Programpunkter

Programmet Första linjens digitala vård är ett led i överenskommelsen mellan regeringen och SKR om genomförandet av omställningen till en god och nära vård. Programmet syftar till att modernisera 1177 Vårdguiden med flera digitala kanaler och utvecklade funktioner för självservice till invånarna. Bland annat ska en nationell plattform för invånarnas automatiserade symtombedömning och hänvisning realiseras. En målsättning för programmet är att flera vårdärenden ska kunna lösas digitalt i en och samma vårdprocess och att olika utförare av vård ska kunna samverka i ett gemensamt flöde med stöd av grundläggande infrastruktur och stödtjänster. Den information som skapas i invånarens vårdprocess ska kunna följa med i hela processen, för att undvika att samma information ska behöva upprepas i olika stuprör. Syftet är att underlätta och effektivisera för både invånare och vårdpersonal. Föreläsningen kommer att fokusera på status och planerat arbete framåt.

Välkommen till Nuance och Cambio:s paneldiskussion med ett kliniskt perspektiv kring nyttan av AI-baserad taligenkänning för både patient och vårdpersonal. Några av frågeställningar som diskuteras är;- Hur förändras arbetet med patientdokumentation?
- Kan vårdpersonalens stress och administrationsbörda minska?
- Vad betyder tillgängliga journalanteckningar i realtid för vårdteam och patienten?

Webbformulär är en fristående tjänst som gör det möjligt för vårdpersonal att boka och schemalägga digitala formulär till invånare. Svaren fyller invånaren i direkt hos behandlande vårdgivare eller hemifrån via 1177. Genom ombudstjänsten finns även möjlighet att fylla i formulär med hjälp av ett ombud via 1177. 

Har du någon gång letat efter en chef eller medarbetare för att få en underskrift på ett papper? Hur bra fungerar detta med ökat distansarbete och samverkan över organisationsgränser? Inera presenterar en lösning för elektronisk underskrift som kan användas av regioner, kommuner och myndigheter.

RPM, Remote Patient Monitoring eller  Egenmonitorering är i stark utveckling internationellt och nationellt. Kommunikationsplattformar för olika typer av sensorer / devices utvecklas samtidigt som nya arbetssätt utifrån teknikens möjligheter handlar om personcentrering på riktigt!Patienten/brukaren/individen blir direkt involverad i sin vardag - trygg, delaktig, med ökad autonomi och livskvalitet

 En panel som försöker klä av det hype-betonade och det delvis svårtillgängliga språk som finns kring AI. Konkreta exempel på nyttor och risker. Men även beskrivningar om vad man behöver göra både i den egna organisationen och gemensamt nationellt för att på bredden få fart i tillämpningen av AI.

Nationella informationsmängder (NIM) kan användas för att uppfylla flera olika behov i verksamheterna. Vi presenterar här 7 olika aspekter på hur NIM:ar kan användas och skapa nytta. I december 2020 publicerade Socialstyrelsen ett antal NIM:ar som kan bidra till att skapa en gemensam beskrivning av ett informationsbehov på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt. Vi går igenom hur de skapas och hur de ser ut. Vi får också en internationell utblick från Nictiz i Nederländerna, som berättar om hur de arbetar med nationella informationsmängder.

Hur kan vi lösa fundamentala omtolkningsproblem som ofta försvårar eller omöjliggör integration och delning av data? Hur angriper vi grundorsaken? Föredraget introducerar openEHRs beprövade sätt att angripa dessa problem genom att för både klinisk och teknisk personal underlätta hur detaljerade överenskommelser (dokumentationsmodeller m.m.) diskuteras, skapas, underhålls och praktiskt används i vård-IT-system. Sista minuterna av föredraget behandlar även kort tekniska grunder och möjligheter, men kan vara intressant även för icke-tekniker. Det finns två versioner av föredraget den kortare "final cut" versionen kommer köras "live" med chatt för frågor och svar i openEHR-spåret.

 Patienter med kroniska åkommor står för 80 procent av sjukvårdens kostnader och med smart monitorering och kontakt i hemmet menar många att vi kan skapa en mer jämlik, patientfokuserad och effektiv vård. Men fungerar det i praktiken? Kan monitorering verkligen minska antalet onödiga besök till sjukhus? Innebär tekniken en avlastning och för vilka tillstånd finns det bra studier? Vad säger patienterna? Följ med på en spännande resa i ett av framtidens viktigaste områden och få en crash course i det du verkligen bör veta om patientmonitorering. 

En förutsättning för att AI-förstärka och digitalisera vården  

“Data sharing across Europe – cultural implications on the European Health Data Space”

Kan Sverige bygga en stabil, elegant och effektiv it-infrastruktur för vården som gör det möjligt för att uppfylla vårdens krav? Några lovande signaler finns:- Regeringen har gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att "analysera och föreslå hur möjligheterna till sammanhållen journalföring kan öka och användas av alla vårdgivare i hela landet", ett arbete som ska vara klart i februari.- Region Stockholm tycks ha bytt strategi för sin framtida vårdinformationsmiljö.- Alltfler, i Sverige och internationellt, börjar i spåren av Covid-19 inse att vi måste ha bättre möjligheter att snabbt följa upp patientdata för att skapa ny kunskap.- Origoprogrammet gör lovande framsteg som ett exempel på att Sverige ligger i forskningens framkant.Föredraget är en uppföljning av förra årets fundering kring om Sveriges framtida ehälsosystem blir som en egyptisk pyramid, ett Babels torn eller en tulipanaros.

openEHR, HL7 FHIR och Snomed CT är tre standarder som kompletterar varandra och kan användas tillsammans. openEHR används främst för att strukturera hur information fångas och lagras internt i patientjournalsystem, men kan även användas för att överföra information mellan openEHR-baserade patientjournalsystem. HL7 FHIR används för att överföra information mellan olika typer av patientjournalsystem. Snomed CT används för att definiera den lagrade informationens betydelse och göra den mer sök- och sammanställningsbar. I den här presentationen ger vi en introduktion till standardernas skillnader och hur de används bra tillsammans.

Föreläsningen kommer att beskriva preliminära resultat från en studie som undersöker förekomst av fel i listan ”Mina sparade recept på apotek” i form av inaktuella recept, dubbletter, felaktiga doseringar och recept som saknades. Undersökningen genomförs för att få en uppdaterad bild av läget men också att skapa en baseline för att kunna följa förändring över tid i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan. Korrektheten i listan undersöktes på olika apotek i Sverige där man intervjuade patienter med listan ”Mina sparade recept” som underlag. Preliminära resultat från en första undersökning som genomfördes hösten 2020 visade många fel i listan. Avvikelser kunde hittas hos 80% av alla patienter som deltog i studien och ca 35% av samtliga recept var felaktiga. Datainsamling kommer att fortsättas på fler apotek runt om i Sverige i början av 2021 innan lagen om NLL träder i kraft och resultat av det presenteras på Vitalis.

Projektet Digifysiska vårdkontakter ska skapa trygghet för medborgare som bor i särskilda boenden och deras anhöriga i Region Västerbottens närsjukvårdsområde södra Lappland. Projektet vill hantera utmaningen och öka dessa medborgares förtroende för vård och omsorg genom kombinationen av digitala och fysiska vårdtjänster.

”En tillgänglig webb, en angelägenhet för oss alla”
 
 Vad menar vi med webbtillgänglighet och varför är det viktigt för oss alla?

Vi lever allt längre vilket innebär att vi blir flera som behöver tillgång till hälso- sjukvård.  Region Jämtland Härjedalen är Europas mest glesbefolkade region vilket ställer stora krav på att hitta nya lösningar för att kunna möta de växande behoven av tillgång till vård.

Socialstyrelsens verktyg för ändamålsenlig dokumentation kan användas och skapa nytta i flera olika delar av vård och omsorg där information behöver återanvändas av flera olika aktörer. Här visas exempel från cancervården, hjärtsviktsprocessen, socialtjänsten, läkemedelsområdet och från arbetet med uppmärksamhetsinformation och med kodsystemet för ordinationsorsak.