Sessions

Origoprogrammet har i många år arbetat med en lösning för individcentrerad informationshantering när det gäller olika typer av hälsodata, alltifrån patientjournaler till patientens egenregistrerade data via t ex hälsoappar. Under 2020-21 har man inlett ett samarbete med KTH (Kungl tekn högskolan). I detta seminarium ges en uppdatering av var man står idag och vägen framåt.

De tre Vitalis2021 stipendiefinalisterna presenterar sina bidrag. https://vitalis.nu/hem/utmarkelser/vitalis-stipendium/

Lagstiftning och systemdesign måste gå hand i hand för att den personliga integriteten ska kunna garanteras. På föreläsningen diskuteras hur en generell lagstiftning för personcentrerad hanteringen av vårdinformationen bör utformas och hur den tekniskt kan implementeras i en generell, distribuerad lagringstjänst. Föreläsningen är baserad på en rapport, Data i egna händer, skriven för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi)

Det finns mycket skrivet om hinder och möjligheter när det gäller digitaliseringen av socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. I denna föreläsning går vi genom hinderbanan tillsammans med en kommun för att se hur de olika hindren kan hanteras och vilka pågående arbeten som finns för att riva en del av hindren.

Kognitiv tillgänglighet: Hur får vi till det och varför är det viktigt? På spelkonventet GothCon har detta varit i fokus under några år. Här kan du lära dig mer om hur du kan utforma tillgängliga möten, lokaler, konferenser och konvent.

Studiointervju

Ny teknologi muliggjør sikrere og mer brukervennlig autentisering av brukere med høye krav til sikkerhet. Hva kan svensk offentlig sektor lære av sine naboland?

Samverkansmodellen för medicinteknik arbetar sedan starten i början av 2020 med nationellt ordnat införande av ett urval av medicintekniska produkter. Vi kommer berätta om arbete med att spana efter nya produkter, urval och MTP-rådets arbete med rekommendationer.

Riktlinjer för primärvården på Vårdgivare Skåne är ett viktigt redskap i den kliniska vardagen på Region Skånes vårdcentraler och i samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. Riktlinjerna är kortfattade, har en tydlig och enhetlig struktur samt är lätta att hitta i. När Sveriges regioner gemensamt började producera riktlinjer för primärvården i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) valde Region Skåne att som första region använda möjligheten att hämta hem riktlinjer direkt från NKK:s databas och publicera dem på Vårdgivare Skåne. Nationella tekniska lösningar utvecklades av Sveriges Kommuner och Regioner. Region Skåne presenterar NKK integrerat med andra vårdriktlinjer och har alltså skapat ett nav där nya riktlinjer kan kommuniceras istället för att använda mejl, PM och lappar på anslagstavlor. När primärvårdens medarbetare vet att de endast behöver uppsöka en enda plats för att få uppdaterad information ökar användandet av kunskapsstödet och därigenom patientsäkerheten. Genom NKK delas ansvaret för produktionen av riktlinjer för primärvården med andra regioner. Med integrering mellan nationella och regionala tekniska lösningar får Region Skåne ett kunskapsstöd som presenteras i enlighet med regionala specifika behov. Som komplement till det nationella innehållet publiceras regionala tillägg till varje riktlinje, för att visa på exempelvis vårdnivå och läkemedelsval. Med regional vilja och nationell kraftsamling har lösningar skapats som möjliggör att bästa kunskap finns tillgänglig och kan användas i patientmötet.

Uppdatering 24305 projektetISO TR24305 Health informatics - Guidelines for implementation of HL7/FHIR based on ISO 13940 and ISO 13606 syftar till att harmonisera ISO 13606, ISO 13940 (Contsys) och HL7 FHIR. I detta föredrag presenteras status på arbetet, ett antal konkreta resultat och aktuella frågeställningar.

Ju mer informationen i vårdinformationssystemen tillgängliggörs desto fler analyser går det att göra. Ibland är uppföljningar av läkemedelsanvändning dock att betrakta som en klinisk prövning och då måste man söka tillstånd hos Läkemedelsverket, LV. Gunilla berättar om vad som är en tillståndspliktig läkemedelsprövning ur ett register-/kvalitetssäkringsperspektiv.

An innovative technological solution for creating motivation and behaviour change in care facilities. 
Many of the age-related disorders may be caused by inactivity, more than age itself. Some of the most important things we can do is to facilitate and encourage regular activity. The main challenge is how to motivate older people and people with dementia to exercise (and repeat it). And how to manage this without increasing the need of resources.
Well, we decided to turn older people and people with dementia into dedicated athletes... And we did.

Praktiskt exempel på hur vård- och omsorgsförvaltningen i Västerås stad arbetar systematiskt med automatisering och digitalisering. Redovisning av hur vi gått till väga samt vilka effekter och nyttor vi uppnått så här långt samt hur vi arbetar med verksamhetsutvecklingen som en ordinarie del i det systematiska förändringsarbetet.

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, har i uppdrag att utföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter som upphandlas av regionerna. Det medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, inom regionernas gemensamma samverkansmodell för medicinteknik är beställare och mottagare av TLV:s hälsoekonomiska bedömningar. Detta föredrag ger en introduktion till hur TLV arbetar med detta uppdrag och samarbetar med bland annat MTP-rådet.

Panelsamtal - Hur utformar man egenmonitorering på bästa sätt?

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten vidareutvecklat ett indikatorbaserat ramverk för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025 och använt det som grund för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025. Här presenteras resultatet för år 2020.

Rapportering av misstänkta biverkningar är viktig för att vi ska kunna öka kunskapen om de läkemedel som används. Det är sjukvårdens huvudmän som ansvarar för att organisera verksamheten så att sjukvårdspersonal får rätt förutsättningar för att rapportera, och därmed också bidra till säkrare läkemedelsanvändning.
För att underlätta rapporteringen har Läkemedelsverket i januari 2021 tagit fram e-tjänsten Nationell rapportering av misstänkta biverkningar av läkemedel (NMBL). E-tjänsten möjliggör för Läkemedelsverket att ta emot rapporter direkt från journaldatasystem. NMBL ger därmed möjlighet för vården att rapportera direkt från sina egna system. Det innebär att viss information kan hämtas automatiskt från journalsystemen, det minskar risken för felaktigheter och gör att rapporteringen går snabbare.