Programpunkter

Föreläsningen kommer att beskriva det pågående forskningsprojektet för att följa effekter av Nationella läkemedelslistan med fokus på användarnas perspektiv. Vi kommer också att presentera preliminära resultat från den ”föremätning” som genomförts. Genom intervjuer och enkäter med bland annat läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och närstående kan vi beskriva nuläget gällande läkemedelshantering såsom förtroende och problem med dagens informationskällor, upplevelser av samverkan, ansvar och rutiner gällande läkemedel, och patientens integritet. Från den genomförda undersökningen har vi också fångat vilka förväntningar som finns på Nationella läkemedelslistan samt upplevda hinder eller problem för införandet.

Vi utvecklar Noui, ett diskret inkontinenslarm för användare i fokus. Vi vill diskutera hur det funkar och hur det hjälper användare och patienter. 
"Urinstämma"är en vanlig komplikation i samband med sjukhusvård. Urinretention innebär att blåstömningen inte sker alls eller att tömningen är ofullständig med residualurin >400 mL. Tidsfaktorn är viktig, där snabb upptäckt och behandling (inom 1-2 timmar) av blåsvolymen mellan 500 mL och 1000 mL minskar risken för kroniska skador. Vi börjar samarbeta med sjukhus och kommuner för studier vilka signal och när skulle vi skicka ett signal när blåsan kan inte tömma eller finns urinretention.

Kognitiv tillgänglighet: Hur får vi till det och varför är det viktigt? På spelkonventet GothCon har detta varit i fokus under några år. Här kan du lära dig mer om hur du kan utforma tillgängliga möten, lokaler, konferenser och konvent.

Utifrån nationella och internationella erfarenheter ger Oskar Thunman en översikt över de komponenter och processer som ingår i förvaltningen av en kodserver med syfte att designa, distribuera och tillämpa urval av kliniska och administrativa medicinska terminologisystem.

Cederkliniken Praktikertjänst i Piteå har flera förändringsprojekt i bagaget. De påbörjade sin digitaliseringsresa januari 2017 och har sedan mars 2020 erbjudit sina patienter en digital ingång via hemsidan för vårdkontakter via chatt eller video. När möjligheten att ta emot patienter fysiskt begränsades på grund av Covid-19, blev den digitala ingången den primära kontakten för patienterna. Precis som hos andra vårdcentraler, utgörs en betydande andel av Cederklinikens patienter av äldre multisjuka och kroniskt sjuka patienter. När det stod klart att Covid-19 inte var något övergående, identifierade personalen på Cederkliniken ett antal innovativa förändringar för att kunna möta tillströmningen av patienter, oroliga över Covid-19 men också för att kunna fortsätta hjälpa deras befintliga patienter. Ta del av Cederklinikens förändringsinitiativ och hur de ställde om verksamheten till följd av Covid-19 när Petter Tuorda, verksamhetschef på Cederkliniken Praktikertjänst, delar med sig sina erfarenheter från hur man främjar innovation och förändringsförmåga i vården.

An innovative technological solution for creating motivation and behaviour change in care facilities. 
Many of the age-related disorders may be caused by inactivity, more than age itself. Some of the most important things we can do is to facilitate and encourage regular activity. The main challenge is how to motivate older people and people with dementia to exercise (and repeat it). And how to manage this without increasing the need of resources.
Well, we decided to turn older people and people with dementia into dedicated athletes... And we did.

Begripsam tillsammans med Mora folkhögskola och region Dalarna ska skapa en rådgivningstjänst som ökar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning (IF) att delta i det digitala samhället. Projektet finansieras av Post- och telestyrelsens och pågår mellan den 1 september 2020–22 februari 2022.I detta nationella kompetenscentrum kommer vi att kunna erbjuda rådgivning, kompetensutveckling, produktion av lärresurser  med mera för att öka den digitala kompetensen. Ledande experter på området kommer att samverka och bidra till en utveckling i hela landet. Kompetenscentret kommer på detta sätt ge stöd för att av de mest eftersatta grupperna i samhället får ökad tillgång till det digitala samhället.

Slipp välja mellan hög tillgänglighet och god kontinuitet!Med AI-triagering och intelligent hälsoteknik som klarar komplexa flöden och dynamisk dirigering av vårdflöden kan resursutnyttjandet effektiviseras på ett helt nytt sätt.När Region Gävleborg nu introducerar sin genomgripande digitalisering av hela sjukvården i en sammanhållen vårdkedja är intelligent routing av kompetens och resurser en viktig beståndsdel. All tillgänglig vårdpersonal/kompetens är sammankopplad digitalt för att kunna ta rätt patient till rätt kompetens och även för att kunna lastbalansera och avlasta olika enheter.  
I

Det har länge diskuterats om att implementera lösningar för distans-monitorering inom hjärtsvikt. I detta seminarium har vi samlat två regioner som kommer att diskutera vilken ”mode of action” som de aktuella lösningar har, organisatoriska erfarenheter av implementering samt vilka resultat man lyckas uppnå gällande vad som är viktigt för patient samt ekonomiska besparingar.  

Patientens inflytande i sin egen hälso- och sjukvård är så självklar på pappret, men inte i realiteten. I kommunal verksamhet finns många specialister,  förutom patienten så är det bland annat sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Patienterna har rätt till samma typ av utredning  och sedan behandling, var man än befinner sig i kommunen. Att inkludera patienten i teamet samt att införa patientkontrakt stärks patientens roll i teamarbetet.

Ny teknologi muliggjør sikrere og mer brukervennlig autentisering av brukere med høye krav til sikkerhet. Hva kan svensk offentlig sektor lære av sine naboland?

Det finns mycket skrivet om hinder och möjligheter när det gäller digitaliseringen av socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. I denna föreläsning går vi genom hinderbanan tillsammans med en kommun för att se hur de olika hindren kan hanteras och vilka pågående arbeten som finns för att riva en del av hindren.

Riktlinjer för primärvården på Vårdgivare Skåne är ett viktigt redskap i den kliniska vardagen på Region Skånes vårdcentraler och i samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. Riktlinjerna är kortfattade, har en tydlig och enhetlig struktur samt är lätta att hitta i. När Sveriges regioner gemensamt började producera riktlinjer för primärvården i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) valde Region Skåne att som första region använda möjligheten att hämta hem riktlinjer direkt från NKK:s databas och publicera dem på Vårdgivare Skåne. Nationella tekniska lösningar utvecklades av Sveriges Kommuner och Regioner. Region Skåne presenterar NKK integrerat med andra vårdriktlinjer och har alltså skapat ett nav där nya riktlinjer kan kommuniceras istället för att använda mejl, PM och lappar på anslagstavlor. När primärvårdens medarbetare vet att de endast behöver uppsöka en enda plats för att få uppdaterad information ökar användandet av kunskapsstödet och därigenom patientsäkerheten. Genom NKK delas ansvaret för produktionen av riktlinjer för primärvården med andra regioner. Med integrering mellan nationella och regionala tekniska lösningar får Region Skåne ett kunskapsstöd som presenteras i enlighet med regionala specifika behov. Som komplement till det nationella innehållet publiceras regionala tillägg till varje riktlinje, för att visa på exempelvis vårdnivå och läkemedelsval. Med regional vilja och nationell kraftsamling har lösningar skapats som möjliggör att bästa kunskap finns tillgänglig och kan användas i patientmötet.

Samverkansmodellen för medicinteknik arbetar sedan starten i början av 2020 med nationellt ordnat införande av ett urval av medicintekniska produkter. Vi kommer berätta om arbete med att spana efter nya produkter, urval och MTP-rådets arbete med rekommendationer.

Artificial intelligence (AI) has become a key topic over the last few years, with many discussions on how it can be used to assist human beings in safety related industries such as the automotive and medical device sectors.

Stockholm Digital Care är ett tillväxtprojekt som pågått från 2016-2020. I projektet skapade vi en utvecklingsarena där små och medelstora företag inom välfärdsteknik fick hjälp att förstå hur kundens, det offentligas, värld ser ut för att deras produkt/tjänst skulle bli relevant och matcha de behov som finns inom vård och omsorg. Här kunde även företagaren och det offentliga på ett oerhört enkelt sätt diskutera utveckling. Att få till dessa enkla relationer var en stor framgång. Vi satte även upp ett par testmiljöer i verkligheten eller som paneler där 15 företag testade sina produkter.  Allt detta lärde vi oss väldigt mycket på som vi kommer berätta om.

Lyssna till vår resa mot en digifysisk rehabilitering. Hör hur vårt arbete fått oss ur startblocken och gett ett tydligt mål att arbeta mot. Du får ta del av hur en rad olika små förändringar och stora projekt hänger ihop och hur de tillsammans ska ge en mer nära, flexibel och personcentrerad rehabiliteringVi kommer dela med oss av både framsteg och bakslag och förhoppningsvis kan vi ge er inspiration till att börja er resa mot en digifysisk rehabilitering.

Lagstiftning och systemdesign måste gå hand i hand för att den personliga integriteten ska kunna garanteras. På föreläsningen diskuteras hur en generell lagstiftning för personcentrerad hanteringen av vårdinformationen bör utformas och hur den tekniskt kan implementeras i en generell, distribuerad lagringstjänst. Föreläsningen är baserad på en rapport, Data i egna händer, skriven för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi)