Programpunkter

DigiLyft – en kompetensutvecklingssatsning för att höja kunskapsnivå och ge redskap för metodutveckling inom digitalisering för chefer inom hälso- och sjukvården inom Region Kronoberg. Vi delar med oss av upplägg och erfarenheter från pilotutbildningen som pågick oktober 2019 till mars 2020.

Hälso- och sjukvård i en kommun, hur löser vi informationsöverföringen? Ett gott exempel på när ökad patientsäkerhet sätts i främsta rummet genom samverkan mellan olika vårdgivare. Västerås stad och Region Västmanland har en sammanhållen journal.

De tre Vitalis stipendiefinalisterna presenterar sina bidrag inför juryn. https://vitalis.nu/hem/utmarkelser/vitalis-stipendium/

Framtidens vårdsystem kommer på resan mot AI-baserade vårdlösningar att bli mindre och mindre deterministiska. Detta kommer att medföra utmaningar i att de i allt högre grad måste kvalitetssäkras genom utforskande tester som görs ur olika aspekter, där testare inte längre fokuserar på att ticka av rutor kring uppfyllnad av kravspecifikationen. Denna presentation fokuserar på sådana aspekter och hur de kan testas.

Strategier och metoder för ett hållbart digitalt förändringsarbetet där verksamhetens utveckling, digitalisering och välfärdsteknologi går hand i hand. Så här gör vi!

Det finns ett växande behov av mätkvalitetssäkring av självrapporter avseende hälsoupplevelser. Att inte fullt ut ta steget att använd sig av mätkvalitetssäkrade mätetal har i sin tur konsekvenser för huruvida man kan fatta tillförlitliga beslut om en interventions potential och nytt. Likaså begränsas möjligheten att driva innovationer inom e-hälsa, digitalisering, AI och traditionella hälso- och sjukvården i rätt riktning. Med kvalitetssäkrade mätningar av hälsoupplevelser, på såväl person- som på systemnivå, ges möjligheter för bättre - tillförlitliga och jämförbara - modeller för att exempelvis upphandla och ersätta på hälsoutfall. I denna session introduceras och diskuteras innebörden av kvalitetssäkrade mätunderlag med särskilt fokus på hälsoupplevelser.

Apoteket AB har gått in som delägare i den digitala vårdgivaren Doktor24. Tillsammans ska bolagen bygga ett brett digi-fysiskt vård- och hälsonätverk, öppet för andra vårdaktörer att ansluta till. Är samarbetet ett hot eller kanske nyckeln till en verkligt patientnära sjukvård? Kan vårdrum på apotek landet över vara komponenten som gör den omtalade digi-fysiska vården verklig? Vad händer när tillgängligheten till även fysisk vård ökar och patienten kan välja att få hjälp även kvällar och helger? Vilka besvär och tillstånd kan hanteras idag och i framtiden? Och hur blir det egentligen med antibiotikaförskrivningen?

E-hälsomyndigheten och Equalis AB är Sveriges representanter i arbetet med att lägga grunden för säkert utbyte av vårddata över landsgränser.

In just two weeks, Norway went from having around 6% of their primary care doctors offer video consultations, to around 70% - due to corona. Norwegian primary care physicians incorporated digital services into their toolbox, and thus made digital-only actors less attractive for patients, leading to more fair and efficient primary care.
In this talk, I'll share results from a survey with Norwegian physicians before and after corona, as well as detailing how entire primary care could leapfrog their digitalization in just a couple of weeks.

Säker digital kommunikation(SDK) är för närvarande ett projekt som drivs av Inera i samverkan med SKL, kommuner, regioner och statliga myndigheter. SDK bygger på eDelivery, som är ett byggblock för säker meddelandehantering i EU-programmet CEF, och som DIGG ansvarar för i Sverige. Men hur ansluter man till SDK-federationen och vad förväntas man göra? Det här är en fortsättning på presentation av ”Säker digital kommunikation – Nu skrotar vi faxen och kör Säker digital kommunikation från 2021” där Malin Domeij medverkar.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är förstahandsbehandling vid en rad tillstånd med psykisk ohälsa. Tillgänglighet till KBT är dålig och oacceptabelt ojämnt distribuerad. Föredraget beskriver ett projekt för en ny form av psykologisk behandling i form av internetförmedlad egenvård, med statligt uppdrag för nationell tillgänglighet.

Det finns mängder av digitala verktyg med syfte att påverka hälsobeteenden, men en viktig svaghet är att de många verktyg och applikationer saknar evidensbaserad motivationsteoretisk förankring - eller tillämpar dem felaktigt. I denna föreläsning får du ta del av erfarenheter som bygger på över sex års tvärvetenskaplig forskning om digitala motivationsstöd i KK- och Vinnova-finansierade innovationsprojekt tillsammans med e-hälsoindustrin.

A multimodual garment with integrated sensors was previously developed by the multidisciplinary wearITmed consortium including a close collaboration between researchers from medicine, engineering, textile and material science. The sensor garment with multiple integrated sensors (including accelerometers, gyroscopes, optical sensors and textile electrodes) can be used for continuous monitoring of movements and physiologically related variables (e.g. pulse, heart rate variability and changes in blood pressure) which is of great interest in neurological diseases. The garment was developed with a large focus on meeting the needs of professionals and patients’ while maintaining ease-of-use and technical stability.

Idag ses ofta personer med funktionshinder som en grupp. Nackdelen med detta är att fokus ofta hamnar på det fysiskt synliga. Att en del har ett annorlunda kommunikationsbehov tappas då ofta bort. Det finns gemensamma faktorer för vad som funkar för personer med hörselnedsättning, kognitiva variationer, dövblindhet eller annat språk. Genom att samla olika grupper med olika behov kring kommunikation förstår vi bättre de krav som ställs för lyckad digitalisering inom området kommunikation.

Digitalisering och ny teknik ses som nyckelfaktorer i utvecklingen av en effektivare diabetesvård, men hittills har det saknats evidens. Peter Adolfsson, överläkare och specialist på CGM vid Hallands sjukhus, har sedan 2017 forskat på effekten av nya arbetssätt där tätare digitala vårdmöten i kombination med analys av glukos- och insulindata ersätter vissa fysiska besök. I föreläsningen presenterar han resultaten av sin forskning och berättar om hur han och hans team utvecklat nya arbetssätt som inte bara skapar nytta för vården utan framför allt för diabetespatienterna.

Hälso- och sjukvården och omsorgen i Sverige står inför en rad omfattande reformer, vilka sammantagna syftar till att förbättra kvaliteten i vårdresultatet och patientupplevelsen liksom att förbättra jämlikheten och tillgängligheten. Reformen för ökad kunskapsstyrning är i förgrunden och stora krav ställs på vårdens möjligheter att implementera ny kunskap i systematisk kvalitetsutveckling. Verksamhetsstyrd utveckling av IT kommer därför att vara avgörande även inom området kommunikation mellan patient och vårdgivare, speciellt när patienten blir alltmer av medskapare i vården.

Projektet Digga Hälsocentralen ska etablera och utveckla minst 10 digitala tjänster för att öka tillgängligheten till offentlig och privat vård. Projektet berättar om erfarenheter av att införa distansoberoende digital teknik i hälsocentralernas arbetssätt.