Programpunkter

Idag hör 30 procent av invånarna i Stockholm till det som kallas synliga minoriteter vilket innebär att diskrimineringen som de drabbas av på arbetsmarknaden har blivit en av regionens stora frågor ur ett MR-perspektiv och kompetensförsörjningssynpunkt. 
Vid dagens seminarium presenteras en studie som visar på stora skillnader i avkastning på utbildning mellan svarta och vita svenskar räknat i inkomster. Studien genomfördes av Centrum för mångvetenskapliga studier om rasism vid Uppsala universitet och omfattar samtliga registrerade personer i Sverige. Bland annat framgår att afrosvenskar födda i Sverige behöver ha en forskarutbildning för att ha samma genomsnittliga lön som vita svenskar med treårig eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan grupperna och är också betydande vad gäller arbetslöshet och sjuktal.
I Sverige har det länge saknats både kunskap och verktyg för att kunna arbeta praktiskt mot begränsande normer kring hudfärg. Nu finns verktyget och möjligheten. Dessutom finns ny kunskap om hur det ser ut på arbetsmarknaden som understödjer att arbetet behöver göras, utöver att diskrimineringslagen föreskriver det. Det här seminariet riktar sig till chefer, mångfaldsstrateger och HR-ansvariga som vill lära sig om hur man praktiskt främjar lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för människor oavsett hudfärg.

Mariet och Tina lärde känna varandra när Tina precis lämnat
sin familj. Tina orkade inte mer. Hon ville leva sitt eget liv. Mariet är en av
grundarna till organisationen TRIS. Seminariet fokuserar på livslinjer – processer
som formar människor och vad som blir möjligt att se, vilka val som görs tänkbara
och skapar vägar bort från hedersförtryck och våld. Tinas egna erfarenheter varvas
med Mariets erfarenheter av det social arbetes praktik och forskning kring unga
som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld.  

I det här seminariet presenterar Friends sina erfarenheter av arbetet med att utveckla skolspecifika insatser.  Detta följs av en gemensam diskussion kring olika sätt att planera, genomföra och utvärdera arbetet mot mobbning och kränkningar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt som utgår ifrån den egna skolans behov och förutsättningar.

Under hösten 2017 vittnade tiotusentals kvinnor om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp under hashtaggen #metoo. Nu, ett år senare, reflekterar vi över vad uppropet har lett till och vad som behöver hända framöver. Hur har exempelvis språket förändrats när media rapporterar om sexuella trakasserier och övergrepp? På vilket sätt har det påverkat synen på offer och förövare? Och hur har det påverkat mansrollen och mäns sätt att tänka kring sin egen delaktighet?

Hur kan bilder förstärka och skapa myter? Och hur används de i modern mytbildning om våld och rasism? Under föreläsningen kommer du få en ökad medvetenhet om var, när och hur källkritikens blick behöver vässas.
Men kan källkritik gå för långt? – så att vi inte litar på någonting? 

Journalisten Anna Roxvall och fotografen Johan Persson har rest genom kvävande flyktingläger, ockuperat land och jagat svar i ekande FN-korridorer.

Hur undervisar man i, eller om, mänskliga rättigheter? Erfarna universitetslärare diskuterar hur man balanserar mellan kritisk analys och samhällsengagemang.

Säkerhetspolitik handlar om så mer än militär styrka. Men vem lyssnar på fredsrörelsen när både svenska upprustningshökar och ryska desinformationskampanjer flyttar fram sina positioner? Dags att snäppa upp oss? Hur kan Sveriges säkerhetspolitik bli mer fredsskapande?

Samtal med utgångspunkt i en rykande färsk EBA-rapport. Utvecklingen i riktning mot inskränkningar i yttrandefriheten och repression mot civilsamhälle, forskare och domstolar har gått snabbt i Turkiet de senaste åren.

I seminariet kommer exempel på hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) förenar teori och praktik samt hur romsk delaktighet institutionaliserats i Malmö stad att presenterats. Seminariet kommer att utgå från de koncept och modeller som utvecklats på RIKC för att stärka den nationella minoriteten romers mänskliga rättigheter. RIKC har arbetat med att stärka den nationella minoriteten romers
mänskliga rättigheter sedan 2009. Utifrån romsk delaktighet, forskning och lagstiftning
har centret utvecklat flera modeller och koncept för att stärka den romska
minoritetens delaktighet i samhället. Centret arbetar individuellt, strukturellt och diskursivt för att implementera Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.Ytterligare en central del av centrets metod är samverkan mellan centret som kommunal verksamhet, statliga instanser och civilsamhället för att konkretisera romsk delaktighet och för att öppna upp för en ny diskurs som bygger på ett större erkännande och omfördelning än de tidigare "Vi:en" vi haft.  

Vilka konsekvenser får rasism och hbtq-fobi för individen,
samhället och demokratin? Utifrån människors erfarenheter av rasism och
hbtq-fobi reflekterar myndigheters högsta chefer kring konsekvenser, skydd och
förebyggande arbete. 
Forum för levande historia har i uppdrag att samordna
och följa upp regeringens plan mot rasism, liknande former av fientlighet och
hatbrott.

Bris och Stadsmissionen berättar om sitt arbete med att starta skyddade boenden där varje barn barns rätt till skydd och stöd tas i beaktande.

Visa civilkurage - vi ger nya perspektiv och verktyg för att ingripa mot förtryck, orättvisor och kränkningar i vardagen genom praktiska övningar.

Barnmisshandel bryter mot de mänskliga rättigheterna då varje barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan våld och andra kränkningar. Stiftelsen Allmänna Barnhuset presenterar 1) En nationell kartläggning av våld mot barn i Sverige 2) En rapport om sexuella övergrepp mot barn på nätet 3) En webbplats för att öka kunskapen om sexuella övergrepp mot barn. Kunskap behövs för att barn ska få bättre skydd mot våld och sexuella övergrepp.

Workshopen kommer att handla om hur man kan arbeta med våldsutövande män genom modellen ickevåldsgrupp. Modellen har utformats av Per Isdal, en av grundarna av ATV Norge. Några av de teman som berörs är: vad är våld, ansvar och sexualitet. Under workshopen kommer gruppmodellen gås igenom och det kommer finnas möjlighet att testa någon av de övningar som genomförs under ett grupptillfälle med de våldsutövande männen. Max antal deltagare vid workshopen är 45 personer.

Det viktigaste åtagandet i Agenda 2030 är att ”ingen ska lämnas utanför”. Hur bidrar biståndet till att det uppfylls och når dem som är längst ifrån?

Seminariet kommer att handla om V.I.P programmet och hur man kan arbeta med att förebygga våld i nära relationer för personer med intellektuell och psykisk funktionsvariation. Det kommer att handla om hur man konkret kan arbeta med denna målgrupp och stärka makten hos den det berör.

I centrum för Hjärnkolls arbete står den personliga berättelsen om psykisk ohälsa. Möt några av våra ambassadörer som berättar om sin egna erfarenheter av psykisk ohälsa kopplat till våld. Deras erfarenheter handlar såväl om våld i krigszoner som våld i nära relationer. Gemensamt är att våld kan ha en omfattande påverkan på den psykiska hälsan. Omvänt så kan den psykiska hälsan påverka sannolikheten att utsättas för våld eller diskriminering. 
Våra ambassadörers berättelser följs av ett samtal om hur psykisk ohälsa kan te sig och hur den påverkas av maktstrukturer. 

A strong feminist movement is the most important factor for improving women’s rights. The space for action for women activists however is decreasing. Restrictions on the freedoms of assembly and expression are introduced in many countries. Women’s rights activists are threatened, shamed and harassed when they speak up to defend their rights. Join us to hear feminist activists sharing their experience on how to work in hostile environments.

Fri och oberoende journalistik är ett viktigt demokratiskt fundament, men globalt har vi under lång tid sett en utveckling där friheten begränsas. Världens ledare har utvecklat paranoia mot journalistik och öppen diskussion och vi går mot en ny era av propaganda och populism. Hat och hot mot journalister ökar och en allt mer långtgående statlig övervakning försämrar källskyddet. Även i Europa befinner sig pressfriheten på ett sluttande plan, enligt Reportrar utan gränsers årliga mätningar.På seminariet fokuseras frågan; vad händer med pressfriheten i Europa?