Sessions

Socialstyrelsens verktyg för ändamålsenlig dokumentation kan användas och skapa nytta i flera olika delar av vård och omsorg där information behöver återanvändas av flera olika aktörer. Här visas exempel från cancervården, hjärtsviktsprocessen, socialtjänsten, läkemedelsområdet och från arbetet med uppmärksamhetsinformation och med kodsystemet för ordinationsorsak.

”En tillgänglig webb, en angelägenhet för oss alla”
Vad menar vi med webbtillgänglighet och varför är det viktigt för oss alla?

 Patienter med kroniska åkommor står för 80 procent av sjukvårdens kostnader och med smart monitorering och kontakt i hemmet menar många att vi kan skapa en mer jämlik, patientfokuserad och effektiv vård. Men fungerar det i praktiken? Kan monitorering verkligen minska antalet onödiga besök till sjukhus? Innebär tekniken en avlastning och för vilka tillstånd finns det bra studier? Vad säger patienterna? Följ med på en spännande resa i ett av framtidens viktigaste områden och få en crash course i det du verkligen bör veta om patientmonitorering. 

Föreläsningen kommer att beskriva preliminära resultat från en studie som undersöker förekomst av fel i listan ”Mina sparade recept på apotek” i form av inaktuella recept, dubbletter, felaktiga doseringar och recept som saknades. Undersökningen genomförs för att få en uppdaterad bild av läget men också att skapa en baseline för att kunna följa förändring över tid i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan. Korrektheten i listan undersöktes på olika apotek i Sverige där man intervjuade patienter med listan ”Mina sparade recept” som underlag. Preliminära resultat från en första undersökning som genomfördes hösten 2020 visade många fel i listan. Avvikelser kunde hittas hos 80% av alla patienter som deltog i studien och ca 35% av samtliga recept var felaktiga. Datainsamling kommer att fortsättas på fler apotek runt om i Sverige i början av 2021 innan lagen om NLL träder i kraft och resultat av det presenteras på Vitalis.

Precisionsmedicin innebär närmare koppling mellan diagnostik och val av behandling med syftet att behandla varje patient för optimerat utfall. För tillämpning på bredd behöver diagnostik som exempelvis gensekvensiering och informationshantering finnas på plats. Panelsamtal om hur hälso- och sjukvården behöver ställa om för att realisera precisionsmedicin som en integrerad del i hälso- och sjukvården.

Ett av målen i strategin för vision e-hälsa är ”Rätt information och kunskap”. För att målet ska kunna nås måste information om patienter och brukare dokumenteras på ett enhetligt sätt så att den kan återanvändas i flera syften. I denna presentation beskriver vi övergripande Socialstyrelsens arbete för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, och ger exempel på samverkan som krävs, mellan många aktörer, för att nå målet.  

 En panel som försöker klä av det hype-betonade och det delvis svårtillgängliga språk som finns kring AI. Konkreta exempel på nyttor och risker. Men även beskrivningar om vad man behöver göra både i den egna organisationen och gemensamt nationellt för att på bredden få fart i tillämpningen av AI.

Välkommen till Nuance och Cambio:s paneldiskussion med ett kliniskt perspektiv kring nyttan av AI-baserad taligenkänning för både patient och vårdpersonal. Några av frågeställningar som diskuteras är;- Hur förändras arbetet med patientdokumentation?
- Kan vårdpersonalens stress och administrationsbörda minska?
- Vad betyder tillgängliga journalanteckningar i realtid för vårdteam och patienten?

There are thousands of mental health apps available nowadays on mobile app stores, but engagement data shows that users retention (continuity of use over time) for these interventions is quite low, as the mean of user retention at the 7th day is only 7% (i.e: only 7% of users that downloaded these apps continue using it at the 7th day).This presentation describes the most potential gamification and nudging techniques that could be used to improve users engagement and experience (retention rate - duration - frequency of use) based on a study that included engagement data analysis of the top 50 installed mental health apps on Google play store (e.g.: Headspace, Calm ..etc.), qualitative analysis of design for these apps, users reviews analysis, and conducted experts interviews with Gamification professionals and UX designers.

Computational language assessments are based on freely generated (text) responses that are analyzed with artificial intelligence (AI). Research demonstrates that the method may complement (and even replace) currently used methods in identifying mental health issues such as depression and anxiety. This is achieved by using a new innovation developed by researchers at Lund University. The word responses that patients give are analysed with natural language processing and machine learning to measure, differentiate and describe mental health. Data shows that our Computational language assessments can: measure mental health with high validity as it correlates well with traditional rating scales of psychiatric disorders, differentiate better between similar disorders than current state-of-the-art procedures, and empirically describe disorders in word clouds better than traditional measures. These features are essential in clinical practices.

In this session, representatives from Frisk Spesialist, a provider in secondary care, will reflect on their inspiring digital journey. Because of the coronavirus pandemic, a pilot project in digital health care was implemented over-night. Frisk Spesialist will share their results from their research survey on their patients on evaluation on digital rehabilitation.

Detta är den första panelen av 3.Underlag att ha sett innan: inspelade filmer från vårdens kliniska vardag (läkarperspektiv). Panelen diskuterar: Vilka reflektioner? Utmaningar för enskilda läkaren? Hur förbereder vi läkarna för detta? Vad kan ni (högt uppsatta professionsföreträdare) göra mer, t ex för breddinförande?

OpenEHR är ett välfungerande internationellt nätverk för samverkan kring kliniska modeller, med stor aktivitet bl.a. i Norge. Även i Sverige finns flera engagerade deltagare och aktiv utveckling. SFMI (Svensk förening för Medicinsk Informatik) ska som neutral aktör oberoende av leverantörer och vårdgivare nu under minst 2 år vara värd för en svensk nod i detta nätverk, och vi hoppas kunna skapa en kritisk massa av kunnande och utveckling för framtida förvaltning av OpenEHR.

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna och ge alla tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med långa behandlingstider ville man också ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte på administrationen att driva processen framåt. Aleris Sömnapné kunde starta arbetet med ett vitt papper och all personal har varit involverade i att ta fram gemensamma rutiner och definiera processerna. Även patienterna ges möjligheten att bli mer involverade i att driva sin vårdprocess framåt. I seminariet delar Aleris Sömnapné med sig av erfarenheterna från detta arbete och vad de gjort för att kunna implementera automatiserade vårdprocesser på kort tid.

Panel 2 tar vid efter att sett inspelade exempel, av läkare och patienter, ur vårdens och egenvårdens vardag och visioner. Diskussionen har till syfte att svara på frågorna: Era reflektioner? Hur möjliggör vi detta? Finns det några hinder? Hur kan vi sprida brett och hur ser ansvarsfrågorna ut? Vem gör vad?  

Nationella informationsmängder (NIM) kan användas för att uppfylla flera olika behov i verksamheterna. Vi presenterar här 7 olika aspekter på hur NIM:ar kan användas och skapa nytta. I december 2020 publicerade Socialstyrelsen ett antal NIM:ar som kan bidra till att skapa en gemensam beskrivning av ett informationsbehov på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt. Vi går igenom hur de skapas och hur de ser ut. Vi får också en internationell utblick från Nictiz i Nederländerna, som berättar om hur de arbetar med nationella informationsmängder.

Why Strategic Ecosystems Accelerate U.S. Entry by 2 yearsA fire side chat/panel discussion

Folktandvården i Östergötland inför datadriven produktionsplanering och -styrning. Region Västerbotten har en regionövergripande strategi för produktionsplanering och styrning. Ta del av deras praktiska erfarenheter.

Projektet Digifysiska vårdkontakter ska skapa trygghet för medborgare som bor i särskilda boenden och deras anhöriga i Region Västerbottens närsjukvårdsområde södra Lappland. Projektet vill hantera utmaningen och öka dessa medborgares förtroende för vård och omsorg genom kombinationen av digitala och fysiska vårdtjänster.