Programpunkter

Strategier och metoder för ett hållbart digitalt förändringsarbetet där verksamhetens utveckling, digitalisering och välfärdsteknologi går hand i hand. Så här gör vi!

Psykisk ohälsa är ett växande problem, men tillgången till psykologi möter inte det behov som finns på primärvårdsnivå. Föreläsningen beskriver rådande evidens för att bedriva psykologbesök via video, samt vilka framgångsfaktorerna är för att på ett lyckat sätt kunna digitalisera psykologi med målet att erbjuda bedömning, diagnos och rätt behandling till hela Sveriges befolkning.

Det är viktigt att skydda de uppkopplade systemen i vården för att skydda patienten.
Hur gör vi det?

Innovationspartnerskapet syftar till att upphandla nya tjänster för att möta behovet Känsla av sammanhang (KASAM). Tjänster som bidrar till att göra individer trygga med stöd i att göra deras situation begriplig, hanterbar och meningsfull. Det upphandlande konsortiet består och finansieras av 8 kommuner, som samordnas av SKR.

Utifrån ett normkritiskt perspektiv skapar vi en digital tjänst för ökad tillgänglighet inom rehabilitering. Tjänsten utvecklas i samarbete med fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska i Karlstad kommun. Resultatet blir ett digitalt verktyg som ökar motivationen till rehabilitering på egen hand.

Many countries have introduced national strategies for developing, disseminating and implementing eHealth. It is however not so common to find thorough monitoring activities that evaluate what has been achieved and whether the goals in the strategies really have been accomplished. The Nordic eHealth Research Network (NeRN), which was established by the Nordic Council of Ministers’ eHealth group, has been developing indicators to monitor national progress in eHealth implementation in the Nordic countries since 2012. The results point at important differences in the approach in the different Nordic countries and also call attention to areas to consider in order to realize national policies. Major results of the NeRN work will be presented and discussed between researchers and government representatives.

Egenmonitorering är en prioriterad e-tjänst som utvecklas och införs hos allt fler regioner och vårdgivare. Egenmonitorering innebär att patienten följer upp värden med stöd av digital teknik hemifrån. Utifrån nulägesanalys kommer seminariet ger aktuell bild över status i Sverige samt ta upp angelägna frågor som berör digitala tjänster för egenmonitorering.

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär att den regulatoriska kartan för mjukvaruprodukter ritas om. Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2020. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av nuläget med fokus på kvalificering och klassificering av mjukvaruprodukter.

Clinic Room of the Future – AI powered speech solutions is aiming to bring eye-contact and warmth back to the consultation room, improve the patient experience and decrease the threat of physician burnout. With AI embedded speech recognition as the backbone for clinical documentation, this foundation allows the future vision of healthcare to be realised. Called Ambient Clinical Intelligence (ACI), a purpose build healthcare device listens securely to clinician patient conversations while offering workflow and knowledge automation to complement the EHR. Exceeding the capabilities of a virtual or on-site scribe, ACI promotes a better patient experience by accurately capturing and appropriately contextualizing every word of the patient encounter and automatically documenting patient care without taking the physician's attention off the patient.

Nu kommer den uppdaterade webbutbildningen om "E-hälsa och välfärdsteknik i socialtjänsten" från Socialstyrelsen, E-hälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet, SKR, Famna och Vårdföretagarna. Den första kom år 2016 och nu kommer en uppdaterad med samma grundinnehåll men med så mycket mer och med en annan teknik. Dessutom ger Socialstyrelsens nya lärplattform nya möjligheter att jobba med utbildning. Så hur ska jag jobba med detta i min organisation? Vem har nytta av den och kan den ge oss alla en gemensam grund inför verksamhetsutvecklig och innovation?

Region Skåne har etablerat ett Produktionskontor, en central funktion för e-tjänsten Stöd och behandling. Vi skapar, supporterar och implementerar Stöd- och behandlingsprogram. Vi vill delge hur vi byggt upp Produktionskontoret och hur vi möter verksamhetens behov av vård via nätet.

De tre Vitalis stipendiefinalisterna presenterar sina bidrag inför juryn. https://vitalis.nu/hem/utmarkelser/vitalis-stipendium/

En beskrivning av det ramverk Region Uppsala tagit fram för att kunna jobba med digitalisering på ett effektivt sätt.

Signaler kommer på att IBIC, eller snarare de processer som införs i kommunerna när IBIC införs, riskerar att skapa utmaningar. Risken finns att det leder till suboptimering, är ekonomiskt ofördelaktigt, hämmar utvecklingen av omsorgen, riskera rättssäkerheten och kvalitetssäkringen samt lika vård för alla. Det riskerar att ta oss längre från målet om att vara världsledande på välfärdsteknik. Vilka fallgropar ser kommunerna och vad gör vi åt det?

Digitalisering brister i tillgänglighet och olika typer av kommunikationsappar talar inte med varandra. Genom att följa standarder, direktiv och policys kan vi få en infrastruktur som funkar överallt och för alla. En slags teknisk Lingua franca. Lösningen kan vara närmare än många tror.

Innovations Skånes process för att kommersialisera idéer från anställda i Region Skåne ger patienter bättre vård, vårdgivare bättre arbetsförhållanden och kommersiella företag nya affärsmöjligheter. Leverantörerna till hälso- och sjukvården lägger ner stora resurser för att utreda och förstå sina kunders framtida behov och förväntningar. För att kunna göra det måste de först förstå utmaningarna. De som har djupast och bäst kunskap om, och för övrigt ofta väldigt bra uppfattning om hur de skulle kunna lösas, är självklart de som dagligen ställs inför dem. Alltså sjukvårdspersonalen. På väldigt många regioner runt om i Sverige finns funktioner som har som syfte att fånga in behov från den egna personalen. Dessa funktioner är, vågar vi påstå, en väldigt effektiv genväg för sjukvårdens leverantörer att förstå kundernas behov.

DOME forskarkonsortium* presenterar tillsammans med INERA 1177-Journalens användning och vidareutveckling. Föredraget är en av fyra delar i sessionen 'Korta klipp om Journalen  - attityder och användning'  Här visas en kort film av hur unga patienter använder Journalen och hur de vill att det ska fungera.  Vi hoppas ni vill lyssna på alla fyra delar, då de tillsammans är tänkta att utgöra årets helhetsbild av Journalen.  * DOME – Deployment of Online Medical records and E-health services 

Ett exempel på automatisering där ”roboten” inte gav den största effekten