juni 2020 Kalmar kommun som en av de tio modellkommuner som ska fungera som modell för äldreomsorgens digitalisering. I Kalmars äldreomsorg finns i grunden en e-hälsostrategi som fokuserar på arbetssättet innan ny teknik introduceras. Michael Ländin beskriver här e-hälsostrategin som nyckeln i arbetet med digitalisering och e-hälsoarbete.

I Covid-19 pandemin har det från flera håll kommit initiativ om att kunna visa digitala intyg som kan vara en hjälp att minska smittspridning. Det gäller dels intyg om nylig test för virus men också immunitetsintyg som visar antikroppar eller vaccination. Föredragshållaren är med i WHOs expertgrupp som standardiserar ett globalt digitalt resedokument.

Klassifikationerna ICF och KVÅ används i den kommunala hälso- och sjukvården för att spara tid, öka patientsäkerheten och för att följa upp åtgärder. Klassifikationerna kan också utgöra ett viktigt verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Socialstyrelsens webbutbildning är ett användarstöd i strukturerad dokumentation för den kommunala hälso- och sjukvården om klassifikationerna ICF och KVÅ.

Key findings from data guided intensive home rehabilitation among adult outpatients in Keski-Satakunta area, Finland.Patient sourced objective data acts a important role for activating, motivating and supporting intensive rehabilitation at homes. Method is well accepted among patients, +80% from the target group are willing to own and act their rehabilitation process. Increased efficiency for te process can be even 50% where individual variation per patients varies.
For care personnel constant knowledge where and how the rehabilitation process is developing based on patient sourced data has given opportunity to design individual rehabilitation processes. No need to mention the value for remote monitoring based rehabilitation process during pandemic where physical home rehabilitation visits are limited.

Föreläsningen demonstrerar ett generellt personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för distansmonitorering, med standardiserat flödesschema för vardagen på mottagningar, med användande av sensorer och svarsformulär, beslutsstöd utifrån nationella och regionala medicinska riktlinjer.

Region Östergötland har som ambition att bedriva egenmonitorering för multisjuka äldre med kroniska sjukdomar. Målbilden är att vårdformen ska implementeras och att den ska ta hand om 5000-10000 patienter. För att göra detta har projektet "Ekosystem för e-Hälsa" skapats med stöd ifrån Vinnova. Projektet har genomfört arbetet med behovsdrivet arbetssätt med utgångspunkt i en samlad behovskartläggning. Utifrån denna kartläggning har regionen upphandlat ett It-stöd, skapat arbetsprocesser och införandematerial. Tillsammans med vårdverksamheten har implementationen startat och engagerat sjuksköterskor, läkare, leverantör och inte minst patienter. Fortsatt med ett utforskande och behovsdrivet arbetssätt. Mitt under uppstarten slog Covid 19 till och vården fick totalt ställa om fokus vilket påverkade införandet. Nu är projektet i sin planerade slutfas och egenmonitorering är ett strategiskt spår i arbetet med Nära vård. Men utmaningarna kvarstår och måste övervinnas att lämna helt eller delvis kända arbetssätt och arbeta på nya sätt för att möta sjukvårdens framtida och nuvarande utmaningar. Att lämna över en implementation av en vårdform från ett projekt till ordinarie verksamhet - att komma bortom eldsjälen.

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Idag har Sverige en rad olika former av kontakter mellan patienter (och anhöriga) och vårdpersonal (läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, psykolog etc.) via en digital kanal/plattform. Vi finner digitala vårdmöten både hos specialister, i öppenvård och inom primärvården. Detta är det introducerande föredraget i dagens session "Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" där forskarnätverket presenteras, och vi listar pågående forskning i Sverige utifrån temat Digital Vård.

I syfte att effektivisera det inkommande patientflödet har Närhälsan Online under hösten 2020 och våren 2021 drivit ett utvecklingsprojekt där man testat ett AI-baserat verktyg för triage och anamnes. I denna föreläsning berättar Gudrun Greim, allmänläkare och verksamhetsansvarig på Närhälsan Online, om syfte och mål med utvecklingsprojektet, hur genomförandet gått till, samt vilka lärdomar de dragit längs vägen. Hon redovisar även för utfallet och de möjligheter hon ser framåt. Föreläsningen avslutas med en kort intervju.