Programpunkter

Today, large amounts of clinical data, e.g. vital values and other measurements, are automatically collected. This is a challenge to the clinical staff as they need to quickly and effectively manage and assess these large quantities of data, e.g. validate, identify patterns and anomalies as well as make significant clinical decisions based on the clinical data. This demands for a focused and specialized decision support solution, which can give clinicians an even better overview and more intelligent decision support by leveraging emerging technologies such as machine learning and AI.

Clinic Room of the Future – AI powered speech solutions is aiming to bring eye-contact and warmth back to the consultation room, improve the patient experience and decrease the threat of physician burnout. With AI embedded speech recognition as the backbone for clinical documentation, this foundation allows the future vision of healthcare to be realised. Called Ambient Clinical Intelligence (ACI), a purpose build healthcare device listens securely to clinician patient conversations while offering workflow and knowledge automation to complement the EHR. Exceeding the capabilities of a virtual or on-site scribe, ACI promotes a better patient experience by accurately capturing and appropriately contextualizing every word of the patient encounter and automatically documenting patient care without taking the physician's attention off the patient.

AI/ML och data kan med fördel användas i högre utsträckning för prediktion och prevention. Vi ligger kvar i vår 200 år gamla historia där vi lägger 97% av våra resurser på diagnos och behandling där kirurgen från slagfälten fortfarande är den finaste professionen.

Ersta äldreboende ger exempel på implementeringsstrategi med hjälp av digitalt medier. Lärdomar från samskapande i tvärprofessionella projektgrupper.

Praktisk erfarenhet av implementering av e-Hälsoprojekt inom hjärtsvikt i Region Skåne Hjärtsvikt och KOL är två av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning i Sverige i dag. Stor del av dessa skulle kunna undvikas med korrekt handläggning av patienterna enligt nationella riktlinjer. Region Skåne provar nu verktyg som kan bidra till en optimal och jämlik vård genom att erbjuda digitala tjänster och e-Hälsolösningar riktade mot patienter och personal.

Vad vill man från regeringen och SKL fokusera på de kommande åren för att komma närmare målet om Vision e-hälsa 2025?

Innovations Skånes process för att kommersialisera idéer från anställda i Region Skåne ger patienter bättre vård, vårdgivare bättre arbetsförhållanden och kommersiella företag nya affärsmöjligheter. Leverantörerna till hälso- och sjukvården lägger ner stora resurser för att utreda och förstå sina kunders framtida behov och förväntningar. För att kunna göra det måste de först förstå utmaningarna. De som har djupast och bäst kunskap om, och för övrigt ofta väldigt bra uppfattning om hur de skulle kunna lösas, är självklart de som dagligen ställs inför dem. Alltså sjukvårdspersonalen. På väldigt många regioner runt om i Sverige finns funktioner som har som syfte att fånga in behov från den egna personalen. Dessa funktioner är, vågar vi påstå, en väldigt effektiv genväg för sjukvårdens leverantörer att förstå kundernas behov.

Utifrån Vision e-hälsa 2025 har E-hälsomyndigheten identifierat vilka kunskapshöjande initiativ som finns för e-hälsa på nationell nivå.
Ett initiativ är en insats eller ett underlag som bidrar till förändring och verksamhetsutveckling  med hjälp av digitalisering.
Initiativen vänder sig till någon av de sju identifierade målgrupperna inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Presentationen omfattar även en fördjupning av resultat som riktar sig till chefer inom socialtjänsten.

Idag bygger mycket av vår kommunikation på att vi har kontakt med hjälp av smarta telefoner, plattor och datorer via sms, e-post och olika digitala plattformar, s.k. fjärrkommunikation. Alla i vårt samhälle har inte tillgång till detta sätt att kommunicera. Föreläsningen bygger på avhandlingen Let's stay in touch - remote communication for people with communicative and cognitive disabilities och handlar om hur tillgången till fjärrkommunikation ser ut för personer med funktionsnedsättning som påverkar kommunikation och kognition. Hur klarar man sig i ett digitaliserat samhälle? Vad behöver göra för att det ska fungera bra?

Britta Brus och Gunilla Karlsson har varit på sammanlagt cirka 30 SIP-möten (Samordnad Individuell Plan). Här berättar de om sina erfarenheter och ger tips på vad som är viktigt att tänka på i SIP-processen. Föreläsningen kan med fördel ses om man planerar att vara med i workshopen med samma namn, men det är inte nödvändigt.

Utifrån ett normkritiskt perspektiv skapar vi en digital tjänst för ökad tillgänglighet inom rehabilitering. Tjänsten utvecklas i samarbete med fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska i Karlstad kommun. Resultatet blir ett digitalt verktyg som ökar motivationen till rehabilitering på egen hand.

The «patient’s own healthcare service» is introduced as the objective for the health care service of the future. One of the most salient tools in reaching this goal is increased use of technology and digitalization in general. A number of Norwegian hospitals have initiated innovation projects in order to map how the hospital may track and follow up patients at home, for example in order to dispatch the patient earlier from the hospital and increase the patient’s quality of life. In its present state, the contact between the hospital and the patient primarily takes place via telephone. The research project «Virtual hospital at home» aims to test a comprehensive, digital solution for virtual hospital at home that can be adapted to various patient groups. This is done through learning how a digital solution supports the various needs that the patients and the hospital staff has. The project aims to describe how the work processes and the logistics concerning the treatment can be improved, as well as explore both potential gains and the transferability to other patient groups. The project is supported by the regional network ‘Healthinnovation Telermark’, and is a triple-helix cooperation between Telemark Hospital, Norway, Sintef A/S, the University of South-Eastern Norway and Imatis A/S. The project is funded by Oslofjordfondet, part of the Regional Research Fund in Norway.

With the new legislation for national reimbursement of digital solutions, Germany has become the single largest market opportunity for reimbursed digital solutions. With one national decision, it will be possible to establish national reimbursement for your digital solution!

Kognitiv testning har historiskt använts i liten skala och främst vid utredningar av olika slag. Med digitaliserad och automatiserad testning öppnas dörrarna för betydligt bredare användningsområden. Vad kommer detta innebära för vården? Föreläsningen går även igenom evidensläget och hur digital testning förhåller sig till analog. Ni får även ta del av exempel på användning idag, utmaningar vid implementering samt vilka problem digital kognitiv testning kan lösa i framtiden.

Under föreläsningen ges en introduktion medicintekniska regelverket och de standarder som används idag för att kvalitetssäkra de: appar, IT-lösningar och system som uppfyller definitionen av nationella medicinska informationssystem och medicintekniska programvaror.

Den ökad förekomsten av hälso och välmående data samt biomedicinsk information har inte lett till en liknade tillväxt av möjligheter ännu mycket pågrund av nuvarande lagstiftning men också på grund av gammal system arkitektur. För att hantera dessa problem utvecklas innovativa lösningar för att minimera återidentifieringsrisker som är involverade i den sekundära användningen av insamlade data. Hur kan kontroll och risk hanteras vid sekundär användning av hälsodata i en tidsålder med datadriven innovation under corona pandemin?

Signaler kommer på att IBIC, eller snarare de processer som införs i kommunerna när IBIC införs, riskerar att skapa utmaningar. Risken finns att det leder till suboptimering, är ekonomiskt ofördelaktigt, hämmar utvecklingen av omsorgen, riskera rättssäkerheten och kvalitetssäkringen samt lika vård för alla. Det riskerar att ta oss längre från målet om att vara världsledande på välfärdsteknik. Vilka fallgropar ser kommunerna och vad gör vi åt det?