Programpunkter

På Sahlgrenska universitetssjukhuset finns något helt unik i landet - ett tvååriga program där nio läkare driver tekniska innovationsprojekt för att förbättra den digitala vardagen för sina kollegor och möta morgondagens vårdbehov.

Med stöd av Vinnova genomfördes projektet Verklighetslabb på Sahlgrenska Universitetssjukhuset under drygt 2 år. Syftet var att driva utveckling av vård, genom att skapa förutsättningar för test av digitala funktioner i verklig vårdmiljö och i pågående verksamhet. Vårdplatser utrustades med bedside tablets, medarbetarna utrustades med smartphones, därefter genomfördes tre tester konsekventiellt; 1) differentierad kallelse, 2) Matappen och 3) Chatbot för ökad kommunikation. Erfarenheter och lärdomar av projektet belyser främst behovet av struktur, stora krav på samverkan mellan vård och teknik samt en tillåtande kultur för nya arbetssätt hos medarbetarna . Att skapa en plattform för tester i verklig miljö visade sig vara ett effektfullt sätt att pröva organisationen internt såväl som att pröva digital teknik med syftet att utarbeta nya arbetssätt. En viktig slutsats är att en stabil verksamhet samt förankring på alla nivåer i organisationen är avgörande för att lyckas med en testbädd. Utöver det krävs verksamhetens mognad i struktur och kultur, för den här typen av utvecklingsarbete, för att medarbetarna skall kunna bidra till en fungerande testbädd.

Se live på scenen hur man med hjälp av Virtual Reality kan behandla patienter på ett säkert och effektivt sätt i miljöer som tidigare varit omöjliga eller svåra att få till. Behandlingsmiljöerna i VR kan användas för tex stress, depression, beroende, ätstörningar, fobier som flygrädsla och så mycket mer!

Inom Stockholm Digital Care har vi haft tillgång till testmiljöer i tre kommuners äldreomsorg och fyra års erfarenhet av tester. Vi har lärt oss hur vi ska arbeta med genuint innovativa och utmanande tester i vissa miljöer och hur vi kan använda metoder från testmiljö för att stimulera nytänkande i andra. Tre testledare delar exempel på lyckade tester och hur dikeskörningar kan leda till viktiga erfarenheter. Stockholm Digital Care är ett samverkansprojekt mellan Huddinge, Nacka och Stockholm, RISE, StorSTHLM och Region Stockholm delfinansierat av Tillväxtverket inom ERUF-program.

Från ide till verklighet. Sjuksköterska till invånare. " Hej, har du möjlighet att skicka in en bild till mig på ditt utslag?" En självklarhet i vårat svenska samhälle 2019. Vad lätt det låter. Tekniken finns. Människor skickar bilder överallt. Hälso-och sjukvården talar konstant om att vi behöver bli mer innovativa och använda oss av digitalisering. Men. Hälso-och sjukvården har inte samma förutsättningar som tex enskilda firmor. Det är en lång och snåriga väg offentliga sjukvården ofta behöver gå för att förverkliga sina idéer. Finansiering, upphandling, juridik, informationssäkerhet, inte trampa människor på tårna, ofta långa beslutsvägar, tidsbrist. Men igen. Hälso-och sjukvården har också positiva förutsättningar. Vi är många och starka tillsammans. Vi vill framåt. Önskar inspirera hälso-och sjukvårdspersonal att tro på sina idéer och därmed också genomföra dem.

Vilka fördelar finns i samverkan mellan offentliga och privata aktörer? Hur blir vi vassare tillsammans, än var och en för sig, på att utveckla ett datadrivet och patientcentrerat arbete som;skapar kontinuitet, trygghet och autonomi för patienten; ger attraktiva arbetsplatser; och har förmågan att hämta hem digitaliseringens effektiviseringar? På seminariet delar vi med oss av hur det går med de konkreta patientlösningarna inom immuno-onkologiska terapiområden liksom vad vi lärt oss i vårt samarbete.

Vi ser idag hur allt fler konsultationer flyttar från fysiska analoga vårdrum till digifysisk kontext, men det är primärt privata vårdgivare som handlägger lejonparten av dessa. Idag finns det inte en uttalad strategi, än mindre konkreta utbildningar, för blivande vårdpersonal i digitala kommunikationsverktyg under grundutbildningen på lärosätena, än mindre på AT- och ST-nivå.

År 2025 skall Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Är det möjligt att komma dit på den väg vi slagit in på?Vi talar om bristen på målbild och vilka förutsättningar som finns. Fokus ligger sedan på vilket ekosystem måste vi ha för att säkra att patientinformation alltid finns tillgänglig när den behövs, för att sedan avsluta med att svara på frågan vad kan vi konkret göra nu för att ge oss möjligheter att bli bäst i världen. Till regeringen ges uppmaningen att utse en "it-general" för vården och snarast reda ut frågan om vilket ekosystem som krävs. Håller nationella tjänsteplattformen måttet. Till oss alla är rådet att bli mer engagerade och kritiska: behovet av "ehälsans Greta" och "ehälsans rumpnissar" förklaras. Slutligen pratar vi om vikten av innovation.

Intresset för välfärdsteknologi är stort. Utbudet på marknaden när det gäller produkter inom välfärdsteknik är stort men hur hittar man och får information om olika produkter? I Hjälpmedelstjänsten finns ett stort utbud av produkter samlat på en plats, det underlättar arbetet för oss alla inom olika verksamhetsområden.

Potentialen idag är enorm för att med en innovativ life science-sektor, stark medtech-industri och inte minst genom ständigt ny teknik i sakernas Internet (IoT) möjliggöra en bättre hälsa, vård och omsorg för patientens bästa, hållbart! Detta är i fokus för de kommande utlysningarna från Swelife, Medtech4Health och IoT Sverige.

216 000 personer i Sveriges har idag ett trygghetslarm installerat. Utöver detta så erbjuds allt fler larmgenererande välfärdteknik. Med detta växer en allt mer komplex larmhantering fram med flera larmpunkter och scenarier att hantera. Personalomsättningen inom omsorgen är hög och det är utmanande att se till att all ny personal har en tillräcklig kunskap om hur de ska hantera larm och larmåtgärder. För att möta den utmaning som dessa två faktorer innebär tillsammans så har den första interaktiva träningsmiljön för omsorgspersonals larmhantering utvecklats, med fokus på just trygghetslarm. Föreläsarna kommer presentera samarbetskommunernas problemställning och de möjligheter som träningsmiljön ger. Hur arbetet med larmhantering kommer kunna utvecklas i framtiden.

Vad innebär det att ha grundläggande förutsättningar för digitalisering på plats? Vad tillför det för en verksamhet som ser möjligheter i att digitalisera? Det gäller till exempel informationssäkerhet, standards, grunddata, masterdata och regelverk. Men vad är det som bromsar utvecklingstakten för att få ett digitalt ekosystem? Ett exempel är ett digitalt adressregister som behövs för att vi ska kunna skicka meddelanden digitalt till varandra och vara säkra på att de når fram till rätt person.

En scoping review över hur humanoida robotar har använts i vården av äldre människor, samt vilka fördelar och nackdelar som associerades med användningen.

Hur arbetar en modern ryggkirurgisk klinik med moderna IT-hjälpmedel för att tillsammans med patienter förbättra vården och öka patientsäkerheten? Lyssna på erfarenheter från hur Ryggkirurgiskt Centrum (RKC) på Sophiahemmet har arbetat med nya IT-stöd för att förbättra smärtmonitorering, läkemedelsinformation samt utskrivningsrutiner efter operation. Syftet har varit att öka patientmedverkan, få bort flaskhalsar i den dagliga verksamheten samt att förbättra forskningsmöjligheterna,

Inspirationslägenheten Smartare Hem är utrustad med teknik som möjliggör självständighet, är trygghetsskapande
och relationsstödjande för i första hand målgruppen 70 +. Smartare Hem innehåller både analog och digital teknik. Smartare Hem är ett samverkansprojekt I Dalarna mellan det kommunala fastighetsbolaget Kopparstaden AB, Falu kommun, Region Dalarna och Högskolan Dalarna. Syftet är i första hand att bidra till förbättrad hälsa för äldre.

When developing products, services and/or processes, within the medical field, technical and regulatory challenges are often hard to solve and fulfill. The complexity tends to take you far from adding true value for users and other stakeholders. This workshop aims to enable the participants to experience and try out some parts of the design process that allows for a user-focused problem-solving approach.

Hur lever vi om 20 år, om 50 år? Vad säger framtidsforskningen om hur samhället och vi människor kommer förändras? För det är faktiskt inte bara tekniken som utvecklas. Den här föreläsningen berör hur nya mänskliga behov möter framtidens teknik, vilka möjligheter som ges, utmaningar som väntar, och hur företag och kommun tillsammans kan erbjuda trygg digitaliserad omsorg.

Många kommuner står inför utmaningen med att välja och prioritera rätt i digitaliseringsarbetet. Vilka områden inom socialtjänsten behöver digitaliseras och vad kommer det att kosta? På uppdrag av SKR har PwC identifierat centrala investeringsområden och fått fram en samlad kostnadsbild för digitala lösningar. För kommunerna ger det en bild av vilka investeringar som är aktuella idag och i framtiden, vilket ger stöd till budgetarbetet. På en nationell nivå handlar det om att ge en rikstäckande bild över vilka investeringskostnader det krävs för att digitalisera socialtjänsten i Sverige samt vilka områden som kan vara aktuella att prioritera och gemensamt satsa på.