Programpunkter

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär nya och ökade krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2021. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av nuläget med fokus på konsekvenser för de produkter som redan är CE-märkta.
Denna föreläsning är den sista delen av en serie föreläsningar avsett för att ge tillverkare och andra aktörer information om de regulatoriska krav som ställs på medicintekniska produkter, in-vitro diagnostiska produkter och nationella medicinska informationssystem.

Utifrån nationella och internationella erfarenheter ger Oskar Thunman en översikt över de komponenter och processer som ingår i förvaltningen av en kodserver med syfte att designa, distribuera och tillämpa urval av kliniska och administrativa medicinska terminologisystem.

As healthcare services take a new shape entering the digital era, healthcare providers are required to revolutionize their offerings in order to grow their business and stay ahead of competition.Join us to learn how 3 major EU health organizations optimized their telehealth service and substantially reduced costs, cut visit time, increased utilization rates, and augmented patient retention & satisfaction –  offering REAL remote medical exams, not just video!

Det finns mycket skrivet om hinder och möjligheter när det gäller digitaliseringen av socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. I denna föreläsning går vi genom hinderbanan tillsammans med en kommun för att se hur de olika hindren kan hanteras och vilka pågående arbeten som finns för att riva en del av hindren.

Med finansiering från forsknings- och innovationsfonden Horizon 2020 har nu detta fleråriga EU-program inletts, i syfte att förbereda för tre nya informationsmängder att kunna delas över landsgränser – laboratorieresultat, medicinsk bild samt utskrivningsbrev (discharge letter). Sverige är representerat av E‑hälsomyndigheten, Equalis AB samt Karolinska Institutet. E-hälsomyndigheten är medansvarig för den del av X-eHealth-programmet som rör arkitektur. Equalis medverkar främst i de delar som rör terminologi och funktionella specifikationer för laboratoriedata. Karolinska Institutet medverkar i arbete kring forskning/innovation, bland annat kopplat till hälsodata för delat beslutsfattande och egenvård. Vid denna presentation redogör vi gemensamt för arbetet under projektets första år, samt vägen framåt.

Stockholm Digital Care är ett tillväxtprojekt som pågått från 2016-2020. I projektet skapade vi en utvecklingsarena där små och medelstora företag inom välfärdsteknik fick hjälp att förstå hur kundens, det offentligas, värld ser ut för att deras produkt/tjänst skulle bli relevant och matcha de behov som finns inom vård och omsorg. Här kunde även företagaren och det offentliga på ett oerhört enkelt sätt diskutera utveckling. Att få till dessa enkla relationer var en stor framgång. Vi satte även upp ett par testmiljöer i verkligheten eller som paneler där 15 företag testade sina produkter.  Allt detta lärde vi oss väldigt mycket på som vi kommer berätta om.

Origoprogrammet har i många år arbetat med en lösning för individcentrerad informationshantering när det gäller olika typer av hälsodata, alltifrån patientjournaler till patientens egenregistrerade data via t ex hälsoappar. Under 2020-21 har man inlett ett samarbete med KTH (Kungl tekn högskolan). I detta seminarium ges en uppdatering av var man står idag och vägen framåt.

Region Kalmar län påbörjade hösten 2019 ett arbete med att skapa en länsgemensam TeleQ, en funktion som tar hand om alla nya ärenden till våra fysioterapeuter. Vi går från ett dussintal mottagningar till att nu dirigera alla patienter till en och samma ingång. Har vi tagit oss vatten över huvudet?Ta del av vår resa!

Föreläsningen kommer att beskriva det pågående forskningsprojektet för att följa effekter av Nationella läkemedelslistan med fokus på användarnas perspektiv. Vi kommer också att presentera preliminära resultat från den ”föremätning” som genomförts. Genom intervjuer och enkäter med bland annat läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och närstående kan vi beskriva nuläget gällande läkemedelshantering såsom förtroende och problem med dagens informationskällor, upplevelser av samverkan, ansvar och rutiner gällande läkemedel, och patientens integritet. Från den genomförda undersökningen har vi också fångat vilka förväntningar som finns på Nationella läkemedelslistan samt upplevda hinder eller problem för införandet.

Hur WiFi och mobilkommunikation lösningar ska anpassas för att leverera bra uppkoppling för vård i hemmet. Dagens vårda hemma lösningar är ofta trådlösa och förlitar sig bland annat på befintlig WiFi- och mobilinfrastruktur. Denna presentation ger överblick i typiska problem och fallgropar med befintliga trådlösa lösningar samt hur dessa kan åtgärdas. Presentationen är baserad på de senaste resultaten från ett RISE-lett forskningsprojekt.
 
   

Sex stycken psykosmottagningar har under hösten 2020 startat att använda ett digitalt Psykosstöd som ett komplement till befintlig vård. Stödet är framtaget inom ett samverkansprojekt mellan VGR, Stockholm, Gotland, WeMind och ska ge patienter samt närstående en möjlighet att få ett digitalt stöd genom stöd- och behandlingsplattformen på 1177.se. Projektdeltagare från VGR berättar om projektet och hur det har tagits mot av patienter och dess närstående.

Att ha en kombinerad nedsättning av både syn och hörsel innebär en stor begränsning i tillgången till både information och kommunikation. Det begränsar också möjligheten till överblick, vilket innebär att man behöver kompensera med inlärning, minne och tid.Om tjänster inom eHälsa utformas på rätt sätt kan de innebära ett friskare, bättre och enklare liv även för personer med dövblindhet. Tjänsterna blir troligen på samma gång bättre och enklare även för personer som har perfekt syn och hörsel.Vad ska man tänka på när man skapar och/eller upphandlar dessa tjänster - och varför?

EY har tillsammans med Microsoft under året genomfört en studie kopplat till mognadsnivå avseende användningen av AI hos offentlig sektor i 12 deltagande länder, varav Sverige är ett. Totalt har över 200 organisationer inom offentlig förvaltning, hälso-och sjukvård samt transportsektorn varit del av studien, Bland de svenska deltagande återfinns organisationer såsom VGR, Karolinska Universitetssjukhuset, Vinnova mfl. 
Mer information rörande studien återfinns här: Den artificiella intelligensens roll i offentlig sektor | EY Sverige
samt rapporten i sin helhet här: Artificiell intelligens i den offentliga sektorn: Sverige (microsoft.com)

Västerås stad har under 2019 bytt journalsystem för hälso- och sjukvården i kommunen. Som en del i ledningssystemet och för att kvalitetssäkra dokumentationen i patientjournalen har vi fört in standardiserad dokumentation och vårdplaner som bygger på de nationella standardspråk/fackspråk ICF, ICNP och KVÅ. Vi visar:• Hur vi tänkte och hur vi har gått till väga • Hur vi implementerade dem i verksamheten • Vilka hinder vi mötte på vägen och lösningar • Hur vi följer upp

 

Nationellt stöd efterfrågas ofta som hjälp när verksamheter utvecklar nya digitala tjänster och arbetssätt. Det finns hjälp att få men det är ofta svårt att hitta fram till olika nationella aktörers stöd. E‑hälsomyndigheten berättar i denna föreläsning om kartläggningen av nationella stöd från flera organisationer och myndigheter och var man kan finna samtliga stöd på en och samma plats.

Preliminära resultat från forskning på digital behandling av kronisk ledsmärta (artros) förbättrar tillgängligheten till vård i glesbygd, jämfört med traditionell face-to-face-behandling.

För att en e-hälsospecifikation ska få status som gemensam och nationell ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E-hälsomyndigheten visar förslag på process och dess olika steg och beskriver på fördjupad nivå de kriterier och principer som ligger till grund för bedömningen.Arbetet är en del i regeringsuppdraget: Tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer, NGS.

Slipp välja mellan hög tillgänglighet och god kontinuitet!Med AI-triagering och intelligent hälsoteknik som klarar komplexa flöden och dynamisk dirigering av vårdflöden kan resursutnyttjandet effektiviseras på ett helt nytt sätt.När Region Gävleborg nu introducerar sin genomgripande digitalisering av hela sjukvården i en sammanhållen vårdkedja är intelligent routing av kompetens och resurser en viktig beståndsdel. All tillgänglig vårdpersonal/kompetens är sammankopplad digitalt för att kunna ta rätt patient till rätt kompetens och även för att kunna lastbalansera och avlasta olika enheter.  
I

Att kunna nyttja externa molntjänster för sin mjukvaruutveckling och genom det öka innovationstakten har länge setts som en möjliggörare för moderna ehälso-leverantörer som tillåter dem att leverera värde till patienter snabbare.
I och med EU domstolens ogiltigförklarande av dataöverförings-avtalet Privacy Shield tittar nu fler organisationer än någonsin på Europeiska moln-alternativ som ett sätt att säkerställa sin GDPR-efterlevnad. Den europeiska molnmarknaden har länge varit fragmenterad och långt efter den amerikanska men nu satsar många leverantörer på att bygga ut moderna molntjänster, ivrigt pådrivna av Europeiska datasuveränitets-initiativ som Gaia-X.
Publika moln har i Sverige länge varit synonymt med de amerikanska moln-jättarna och kunskapen om goda europeiska eller för den del svenska alternativ är ofta låg.
Att räkna på vad en flytt från att vara inlåst i amerikanska hyperscalers molntjänster innebär, göra analysen för vilka tjänster man kan köpa färdigt i Europa och hur man kan tänka kring arkitekturen för sin teknikstack är något många har varit förskonade från. 
Den här presentationen kommer utifrån praktiska erfarenheter av att hjälpa organisationer med sin europeiska molnstrategi och flera års arbete med de flesta större molnleverantörer i Europa visa vilka alternativ som finns, hur man räknar på investeringen samt illustrera hur arkitekturen kan se ut för en typisk modern teknikstack på ett europeiskt moln.

När pandemin slog till prioriterades vården till att förbereda sig för att isolera och behandla patienter med covid-19. Stora delar av vården stod istället helt still eftersom patienter inte längre får besöka vården med luftvägssymtom och många vårdpersonal får stanna hemma på grund av milda förkylningssymtom. Barnsjuksköterska Anna Österberg berättar om den digitala transformation som mottagningen blixtsnabbt ändrade om till och visar hur en lyckad uppföljning kan se ut på distans via en demo live.