Programpunkter

Projektet Digifysiska vårdkontakter ska skapa trygghet för medborgare som bor i särskilda boenden och deras anhöriga i Region Västerbottens närsjukvårdsområde södra Lappland. Projektet vill hantera utmaningen och öka dessa medborgares förtroende för vård och omsorg genom kombinationen av digitala och fysiska vårdtjänster.

Region Stockholm har inriktningen att vården ska vara digifysisk. För att uppmuntra och stödja vårdgivarna med att utveckla ett digifysiskt arbetssätt har regionen tagit fram webbplatsen Jobba digifysiskt. Den lanserades i februari i år och innehåller inspirerande goda exempel från vården, beskrivningar av arbetssätt och metoder för förändringsledning.

Föredraget Digitala besök i primärvården i ett arbetsmiljöperspektiv – läkares erfarenheter är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Föredraget bygger på vår intervjustudie med läkare som har varit, eller är verksamma inom digitala mottagningsverksamhet i Sverige. Majoriteten av deltagarna är distriktsläkare eller ST-läkare inom allmänmedicin. Intervjuerna fokuserar på arbetsmiljörelaterade aspekter av verksamheten mot bakgrund av att forskning visat att allmänläkare mår allt sämre på arbetet och sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser ökar. Resultaten av studien visar på att digitalt verksamma läkare upplever stor grad av kontroll över sin arbetssituation och att en positiv bild förmedlas beträffande att kunna kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Sveriges Regioner har i pandemitider tvingats till att snabba på sin digitalisering. Dels genom utökad digital interaktion med medborgarna, dels genom utökad hantering av behörigheter och åtkomst för extra vårdpersonal. Detta ovanpå den sen tidigare planerade digitaliseringen. För bibehållen patientsäkerhet och integritet är det av yttersta vikt att kunna lita på den digitala identiteten. Vad behöver man för att lyckas skapa tillit till den digitala identiteten?

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Artin Entezarjou, legitimerad läkare och doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning,(Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet) berättar här om en publicerad studie kring Digital anamnes: primärvårdpersonalens upplevelse.Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten genomfört en internationell kartläggning av digitala stöd och tillämpningar som används i såväl det löpande smittskyddsarbetet som insatser vid större utbrott av smittsamma sjukdomar i ett urval länder inom främst Europeiska unionen. Uppdraget har genomförts i nära samråd med Folkhälsomyndigheten som samtidigt har genomfört ett närliggande regeringsuppdrag med fokus på processer och arbetsmoment i det nationella smittskyddsarbetet.

Föreläste på Vitalis 2020 om den målbild Gävleborg arbetat med sedan 2017, en ambitiös omställning av hela vårdutbudet där verksamhetsnyttor varit drivande. Tänkte i år uppdatera om framdriften.

Preliminära resultat från forskning på digital behandling av kronisk ledsmärta (artros) förbättrar tillgängligheten till vård i glesbygd, jämfört med traditionell face-to-face-behandling.

Digital technologies are being applied across all areas of health and wellness and contributing to the mutual communication between healthcare professionals and children in care building a mutual therapeutic partnership. In this symposium we will explore some of the innovations leading towards greater health equality in paediatric patient care.

DDAnalytics is a CE-marked system support with ML-technology for automated interpretations of glucose data. DDAnalytics generates automatic analyses and interpretations of the patients’ continuous glucose data enabling diabetes patients to get improved glucose control. Healthcare organizations save times and resources.

samtal med Pia Näsvall, hälso och sjukvårdsdirektör i Region Norrbotten

I Region Stockholm arbetar vi med att försöka digitalisera vårdförloppen, både cancervårdens standardiserade vårdförlopp och de personcentrerade sammanhållna vårdförloppen. Det finns många utmaningar med att gå från PDF-filer till IT-stöd som finns tillgängliga i patientmötet. Vi kommer i vår presentation att prata om de utmaningar och möjligheter vi ser med att använda openEHR för att skapa bättre stöd för indata (vårddokumentation och patientrapporterad data), utdata (patientöversikter, kvalitetsuppföljning, forskning) och beslutsstöd. Vi kommer också att visa hur långt vi har kommit och hur vi arbetar med dessa utmaningar.

Det nationella vårdprogrammet för prostatacancer rekommenderar MR-undersökning och riktad biopsi för förbättrad diagnostisering och patientupplevelse. På den här föreläsningen kommer vi att resonera kring effekterna av digitalisering i vårdförloppet för prostatacancer med syftet att minska pressen på vården vid införande av screeningprogram.

Medan digitalisering har förbättrat effektiviteten och säkerheten i slutenvård, har den också resulterat i arbetsmiljöproblem, inte minst för sjuksköterskor. Föreläsningen har fokus på sjuksköterskor och tar upp vilka aspekter i fortsatt digitalisering är viktiga att uppmärksamma  för att försäkra att den digitala utvecklingen också bidrar till en god arbetsmiljö.

Hur kan vi med hjälp av digitalisering öka livskvaliteten och hälsan för personer med schizofreni och deras närstående? Paulina och Louise lyfter och problematiserar anhörigperspektivet inom psykosvården.

Kan den digital tekniken tillsammans med nära samarbete över organisationsgränserna bidra till en sömlös vård? Med den frågan i fokus berättar vi om våra erfarenheter av att införa digital teknik i hälsocentralernas arbetssätt. 9

Hur klarar vi omställningen till digitala arbetssätt? Ett av FoU i Sörmlands (FoUiS) fokusområden är att stötta kommuner och region i den utvecklingen. I den här föreläsningen ger vi exempel på utmaningar och möjligheter med välfärdsteknik och digitalisering inom socialtjänsten med specifikt på funktionshinderområdet. 

Privatläkarna tog mitt under brinnande pandemi beslutet att digitalisera verksamheten. Att endast ersätta fysiska besök med video skulle inte skapa några effektivitetsvinster på sikt och man tog istället tillfället i akt att ta ett helhetsgrepp kring digitaliseringen. Målbilden var att förbättra såväl tillgänglighet och flexibilitet för patienterna som att skapa en mer hållbar arbetsmiljö samt smidigare patientflöden och processer. På två veckor lyckades Privatläkarna styra om hela 40 procent av inkommande telefonsamtal till den digitala ingången. Hela 50 procent av patienterna får svar inom 30 minuter och 90 procent får svar inom 90 min. Av patienterna skulle 94.4 procent rekommendera tjänsten till någon annan och 97 procent uppger att det fått tillräcklig information efter avslutat ärenden. Gemensam målbild och mod att förändra arbetssätt, processer och flöden är framgångsfaktorer bakom den snabba omställningen. Ulrika Swegmark, VD och Pernilla Henriksson, verksamhetschef från Privatläkarna delar med sig av sina erfarenheter kring vad som krävs för framgångsrik digitalisering på kort tid. 

Cederkliniken Praktikertjänst i Piteå har flera förändringsprojekt i bagaget. De påbörjade sin digitaliseringsresa januari 2017 och har sedan mars 2020 erbjudit sina patienter en digital ingång via hemsidan för vårdkontakter via chatt eller video. När möjligheten att ta emot patienter fysiskt begränsades på grund av Covid-19, blev den digitala ingången den primära kontakten för patienterna. Precis som hos andra vårdcentraler, utgörs en betydande andel av Cederklinikens patienter av äldre multisjuka och kroniskt sjuka patienter. När det stod klart att Covid-19 inte var något övergående, identifierade personalen på Cederkliniken ett antal innovativa förändringar för att kunna möta tillströmningen av patienter, oroliga över Covid-19 men också för att kunna fortsätta hjälpa deras befintliga patienter. Ta del av Cederklinikens förändringsinitiativ och hur de ställde om verksamheten till följd av Covid-19 när Petter Tuorda, verksamhetschef på Cederkliniken Praktikertjänst, delar med sig sina erfarenheter från hur man främjar innovation och förändringsförmåga i vården.

Digitalisering av samfunnet skjer raskt og ny teknologi utfordrer fag, roller og måten å gi helsehjelp og tjenester på. Innlegget belyser hva klinikere trenger av kompetanse (inklusive nye kompetansemål i profesjonsutdanningen for medisin), samarbeid med andre fagdisipliner,  og hvordan utdanning og arbeidslivet må legge til rette for ny læring gjennom hele yrkeskarriæren.Innlegget bygger på endringer som skjer i den norske grunnutdanningen av leger, sykepleiere, psykologer og andre helseprofesjoner med nye læringsmål (læringsutbytter) i digital kompetanse, teknologiforståelse, innovasjon og entreprenørskap. En annen kilde til inspirasjon er dr. Eric Topol bok "Deep Medicine- How artificial intelligence can make health care human again" (2018) som viser mulighetene for å ta tilbake tid til den kliniske interaksjon mellom helsepersonell og pasient ved bruk av teknologi. Men, teknologien vil også forandre fagets innhold og dagens kliniske arbeidsprosesser kan bli radikalt endret.