Programpunkter

En kort presentation av NGS-tjänsten och hur den kan bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Under seminariet diskuterar vi hur kommunerna kan arbeta med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och standardisering av dokumentation.

Inom ramen för projektet ESF Digital kompetens för medarbetare inom region Stockholm har vi tagit fram ett koncept för Digitaliseringsträffar för medborgare. Konceptet och innehållet i träffarna har tagit fram genom workshops där representanter från Stockholms läns sjukvårdsområdes Samråd samt Pensionärsråd deltagit tillsammans med representanter från vårdverksamheten. Digitaliseringsträffar för medborgare testas nu på några vårdcentraler inom Stockholms läns sjukvårdsområde.

Socialstyrelsen har utökat förvaltningen av Snomed CT till att också innefatta ett antal representanter från regionerna och Inera AB. Här berättar vi om samverkan och hur arbetet går till i praktiken.

Rehabilitering med hjälp av VR tar Capio till datadrivna höjder.På Capio Rehab Orust har ett tremånaders pilotprojekt körts med virtual reality (VR) för rehabilitering av smärttillstånd i nacke och huvud. Johan Ellegård, verksamhetschef och Victor Stenberg, fysioterapeut har med hjälp från Ramsay Santé Innovationshub och dess samarbetspartner Curest implementerat en datadriven rehabiliteringsprocess med stor success. Victor som till vardags hjälper patienter med exempelvis nackskador har aldrig sett något liknande. Patienterna är supernöjda och engagerade och jag som fysioterapeut får med hjälp av VR-headset en ocean av data som möjliggör en kvalitativ och datadriven rehabilitering, att den dessutom är mycket roligare än den traditionella behandlingen hjälper självklart också. Victor och Johan delar med sig av hur Capio Rehab Orust arbetar med data, tekniken och varför patienterna tycker det är så otroligt roligt samtidigt som de alla blivit mycket bättre. 

Ska vi digitisera, digitalisera, eller faktiskt ägna oss åt digital transformation?Digitaliseringens möjligheter omnämns ofta, inte minst som en del av lösningen på de stora utmaningar som offentlig sektor står inför under de kommande åren. Den demografiska utvecklingen och de svårigheter som rör bland annat kompetensförsörjning och bemanning inom vård och omsorg är redan idag en av de större utmaningarna.

This presentation will introduce the results of the joint Nordic PROTECT project (“Proactive health and welfare technology for Nordic users and societies”, 2021-2023) and discuss them with a future-oriented perspective. PROTECT has brought together a large group of Nordic researchers from several fields as well as stakeholders (altogether nearly 200 workshop participants from four countries). The new knowledge co-created in PROTECT contributes to understanding the specific contexts and life situations where proactive health and welfare technology (HWT) is expected to be increasingly applied in the Nordic countries. The new knowledge also encourages and enables further research on the topic. Sharing research-based knowledge about the similarities and differences in proactive HWT services, implementation, and policies – including challenges in proceeding from piloting to implementation – across the Nordic societies enables better overall understanding of the experiences and expectations of diverse users in the individual countries and in the region. This, in turn, will help improve policy interventions and innovations to enhance proactive and resilience-supporting HWT use and the quality of life and work of Nordic citizens and caregivers.

Digital interventions can have beneficial effects on our health and prescribing digital therapies is not in the distant future - for use in institutions and at home. While the benefits are encouraging for patients, next-of-kin, healthcare personnel and institutions, we need a deeper understanding of the nature of digital interventions that are powered by sensors, algorithms and apps. The understanding should help us answer questions like how we verify the clinical benefits of the therapies or if health systems have the expertise, regulations, organisational roles and health economic arrangements in place to adopt digital therapies.This talk reports on some initiatives in Scandinavia and Germany that address the development, testing, regulation and procurement of digital interventions. As a backdrop, the talk uses discussions in the Health Data Innovation Council (https://healthdatainnovation.eu) to highlight different aspects of data-driven health interventions and the implications across the continuum of care (prevention, treatment, rehabilitation and palliative care), health technology life cycle (design, testing, commercialization and operations) and oversight (approval, certification and regulation).

In order to unite Europe under a digital single market and increase mobility within Europe, the EU Commission has initiated the X-eHealth project with the aim to develop functional and technical specifications for new E-health services to exchange medical information in the areas of laboratory results, medical images, discharge reports and patient summary for rare diseases.Manne and Espen talks in detail about the X-eHealth project, its content and results and how the project's mission is connected to the European Health Data Space, EHDS.

Att hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar är ingen nyhet. Allt färre måste hjälpa allt fler. Vården måste bli mer tillgänglig samtidigt som vårdköerna måste minskas. Vad ska man göra?

Rådande utveckling - en åldrande population i allt större behov av hälso- och sjukvård - tvingar fram alternativa lösningar för att tillfredsställa framtidens vårdbehov. En sådan lösning är digital vård. Föreläsningen handlar om digital vård genom egenmonitorering av patienter med KOL, som via en applikation får registrera sina symtom på KOL. Presentationen redogör för hur egenmonitorering av KOL genomförs på lungmedicinska mottagningen i Linköping samt hur vi bedriver forskning kring det. Föreläsningen kommer också att ta upp individuella vårdplaner till patienter med KOL och hur sjuksköterskor kan upprätta sådana. Dessutom redogörs för en ny definition av KOL och en ny klassificering utifrån GOLD 2023.

Läkemedelsverket har genomfört olika tillsynsaktiviteter mot mjukvarutillverkare. Här delar vi med oss av våra resultat och ger tips om vad man som tillverkare kanske bör titta på en extra gång.

Långa vårdköer. Begränsad tillgänglighet för patienter. Svårt för personalen att prioritera och få tiden att räcka till. Utmaningarna inom primärvården är många, och för att hantera dem räcker det inte att tänka nytt – man måste agera. En verksamhet som på allvar har gått från ord till handling är Vårdcentralen Teleborg, som har blivit en pionjär inom den offentligt drivna primärvården.

European Ethical Principles for Digital Health is an initiative of the French Presidency of the council of the European union. The legislative work on the European Health Data Space started under the French Presidency. It aims to give European citizens the guarantees of trust they are expecting for the processing of their health data. The sharing of health data can raise legitimate questions: clarifying these European Principles of Ethics for Digital Health will make it possible to go beyond the GDPR and to condition the choices of methods underlying digital health initiatives. This presentation will highlight important principles and how they are implemented in the member states. As well as the continuous work that needs to be done to ensure the trust from the European citizens.

Ett samtal kring vad egenmonitorering kan innebära för patienter, sjuksköterskor, läkare och organisation - samt hur det kan utvärderas. Erfarenheter från den stora kliniska prövningen i svensk allmänmedicin av distansvård vid högt blodtryck – PERHIT – som studerade effekterna på både blodtryck och arbetssätt presenteras.Hur påverkas patienternas förståelse för sin sjukdom och behandling när resultat och ansvar delas med vårdpersonalen?Hur påverkas arbetssätt och interaktion med patienterna genom planerade former för distansvård.Vad krävs för att införande av e-hälsa i vården ska bidraga till en bättre vård och hur ska vi veta att det blir resultatet?
Vad innebär personcentrerad vård med användande av teknik eller eHälsa?

Hur ska kommunerna kunna förvalta all den välfärdsteknik som är i antågande i omvärlden? I Östersunds kommun har man valt att testa ett upplägg där leverantören sköter den löpande förvaltningen och support av sin tjänst. Kommunens ansvar är att omvärldsbevaka och kvalitetssäkra tekniken, för att sedan informera och sprida information till sina medborgare. Sedan är det medborgarnas behov som styr om den nya tekniken kan vara lösningen. Genom att sänka tröskeln och låta våra medborgare testa på ny teknik under en tid (2 månader) sänker vi insteget för att våga prova teknik. Våra medborgare få möjlighet att testa lösningar som finns på den öppna marknaden innan de tar steget att köpa in den. På detta sätt kan sedan leverantören fortsätta dialogen med medborgaren och vi som kommun kan undvika bygga upp förvaltningsorganisationer för varje lösning som vi önskar att medborgarna ska ha tillgång till för att förbättra sin livskvalité.Kommunen kan på detta sätt öka kompetensen och användningen av ny teknik hos våra medborgare och arbeta proaktivt med delaktighet, trygghet och aktivitet. 

En kort presentation av informationsspecifikationen BBIC och hur den strukturerar informationen samt hur informationen sedan kan återanvändas exempelvis i framtagandet av statistik. Exempel på nyttor från en kommun redovisas.I NGS-tjänsten innehåller uppgifter om e-hälsospecifikationer som stödjer strukturerad dokumentation. Detta bidrar till en mer kunskapsbaserad socialtjänst.