Programpunkter

De tre Vitalis2021 stipendiefinalisterna presenterar sina bidrag. https://vitalis.nu/hem/utmarkelser/vitalis-stipendium/

Presentation av begreppsmodeller för begrepp, information och data som definierar viktiga begrepp inom informationsarkitektur.

Att som vårdgivare leverera dina applikationer som en webbaserad tjänst ställer helt andra krav på din säkerhet- och regelefterlevnads-mognad än om du kan installera dem ute hos dina kunder och lämna över driftansvaret. Vårdgivare är också under allt mer tryck att leverera sin mjukvara med stark säkerhet och datasekretess vilket inte minst har understrukits det sista året av organisationer som 1177 och Vastaamo.
Som internationell SaaS-leverantör och vårdgivare behöver du ofta också ta höjd för att kunna leverera dina tjänster i en kombination av flera olika moln eller datorhallar, och ibland även fysiskt ute hos dina kunder på regionerna eller kommunerna - t.ex. för att du har hårdvarukomponenter som del av ditt erbjudande eller för att du whitelablar din mjukvara och låter andra vårdgivare använda dem.
Att få ihop en sån leverans - antingen som ren SaaS med möjligheten att leverera i olika europeiska eller amerikanska moln beroende på dina internationella kunders preferenser, eller i kombination med fysiskt ute hos dina användare - utan att drunkna i ökad förvaltningsbörda och kostnad kräver en moln-agnostisk approach.
Sättet man gör det på idag är cloud native, en “molnet först” approach byggd på open source och en vägran att låsa fast sig i någon specifik molnleverantörs verktygsflora  - oavsett om applikationen driftas i egna serverhallar eller i publika moln.
Den här presentationen kommer utifrån praktiska erfarenheter från transformationer till cloud native och regulatorisk korrekt mjukvaruutveckling i hårt reglerade branscher som ehälsa och offentlig sektor illustrera hur man kan nyttja open source för snabb och enhetliga mjukvaru-leveranser, även om man behöver leverera sin applikation över flera olika moln eller t.om. i en blandning av fysiska servrar.

De tre Vitalis2021 stipendiefinalisterna presenterar sina bidrag. https://vitalis.nu/hem/utmarkelser/vitalis-stipendium/

Hur kan medarbetarnas digitala kompetens höjas trots – och med hjälp av – pandemin? Erfarenheter från Sahlgrenska Universitetssjukhusets pågående satsning DigITSU.

Lagstiftning och systemdesign måste gå hand i hand för att den personliga integriteten ska kunna garanteras. På föreläsningen diskuteras hur en generell lagstiftning för personcentrerad hanteringen av vårdinformationen bör utformas och hur den tekniskt kan implementeras i en generell, distribuerad lagringstjänst. Föreläsningen är baserad på en rapport, Data i egna händer, skriven för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi)

Ny teknologi muliggjør sikrere og mer brukervennlig autentisering av brukere med høye krav til sikkerhet. Hva kan svensk offentlig sektor lære av sine naboland?

Vi utvecklar Noui, ett diskret inkontinenslarm för användare i fokus. Vi vill diskutera hur det funkar och hur det hjälper användare och patienter. 
"Urinstämma"är en vanlig komplikation i samband med sjukhusvård. Urinretention innebär att blåstömningen inte sker alls eller att tömningen är ofullständig med residualurin >400 mL. Tidsfaktorn är viktig, där snabb upptäckt och behandling (inom 1-2 timmar) av blåsvolymen mellan 500 mL och 1000 mL minskar risken för kroniska skador. Vi börjar samarbeta med sjukhus och kommuner för studier vilka signal och när skulle vi skicka ett signal när blåsan kan inte tömma eller finns urinretention.

Ju mer informationen i vårdinformationssystemen tillgängliggörs desto fler analyser går det att göra. Ibland är uppföljningar av läkemedelsanvändning dock att betrakta som en klinisk prövning och då måste man söka tillstånd hos Läkemedelsverket, LV. Gunilla berättar om vad som är en tillståndspliktig läkemedelsprövning ur ett register-/kvalitetssäkringsperspektiv.

Rapportering av misstänkta biverkningar är viktig för att vi ska kunna öka kunskapen om de läkemedel som används. Det är sjukvårdens huvudmän som ansvarar för att organisera verksamheten så att sjukvårdspersonal får rätt förutsättningar för att rapportera, och därmed också bidra till säkrare läkemedelsanvändning.
För att underlätta rapporteringen har Läkemedelsverket i januari 2021 tagit fram e-tjänsten Nationell rapportering av misstänkta biverkningar av läkemedel (NMBL). E-tjänsten möjliggör för Läkemedelsverket att ta emot rapporter direkt från journaldatasystem. NMBL ger därmed möjlighet för vården att rapportera direkt från sina egna system. Det innebär att viss information kan hämtas automatiskt från journalsystemen, det minskar risken för felaktigheter och gör att rapporteringen går snabbare.

Privatläkarna tog mitt under brinnande pandemi beslutet att digitalisera verksamheten. Att endast ersätta fysiska besök med video skulle inte skapa några effektivitetsvinster på sikt och man tog istället tillfället i akt att ta ett helhetsgrepp kring digitaliseringen. Målbilden var att förbättra såväl tillgänglighet och flexibilitet för patienterna som att skapa en mer hållbar arbetsmiljö samt smidigare patientflöden och processer. På två veckor lyckades Privatläkarna styra om hela 40 procent av inkommande telefonsamtal till den digitala ingången. Hela 50 procent av patienterna får svar inom 30 minuter och 90 procent får svar inom 90 min. Av patienterna skulle 94.4 procent rekommendera tjänsten till någon annan och 97 procent uppger att det fått tillräcklig information efter avslutat ärenden. Gemensam målbild och mod att förändra arbetssätt, processer och flöden är framgångsfaktorer bakom den snabba omställningen. Ulrika Swegmark, VD och Pernilla Henriksson, verksamhetschef från Privatläkarna delar med sig av sina erfarenheter kring vad som krävs för framgångsrik digitalisering på kort tid. 

An innovative technological solution for creating motivation and behaviour change in care facilities. 
Many of the age-related disorders may be caused by inactivity, more than age itself. Some of the most important things we can do is to facilitate and encourage regular activity. The main challenge is how to motivate older people and people with dementia to exercise (and repeat it). And how to manage this without increasing the need of resources.
Well, we decided to turn older people and people with dementia into dedicated athletes... And we did.

Föreläste på Vitalis 2020 om den målbild Gävleborg arbetat med sedan 2017, en ambitiös omställning av hela vårdutbudet där verksamhetsnyttor varit drivande. Tänkte i år uppdatera om framdriften.

De tre Vitalis2021 stipendiefinalisterna presenterar sina bidrag. https://vitalis.nu/hem/utmarkelser/vitalis-stipendium/

Under 2020 har utredare Åke Nilsson på E-hälsomyndigheten spanat på vad som har skrivits inom e-hälsa och närliggande ämnen. Detta har presenterats för myndighetens samordningsavdelning varje vecka.

Uppdatering 24305 projektetISO TR24305 Health informatics - Guidelines for implementation of HL7/FHIR based on ISO 13940 and ISO 13606 syftar till att harmonisera ISO 13606, ISO 13940 (Contsys) och HL7 FHIR. I detta föredrag presenteras status på arbetet, ett antal konkreta resultat och aktuella frågeställningar.

Pandemin har inneburit ett lyft för användandet av molntjänsten för Power BI inom Region Gävleborg. Ett flertal statistikrapporter över covid-19 läget har tagits fram för regionens ledning, press och allmänhet med uppdateringar direkt från regionens datalager via denna molntjänst.

Implementering av digitala lösningar för kroniska sjukdomar inom primärvården är starkt kopplade till hur vi styr finansiering och uppföljning av resultat. I detta seminarium presenterar vi resultat av en studie som analyserar hur dessa förutsättningar skiljer mellan Sveriges regioner och hur det påverkar intresse för att implementera bra lösningar.

Patientens inflytande i sin egen hälso- och sjukvård är så självklar på pappret, men inte i realiteten. I kommunal verksamhet finns många specialister,  förutom patienten så är det bland annat sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Patienterna har rätt till samma typ av utredning  och sedan behandling, var man än befinner sig i kommunen. Att inkludera patienten i teamet samt att införa patientkontrakt stärks patientens roll i teamarbetet.

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär nya och ökade krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2021. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av nuläget med fokus på konsekvenser för de produkter som redan är CE-märkta.
Denna föreläsning är den sista delen av en serie föreläsningar avsett för att ge tillverkare och andra aktörer information om de regulatoriska krav som ställs på medicintekniska produkter, in-vitro diagnostiska produkter och nationella medicinska informationssystem.