Sessions

Svenska FN-förbundet bjuder in till ett panelsamtal om FN, demokratin och civilsamhället. Paneldeltagare är Cecilia Ruthström-Ruin, Ambassadör för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, och Mats Hårsmar, Biträdande kanslichef vid Expertgruppen för Biståndsanalys. Annelie Börjesson, Svenska FN-förbundets ordförande modererar samtalet.

Ungdomsrörelsen finns från gräsrots till globalnivå. Många av de svårigheter som unga och ungdomsorganisationer ställs inför kräver globala samarbeten för att kunna utvecklas framåt. Det som händer i en del av världen påverkar en annan och unga överallt delar många utmaningar. Därför bör unga ha inflytande även på internationella beslutsfattande processer, så som i EU och FN. LSU utser årligen internationella ungdomsrepresentanter som ska representera ungdomsrörelsen inom internationella organ och möten i Europa och FN. Men vad innebär egentligen representantskapet? Hur kan vi försäkra ungdomsperspektiv inom internationella beslutsfattande processer? Och hur kan vi förbättra ungas inkludering och inflytande?

Raoul Wallenbergs gärning i Budapest under andra världskriget är unik. Genom att agera med mod och uppfinningsrikedom räddade han tiotusentals judar undan Förintelsen. Ingen svensk har fått så många skolor, gator och parker uppkallade efter sig som Raoul Wallenberg - samtidigt som han är relativt okänd i Sverige. Vem var mannen som räddade tiotusentals judar undan Förintelsen och vad kan vi lära av honom idag? Varmt välkommen till den dramatiska berättelsen om Raoul Wallenbergs liv och gärning.

De politiska förvecklingarna i Israel och Palestina är många. Hur kan vi från en svensk kontext förstå hur besluten fattas? Och har vi något att bidra med, förutom traditionellt bistånd? Ett samtal om demokrati och mänskliga rättigheter i Israel, Palestina och Sverige.

Under detta seminarium reder RFSL ut på vilket sätt hbtqi-personers situation och rättigheter har en självklar plats i arbetet med Agenda 2030, vilka risker det finns med bristen på inkludering samt hur olika aktörer – statliga som icke-statliga – kan arbeta för att ingen ska lämnas utanför.

Demokratin är på tillbakagång i allt fler länder och inskränkningarna i mänskliga rättigheter ökar. I många länder riskerar människor sin frihet, och i värsta fall sitt liv, när de säger vad de tycker. Genom utvecklingssamarbete kan vi bidra till att motverka dessa krafter, men hur använder vi detta på bästa sätt? Delta på ett seminarium om stöd till demokrati - en livsviktig fråga. 

Många av de varor som upphandlas tillverkas i komplexa leveranskedjor i länder där det finns stora hållbarhetsrisker. Offentlig sektor har en viktig roll att genom sina inköp förhindra brott mot mänskliga rättigheter i globala leveranskedjor. Vi presenterar vår nya digitala tjänst som underlättar för upphandlande organisationer att identifiera i vilka leveranskedjor det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsrisker.

Afghanistan är ett världens fattigaste länder med låg läs-och skrivkunnighet som har präglats av krig och gamla sedvänjor. Svenska Afghanistankommittén har arbetat i 40 år för mänskliga rättigheter i Afghanistan och det blir allt viktigare och utmanande att arbeta rättighetsbaserat i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande. På den här föreläsningen får vi veta mer hur SAK arbetar rättighetsbaserat i Afghanistan.

Hur ser tillgången till högre utbildning ut för unga vuxna med funktionsnedsättning? Vilka hinder finns det, och vad leder bristen på högre utbildning till för personer med funktionsnedsättning? Vi visar kort film från Nicaragua och Bosnien med personer som har egna erfarenheter av diskriminering i utbildningssystemet, följt av en diskussion med Inkludera fleras projektledare Rebekah Krebs (från MyRight) och sakkunnig från Rädda barnen.

Vad har mat med demokrati och mänskliga rättigheter att göra? 2021 har urfolks- och bondeorganisationer tillsammans med civila samhället bojkottat FNs toppmöte om mat på grund av bristande demokrati inom mötet samt inför multinationella företags ökade makt. Vad betyder det att mat är en rättighet och inte bara handelsvara och vad är rätten till lämplig mat? Hur kan vi förverkliga rätten till mat i framtidens matsystem både här i Sverige och i världen?

Ett samtal mellan en följeslagare och en fredsobservatör om metoden internationell medföljning/preventiv närvaro utifrån två kontexter, Palestina och Israel samt Mexiko. Vilka likheter och skillnader finns och hur skapar metoden förutsättningar för demokratin?

I det här miniseminariet ger Svenska Freds dig en unik inblick i vapenhandelns slutna rum med bilder och berättelser från vapenmässan IDEX i Abu Dhabi. Utöver att samtala om vapenexport ger vi även konkreta tips på vad du kan göra för en fredligare värld! Seminariet är ett samtal mellan Svenska Freds Tilda Wendefors, projektledare inom nedrustning, och Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare i Fredsakademin.

Militarisering och militär verksamhet påverkar såväl den lokala miljön som klimatet genom nedsmutsning och stora utsläpp. Ändå behöver oftast inte länders militär redovisa sina utsläpp, eller redovisar endast delar av dem. Så är fallet även i Sverige. Samtidigt är insynen och det demokratiska inflytandet i försvarspolitiska beslut begränsat. Med utgångspunkt i Göteborgs skärgård diskuterar vi konsekvenserna lokalt och globalt.

Årets fredspris till Alfred Nobels minne till journalisterna Maria Ressa and Dimitrij Muratov kommer i rätt ögonblick, i ett läge där pressfriheten i modern tid aldrig varit sämre i världen. Varför detta fredspris är så viktigt, berättar Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige som också visar hur situationen ser ut globalt och i vår närhet.

Offentliga talarstolar (Tribunes d’Expression Populaire) i Demokratiska republiken i Kongo stärker människors rättigheter och möjliggör demokrati för alla oavsett tillgång till media, internetuppkoppling eller kunskap. Här sammanförs medborgare med beslutsfattare och makthavare på en ort eller i ett bostadsområde. I storstaden eller i djungeln. Medborgarna får lyssna till resonemang och sedan ge input i frågor som angår dem. På så sätt hittar man gemensamt lösningar på olika typer av utmaningar och konkreta problem. Genom de offentliga talarstolarna ökar transparensen och möjlighet till ansvarsutkrävning för medborgarna. Teman som lyfts är till exempel; korruption, drogpåverkat samt sexuellt våld, klimatförändringarna, hanteringen av plastavfall och ungas sysselsättning vid de offentliga talarstolarna.

Genom att samla ihop åsikter från 3000 kvinnor jobbar kvinnoorganisationer i Jemen tillsammans med Operation 1325 för att kvinnors röster ska att bli hörda i Jemens fredsprocess. En Kvinnornas fredsdeklaration kommer presenteras och påverkansarbete för en öppen konsultation mellan Jemens regering och civilsamhället pågår. Lyssna på projektledare Lee Martin när hon berättar om Operation 1325:s arbete tillsammans med kvinnoorganisationerna i Jemen.

This panel takes as point of departure the global need to speed up processes of responding to climate change, with a specific focus on climate change adaptation and disaster risk reduction initatives. It asks questions on what opportunities and challenges such projects encounter when seeking to safeguard democratic spaces in their work. Who has a say? How can we ensure public participation in planning for climatic changes? The panel will engage with the role of human rights in this context.

Anders Kompass, ordförande för IM, i samtal med Ola Richardsson om civilsamhällets roll i världen, och dess förändrade och allt viktigare roll som försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter.

Klimatkrisen utgör ett akut hot mot vår existens och vi vet att tiden är mycket knapp. Hårdast drabbas de miljontals människor som lever i fattigdom och social utsatthet. Den internationella fackföreningsrörelsen driver idén om Just Transition, som handlar om att klimatomställningen måste gå hand i hand med respekt för arbetstagares rättigheter och undvika att utsatta grupper på arbetsmarknaden hamnar utanför.

Tillgången till sexuella rättigheter är avgörande för ett demokratiskt samhälle och för en hållbar, global utveckling. Dessa rättigheter inskränks på flertalet platser just nu och har påverkats än mer negativt till följd av coronapandemin. Samtidigt mobiliserar motståndet och stora framgångar sker parallellt. Vilka är de största motgångarna och framgångarna just nu och vad kan vi göra för stärka sexuella rättigheter lokalt och globalt?