Sessions

Region Stockholm har gett Regionalt cancercentrum  Stockholm Gotland (RCC SG) i uppdrag att genomföra ett utvecklingsprojekt gällande lungcancerscreening. Syftet är att ta reda på om riktad screening kan vara ett kostnadseffektivt sätt att upptäcka lungcancer i ett tidigt skede och om metoden är genomförbar i praktiken. RCC SG har tillsammans med thoraxröntgen Karolinska universitetssjukhuset byggt en infrastruktur för att kunna etablera lungcancerscreening.

Erfarenheter och resultat av Region Stockholms arbete med införandet av befolkningsbaserad, organiserad prostatacancertestning. Hur ett mycket komplext projekt genomförts och vilka kunskaper som kan dras av detta.

Idag lever många personer med en kognitiv påverkan, utan att ha fått en kognitiv bedömning. Exempelvis kan operation, depression eller stressrelaterad problematik i många fall medföra en kognitiv svikt. Den kognitiva svikten påverkar diagnostiken, behandlingen, rehabiliteringen och skapar stort lidande för individen. För att hjälpa individer med odiagnostiserad kognitiv svikt krävs mätning av den kognitiva funktionen för att kunna sätta in prevention samt följa upp och planera för tidiga insatser. Föreläsningen innefattar även ett patientcase där personen delar sina erfarenheter av digitala kognitiva test.

Bup Första linjen i Skåne presenterar sina digitala insatser för stegvis vård, vilka exemplifieras utifrån kliniska exempel. 

Vi berättar om ett större initiativ kring distansmonitorering i Region Stockholm. Tre sjukhus, tillsammans med hemsjukvården, driver sju piloter kring fyra vanliga diagnoser i syfte att utveckla framtida lösningar. Vi har implementering som mål och blickar framåt för att bättre kunna möta patientens och vårdens behov.

Dr. Tonje Reier-Nilsen har diagnostisert flere idrettsutøvere med en ny digital metode, en pustetest med telefonen, som krever færre ressurser og som kan revolusjonere astmaoppfølging! Hun har jobbet som overlege på Barneavdeling for allergi og lungesykdommer på Rikshospitalet fra 2011 – 2022, og har hatt fagansvar for astma der de senere årene. Hun har siden 2018 også jobbet på Olympiatoppen og nettopp også startet på Idrettens helsesenter, og på disse arbeidsplassene har hun ansvar for utredning og behandling av utøvere med luftveisproblematikk.Tonje er engasjert i forskning og utvikling, og er med i flere prosjekter knyttet til ORAACLE gruppen på Oslo Universitetssykehus og OSTRC på Norges Idrettshøyskole. Hun har en sentral rolle i en IOC gruppe som siste to år har utviklet flere konsensusrapporter vedørende utøvere med luftveisproblematikk, og disse ble publisert i BJSM denne våren. Hun sitter også i styret i Norges Astma- og Allergiforbund.Tonje brenner for folkehelse, folkeopplysning og at idretten skal lære mer om belastningsskader i luftveiene – en hyppig forekommende problemstilling som har hatt urettferdig lite fokus. Kom, hør og lær!

I ett 'data science-arbete' med forskningsdata från Stockholms Diabetes Preventiva Program (SDPP) har algoritmer tränats för att predicera risk för att utveckla typ2 diabetes och risken att ytterligare utveckla sjukdomen har kvantifierats. Vidare har vi kunnat ta fram modeller för att beräkna effekten av olika åtgärder för att minska riskerna för sjukdomsutveckling.Algoritmerna kan användas för att ge vårdpersonalen konkreta verktyg att arbeta med både inividuella vårdplanering och uppföljning-förbättring av vårdenehetens vårdprogram.Vi presenterar resultat och exempel som kan tas vidare till klinsik tillämpning

Aleris Sömnapné började våren 2020 som enda leverantör i Stockholm att ge vård till vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom (OSA) på uppdrag av Region Stockholm. Vid starten var det väntetider på över 1 år och 8000 patienter i kö. Vi har nu nått vårt mål var att få bort vårdkön och drastiskt förkorta tiden till diagnos för att ge alla tillgång till bra vård inom rimlig tid. Aleris Sömnapné ska nu hjälpa Västra Götalandsregionen att korta sina köer och flera regioner har visat intresse. I seminariet beskriver vi våra erfarenheter från vårt arbete och ger tips till andra som står inför samma utmaningar. Vi visar hur vi genom att tänka nytt kan hitta nya sätt att hantera en stor patientgrupp utan ökade resurser och med bibehållen kvalitet. Vi kommer också att beskriva hur vi extraherar den data som finns i systemet på ett automatiserat och strukturerat sätt för att kunna analysera data och utveckla AI-baserade beslutsstöd.

En dialog mellan representanter för förskrivare samt journalsystemleverantör kring möjligheter och gap de närmaste åren när det gäller läkemedel och nationella läkemedelslistan med fokus på den del av läkemedelskedjan där besluten om läkemedelsbehandling fattas.

I föreläsningen kommer jag att med utgångspunkt i vetenskapliga litteraturen ge en översikt av möjligheter och utmaningar med att använda artificiell intelligens för en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Som en del i föreläsningen kommer jag dessutom att berätta om vårt nya forskningprojekt där vi undersöker hur maskininlärning kan användas för att förbättra prediktioner av läkemedelsrelaterade problem.

Inom ramen för ett forskningsprojekt har Läkemedelsverket samlat in individbaserad information om 68 743 282 läkemedelsadministrationer under ett år från sjukhusanknuten vård i regioner som täckte 89% av befolkningen. Vi identifierade inte allvarliga problem med täckningsgrad. Sammantaget bedöms inte täckningsgraden vara ett betydande hinder för användning av denna typ av data. Vi identifierade inte heller några tydliga indikationer på allvarliga problem avseende kvaliteten på data. Det var möjligt att utnyttja information inte bara från huvudjournalsystem, utan också från de system som används inom specifika verksamheter som kemoterapi, intensivvård och radiologisk verksamhet. Resultaten ger en god grund för ett fortsatt utvecklingsarbete.

För att kunna göra objektiva jämförelser och fatta beslut utifrån fakta har Medicinkliniken i Västerås tillsammans med regionens enhet för verksamhetsuppföljning tagit fram en datadriven vårdtyngdsberäkning som presenterar en vårdavdelnings sammanlagda vårdtyngd.

Rehabilitering med hjälp av VR tar Capio till datadrivna höjder.På Capio Rehab Orust har ett tremånaders pilotprojekt körts med virtual reality (VR) för rehabilitering av smärttillstånd i nacke och huvud. Johan Ellegård, verksamhetschef och Victor Stenberg, fysioterapeut har med hjälp från Ramsay Santé Innovationshub och dess samarbetspartner Curest implementerat en datadriven rehabiliteringsprocess med stor success. Victor som till vardags hjälper patienter med exempelvis nackskador har aldrig sett något liknande. Patienterna är supernöjda och engagerade och jag som fysioterapeut får med hjälp av VR-headset en ocean av data som möjliggör en kvalitativ och datadriven rehabilitering, att den dessutom är mycket roligare än den traditionella behandlingen hjälper självklart också. Victor och Johan delar med sig av hur Capio Rehab Orust arbetar med data, tekniken och varför patienterna tycker det är så otroligt roligt samtidigt som de alla blivit mycket bättre. 

Artificial intelligence (AI) can potentially contribute to solutions to some of the major challenges facing healthcare systems around the world. However, the development of new AI applications does not guarantee that they will be routinely used in clinical practice. It is well established in implementation and innovation research that the introduction of new technology is associated with various forms of obstacles and resistance. This contributes to delayed and variable application and a high risk of losing the potential value they can bring to the healthcare system in terms of quality, safety, accessibility and optimization. In this presentation, we provide an overview of state of the art regarding the implementation of AI applications in healthcare today. We also suggest ways forward, how to develop successful strategies for implementation and work structured with implementation processes.

Framtidsspaning - hur kan nya, gemensamma arbetssätt gynna sömlösa vårdflöden över organisationsgränser? För detta krävs stöd som håller ihop och för vårdflödet vidare. Olika Informationsmängder, exempelvis text och medicinska bildmaterial skapas och används av de olika aktörerna i vårdflödet. Idag sker den nödvändiga informationsdelningen manuellt. Nationell patientöversikt (NPÖ) kan tillföra basinformationen, men behöver kompletteras med utvald information som följer patienten i det specifika vårdflödet. Befintliga och nya tjänster kan utvecklas för att stödja bättre samverkan kring patienten.

De nio regionerna inom Sussa samverkan kommer att ha en gemensam konfiguration av sina vårdinformationssystem och sätter nu upp en gemensam förvaltningsorganisation, istället för att ha nio egna. Hur jobbar man gemensamt med konfiguration, mallar och arbetssätt - blir förbättringar och utveckling lidande?

Framtidens vård och omsorg kräver möjlighet att fatta datadrivna beslut, vilket i sin tur ställer oerhört stora krav på kvalitetssäkrade data. Dåliga data - dåliga beslut. För att skapa förutsättningar för kvalitetssäkring av kliniska data krävs en informationscentrisk IT-arkitektur som stödjer att informationen sätts i centrum snarare än systemfunktioner, händelser eller en processer. Strukturen för vårdinformationen måste vara uppbyggd så att den kan tillgängliggöras för alla processer och systemfunktioner som har behov av den. I det informationscentriska arbetet tar man ansvar för informationsmängdernas hela livscykel och tillgodoser alla identifierade intressenters behov, från dataproducenter till alla olika typer av datakonsumenter.

Hållbar informationsförsörjning inom vård och omsorg handlar om att hälsodata måste vara både öppen och standardiserad och dessutom lagrad på en öppen plattform, frikopplad från själva applikationen. På så sätt kan alla i ekosystemet runt patienten jobba med samma information – oavsett vilka appar och system de använder eller var, hur, när och av vem informationen matades in.Det krävs ett paradigmskifte kring hur vi ser på och hanterar hälsodata utifrån flera olika perspektiv. Vilket ansvar ha de olika aktörerna inom ekosystemet för att driva utvecklingen framåt? Vad krävs för att vi ska lyckas och vilka eventuella fallgropar finns?

Den Nationella Systemet för Kunskapsstyrning kräver rikligt med uppföljande data för att säkra kvaliteten i vården. Den saknas idag inom Psykiatrin.

En storskalig digifysisk näravårdomställning har börjat: Vi skiftar till proaktiv, digital ingång för uppföljning av kronisk sjukdom. Vi kan nu lämna reaktiva och manuella arbetssätt bakom oss, och på ett bättre sätt hjälpa halva befolkningen som har kronisk sjukdom. I föreläsningen  beskrivs hur det kan ske i ordinarie primärvård med hjälp av 4 primärvårdsanpassade verktyg: en digital kommunikationsplattform + automatiserad dataöverföring + ett kvalitetssystem + ett integrerat beslutstöd. Vi har nu bättre möjligheter än tidigare att faktiskt ägna vår tid åt det vi är utbildade för: bedömning, prioritering och behandling - oavsett kontakttyp - och praktiskt använda oss av kunskapsstyrningens arbete för en jämlik vård.