Programpunkter

Vi berättar om ett större initiativ kring distansmonitorering i Region Stockholm. Tre sjukhus, tillsammans med hemsjukvården, driver sju piloter kring fyra vanliga diagnoser i syfte att utveckla framtida lösningar. Vi har implementering som mål och blickar framåt för att bättre kunna möta patientens och vårdens behov.

Välkommen till sessionen “Real Life Evidence i digital vård” arrangerad av Svenska forskarnätverket för digital vård. Programmet pågår 10:30-14.30. I år presenterar vi utvecklingen inom digifysisk vård och och studier av framtidens AI-stöd. Ett genomgående tema är utmaningar och möjligheter med 1177 direkt. Detta är en unik möjlighet för dig att få insikt i den senaste forskningen.Under sessionen får du ta del av:Resultat från SKR-projektet "Hur klickar vi med vården?" Hur AI-verktyg för automatiserad anamnes och triage fungerar i praktiken ochHur patientsäkerheten genom digital triagering kan utvärderas. En panel med INERAs och Regioners företrädare diskuterar om 1177 direkt - som en ny digital ingång till vårdenEn överflygning av pågående forskningsprojekt om 1177 direkt i Sverige, samt vilka utvärderingar som planeras parallellt med implementeringLokala studier av bedömning, prioritering och hänvisning av patienter som söker primärvården, med exempel från Region Gävleborg och Region Skåne. Sessionen avslutas med en paneldiskussion om forskningsläget kring 1177 direkt och digital vård i framtiden. Där debatteras Real Life Evidence i digital vård, se programmet!

Most Nordic countries have created their own set of FHIR base profiles. There has not been harmonization between these efforts, rather each country has had their own internal process. However, harmonizing the base profiles would be really useful. A harmonized content format across the Nordic countries would allow a FHIR app developed in one country to be used in another without major modifications. It would also simplify sharing health data across borders.A new initiative is being launched to harmonize the FHIR base profiles across the Nordic countries.

Sweden is a leader in digital health, with a legacy in Life Science and Tech. The Swedish ecosystem has been accelerated by advanced digital infrastructure, high quality patient data, and cutting-edge support and diagnostic technologies. With a drive to continually improve healthcare with data-driven and AI solutions, Sweden ranks among the best performing countries for connected innovation, and the global demand for Swedish digital health solutions is high

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Just nu pågår flera nationella satsningar kring inrapportering till kvalitetsregister. eHälsomyndigheten lämnade i februari in sin förstudierapport och Nationella samverkansgruppen Data och analys  antog samma månad sin gemensamma plattformsstrategi. Stödjer dessa initiativ varandra eller konkurrerar dem?

E-hälsomyndigheten och regionerna presenterar samarbetet mellan staten och de regionala aktörerna för att bygga en gemensam digital infrastruktur i Sverige. Vi kommer att diskutera behovet av en infrastruktur för att säkerställa en effektiv informationsförsörjning inom vårdsektorn, med det gemensamma arbetet med att utforma en säkerhetslösning för Nationella läkemedelslistan som exempel. Deltagarna kommer att få lära sig mer om de aktuella utmaningarna och möjligheterna för samarbete inom detta område.

Forskningsprojektet "Hur klickar vi med vården?" Är en vetenskaplig studie av den digifysiska utvecklingen inom svensk primärvård och initierades hösten 2022 av SKR. Utförare är en grupp forskare vid Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping.  Studien är pågående och avser att utifrån en mixed method ansats analysera registerdata och beskriva utvecklingen av patienters digitala och fysiska kontakter och vårdmönster inom primärvård/första linjens vård under tiden januari 2020- december 2022. Studien är en uppföljning och vidareutveckling av studien "Digitala vårdmöten med läkare" och inkluderar utöver intervjuer med patienter och professionella "användare" även en omvärldsanalys av vilka tjänster som utvecklats och testats under de senaste åren i samband med  & efter Covid..

Personer med dövhet/hörselnedsättning är en stor grupp som har problem i kommunikation med andra. Framför allt blir svårt att genomföra telefonsamtal.
Detta ger upphov till problem i både vardag och arbete:Beställ tid på vårdcentralenRinga 112 eller 1177FamiljenAlla sammanhang som blir lättare eller bara kan lösas med ett telefonsamtalLär dig mer om lösningar för detta och se exempel på hur man gör i praktiken.
T-Meeting TERA är ett hjälpmedel som gör att personer med dövhet/hörselnedsättning kan ringa och ta emot telefonsamtal med hjälp av autotextning (AI transkribering). De som inte kan eller vill tala själv kan använda talsyntes. TERA kan förutom i telefonsamtal användas för möten på plats eller med video.
Det är allt viktigare att hushålla med samhällets resurser. Tillsammans med experter på samhällsekonomiska analyser har vi tagit fram en beräkning av nyttan av TERA. Analysen visar på en nytta upp till 8 gånger kostnaden. Nyttan består både av rena besparingar och ökad livskvalitet (QALY) för individen och dess omgivning.

Idag finns ett antal AI-baserade verktyg för automatiserad anamnes och triage inom primärvården. Det finns en stark tilltro till att dessa verktyg ska effektivisera verksamheten, stärka säkerheten och öka kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Stämmer detta? Länge har vi grundat våra uppfattningar kring antaganden och mindre utvärderingar, men nu kan vi äntligen börja ta del av vetenskapliga resultat. 

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten berättar hur de tillsammans involverade invånare i sina två regeringsuppdrag att ta fram föreskrifter om listningstjänst och ge förslag på hur en nationell listningstjänst kan inrättas i statlig regi.

Våra sköra äldre står ofta på ett stort antal läkemedel och många bor på kommunala boenden där tillgång till läkemedelsinformation är bristfällig. Detta skapar risk för oönskade läkemedelseffekter och skador. Sjuksköterskorna på boenden saknar ofta korrekta läkemedelsordinationer som ska ligga till grund för administrering av läkemedel, enligt föreskrifterna. Nationell patientöversikt och Pascal används som informationskälla men har tydliga begränsningar. Ett målbildsarbete pågår för att identifiera möjliga framtida förbättringar för ökad säkerhet. Det skulle också innebära en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna.