Sessions

Socialstyrelsen fick ett uppdrag att skapa
förutsättningar att stödja utvecklingen av en standardiserad och enhetlig
dokumentation kring cancerpatienter. Uppdraget anknyter till Socialstyrelsens
arbete med nationell e-hälsa och ligger i linje med Vision e-hälsa
2025. Genom att utgå från nationella informationsstrukturens
referensmodeller samt urval från nationellt fackspråk kan nationella
informationsmängder (NIM) beskriva en enhetlig struktur för information som
behöver vara tillgänglig i flera sammanhang och processer.

Preliminära resultat från forskning på digital behandling av kronisk ledsmärta (artros) förbättrar tillgängligheten till vård i glesbygd, jämfört med traditionell face-to-face-behandling.

Att kunna nyttja externa molntjänster för sin mjukvaruutveckling och genom det öka innovationstakten har länge setts som en möjliggörare för moderna ehälso-leverantörer som tillåter dem att leverera värde till patienter snabbare.
I och med EU domstolens ogiltigförklarande av dataöverförings-avtalet Privacy Shield tittar nu fler organisationer än någonsin på Europeiska moln-alternativ som ett sätt att säkerställa sin GDPR-efterlevnad. Den europeiska molnmarknaden har länge varit fragmenterad och långt efter den amerikanska men nu satsar många leverantörer på att bygga ut moderna molntjänster, ivrigt pådrivna av Europeiska datasuveränitets-initiativ som Gaia-X.
Publika moln har i Sverige länge varit synonymt med de amerikanska moln-jättarna och kunskapen om goda europeiska eller för den del svenska alternativ är ofta låg.
Att räkna på vad en flytt från att vara inlåst i amerikanska hyperscalers molntjänster innebär, göra analysen för vilka tjänster man kan köpa färdigt i Europa och hur man kan tänka kring arkitekturen för sin teknikstack är något många har varit förskonade från. 
Den här presentationen kommer utifrån praktiska erfarenheter av att hjälpa organisationer med sin europeiska molnstrategi och flera års arbete med de flesta större molnleverantörer i Europa visa vilka alternativ som finns, hur man räknar på investeringen samt illustrera hur arkitekturen kan se ut för en typisk modern teknikstack på ett europeiskt moln.

Hur klarar vi omställningen till digitala arbetssätt? Ett av FoU i Sörmlands (FoUiS) fokusområden är att stötta kommuner och region i den utvecklingen. I den här föreläsningen ger vi exempel på utmaningar och möjligheter med välfärdsteknik och digitalisering inom socialtjänsten med specifikt på funktionshinderområdet. 

I det här seminariet presenteras preliminära forskningsresultat av en studie som utförs av Lunds universitet där man undersöker hur införandet av digital teknik och användandet av digitala IT-lösningar inom vården påverkar arbetet, personalen och arbetsmiljön. Hur påverkar egentligen nya, digitala arbetssätt arbetsmiljön jämförd med traditionell vård? Studien tittar också på kostnadseffektiviteten mellan sedvanligt arbetssätt och digitalt, asynkront arbetssätt. Vilka effekter har det för budgeten men också på ett större samhällsperspektiv?

Efter en flerårig successiv ökning blev 2020 året då många verksamheter gick över till digitala besök. Hur påverkas psykologisk behandling av övergången till videosamtal och vilka frågor behöver vi ställa oss för att säkerställa bibehållen kvalitet?

Läkemedelsverket har genomfört en rad förbättringar som underlättar möjligheterna till bättre informationsgivning kring restanmälda läkemedel. Projektledaren Pia Carlstedt berättar om vilka förändringar som är genomförda och vilka som planeras framöver.

Varje dag triageras tusentals patienter på akutmottagningar, på vårdcentraler, per telefon eller digitalt. Men hur fungerar triage? Är det möjligt att skapa ett perfekt triagesystem? Hur kommer triage att fungera i framtiden? Vad säger forskningen? Och vad säger vetenskapen om digital triagering?  Jonathan Ilicki, innovationschef på Platform24,  gör upp med triage-myter och ger de bästa insikterna och råden från triageringens frontlinje. En resa som börjar på 90-talet och för oss fram till de senaste triagerönen.

Ett redskap vid verksamhetsutveckling är att få kunskap om hur en patient uppfattar sitt besök inom hälso- och sjukvården.
 
Hanna Waerner, bitr verksamhetschef på Kvinnosjukvården vid Akademiska sjukhuset och Pelle Snårelid, VD för WeCare AB kommer att berätta vilken nytta sjukhuset haft, de senaste två åren, av att systematiskt och strukturerat arbeta med patientåterkoppling i realtid.
 
 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har slutit ett ramavtal om en tjänst som gör det möjligt att kontinuerligt genomföra verksamhetsnära undersökningar.
 Tjänsten samlar in kunskap från varje patientmöte, analyserar och återkopplar i realtid till verksamheten samt identifierar och prioriterar förbättringsområden med konkreta förbättringsförslag från patienterna.

Västerbotten utan gränser är ett projekt som syftar till  att skapa en ny modell för nära vård och hållbar kompetensförsörjning genom att etablera en digital verksamhet i ett annat EU-land, kopplad till Region Västerbotten (RVB).
 
 

Kan man med individanpassad fysisk aktivitet bidra till en förbättrad sekundärprevention inom Primärvården?Det är välkänt att rätt dos av fysisk aktivitet är hälsosamt. Likaså är det att fysisk aktivitet är viktigt ur ett hälsoperspektiv för individer med kroniska sjukdomar. Hur gör man då i praktiken för att kunna individanpassa och erbjuda rätt dos av fysisk aktivitet för individer med kroniska sjukdomar, som i sin tur har en varierande funktionsförmåga, ev. smärta/besvär och skiftande dagsform? I vår föreläsning kommer vi att prata om vad som är viktigt ur ett användarperspektiv, vård-perspektiv och samhällsperspektiv för att tillhandahålla lättillgänglig individanpassad fysisk aktivitet med fokus på förbättrad sekundärprevention inom primärvården.

Block 4 på VGR-dagen under VITALIS handlar om Framtidens vårdinformationsmiljö. Programledaren Lars Lindsköld leder dagen och samtalar med Peter Häyhänen.

Block 3 på VGR-dagen under VITALIS handlar om kompetenslyft inom digitalisering. Programledaren Lars Lindsköld leder dagen och samtalar med Boel Mörck och Johnie Berntsson.

Sveriges Regioner har i pandemitider tvingats till att snabba på sin digitalisering. Dels genom utökad digital interaktion med medborgarna, dels genom utökad hantering av behörigheter och åtkomst för extra vårdpersonal. Detta ovanpå den sen tidigare planerade digitaliseringen. För bibehållen patientsäkerhet och integritet är det av yttersta vikt att kunna lita på den digitala identiteten. Vad behöver man för att lyckas skapa tillit till den digitala identiteten?

Digitalisering av samfunnet skjer raskt og ny teknologi utfordrer fag, roller og måten å gi helsehjelp og tjenester på. Innlegget belyser hva klinikere trenger av kompetanse (inklusive nye kompetansemål i profesjonsutdanningen for medisin), samarbeid med andre fagdisipliner,  og hvordan utdanning og arbeidslivet må legge til rette for ny læring gjennom hele yrkeskarriæren.Innlegget bygger på endringer som skjer i den norske grunnutdanningen av leger, sykepleiere, psykologer og andre helseprofesjoner med nye læringsmål (læringsutbytter) i digital kompetanse, teknologiforståelse, innovasjon og entreprenørskap. En annen kilde til inspirasjon er dr. Eric Topol bok "Deep Medicine- How artificial intelligence can make health care human again" (2018) som viser mulighetene for å ta tilbake tid til den kliniske interaksjon mellom helsepersonell og pasient ved bruk av teknologi. Men, teknologien vil også forandre fagets innhold og dagens kliniske arbeidsprosesser kan bli radikalt endret. 

I will introduce open notes in the USA, and the new federal laws on sharing patient access that come into effect in April 2021. Taking a deep dive into mental health notes, I will ask: Is it ethical to share mental health notes? After reviewing the practice dilemmas in the context of mental health care, I will describe existing (and very recent) patient and clinician survey research from the USA. Throughout the presentation, I will identify a wide range of knowledge gaps that now require further empirical research.

What are the effects of patients suffering from mental illness getting access to and reading their psychiatry notes? Focus on how healthcare professionals and patients experience open notes in psychiatric care (focusing on Severe Mental Illness) in Sweden.

För att förbättra dialogen och utvecklingen av socialtjänstens verksamhetssystem har ett arbete påbörjats med att skapa kundgrupper.

Egenmonitorering är ett område med stor potential i framtidens vårdsystem och flera regioner har pågående utvecklingsarbeten. Men än så länge är det ingen som lyckats ta klivet från pilot till ett bredare införande. Den långsamma progressen medför att nyttan för patienterna fördröjs. Men den skapar även utmaningar för leverantörerna som gjort stora investeringar i tekniska plattformar, utan förutsättningar till en rimlig avkastning.

Myocardial infarction, stroke, sudden death
is frequently asymptomatic and thus underdetected. In this we use AI to look
for signals pointing to different causes of death. Existing screening methods
require prolonged monitoring and are limited by cost and insufficient yield. In
a research project at Region Halland using AI to identifying these patients shows
promising results.