Sessions

eHealth in Estonia - From 2020 to 2030 Peeter Ross

RPM, Remote Patient Monitoring eller  Egenmonitorering är i stark utveckling internationellt och nationellt. Kommunikationsplattformar för olika typer av sensorer / devices utvecklas samtidigt som nya arbetssätt utifrån teknikens möjligheter handlar om personcentrering på riktigt!Patienten/brukaren/individen blir direkt involverad i sin vardag - trygg, delaktig, med ökad autonomi och livskvalitet

Egenmonitorering är ett område med stor potential i framtidens vårdsystem och flera regioner har pågående utvecklingsarbeten. Men än så länge är det ingen som lyckats ta klivet från pilot till ett bredare införande. Den långsamma progressen medför att nyttan för patienterna fördröjs. Men den skapar även utmaningar för leverantörerna som gjort stora investeringar i tekniska plattformar, utan förutsättningar till en rimlig avkastning.

Egenmonitorering en ny vårdform? Egenmonitorering - löpande registrering av värden avseende en persons hälsotillstånd som utförs av personen själv med stöd av digital teknik. Utveckling av sensorer och plattformar för informationsöverföring och informationshantering ökar. Egenmonitorering skapar trygghet, ökad livskvalitet, stärkt mental hälsa, ökat förståelse och kunskap om sin egen hälsa hos individen. Ett spännande spår om egenmonitorering (vad det är, utformningar av tjänsten, typ av vårdform) samt en överflygning av nuläget i Sverige med fokus på regionernas och privata vårdgivares satsningar.
Visst låter det spännande - Missa inte detta tillfälle!

För kvinnor med komplicerad graviditet innebär graviditeten många besök på sjukhus. Kvinnor med diabetes går på täta fosterljudskontroller i slutet av graviditeten. Syftet är att kvinnor med diabetes ska kunna få en trygg och säker vård utan att de behöver komma in till sjukhuset. De genomför CTG-kontroller(fosterövervakning)  i hemmet. De lånar utrustning och utbildas. En barnmorska följer upp CTG-kurvan på distans och återkopplar till patienten. Tekniken fungerar väl och endast i 7 % behövdes uppföljning på sjukhus. Alla kvinnor var nöjda med möjligheten att genomföra egenmonitorering.

What kind of effects has the COVID-19 epidemic had on the healthcare service system in Finland?

Vi lever allt längre vilket innebär att vi blir flera som behöver tillgång till hälso- sjukvård.  Region Jämtland Härjedalen är Europas mest glesbefolkade region vilket ställer stora krav på att hitta nya lösningar för att kunna möta de växande behoven av tillgång till vård.

Implementering av digitala lösningar för kroniska sjukdomar inom primärvården är starkt kopplade till hur vi styr finansiering och uppföljning av resultat. I detta seminarium presenterar vi resultat av en studie som analyserar hur dessa förutsättningar skiljer mellan Sveriges regioner och hur det påverkar intresse för att implementera bra lösningar.

Hur kan medarbetarnas digitala kompetens höjas trots – och med hjälp av – pandemin? Erfarenheter från Sahlgrenska Universitetssjukhusets pågående satsning DigITSU.

Varje patient är unik och ska enligt den nationella cancerstrategin från 2009 erbjudas en individuell vårdplan. Från att i många år ha gett patienten en pärm med papper som personalen själva har skrivit finns det idag möjlighet att erbjuda en individanpassad vårdplan både på papper men även digitalt via 1177 Vårdguiden, som förvaltas nationellt av Regionala cancercentrum i samverkan.  Regionala cancercentrum stödjer införandet av Min vårdplan via 1177 Vårdguiden, som finns redo för alla regioner att börja erbjuda sina patienter.

Genom god samverkan skapades på rekordtid ett självhjälpsprogram för oro kring Covid-19. Programmet är nu tillgängligt för invånare i stora delar av Sverige. Det här är ett exempel som visar att det går att göra mycket på kort tid om man samarbetar.Stöd och behandlingsplattformen är en nationell tjänst som har potential att driva digitaliseringen i vården. Stärkt samarbete är nödvändigt för att få en snabbare utveckling. 

Digitalisering av samfunnet skjer raskt og ny teknologi utfordrer fag, roller og måten å gi helsehjelp og tjenester på. Innlegget belyser hva klinikere trenger av kompetanse (inklusive nye kompetansemål i profesjonsutdanningen for medisin), samarbeid med andre fagdisipliner,  og hvordan utdanning og arbeidslivet må legge til rette for ny læring gjennom hele yrkeskarriæren.Innlegget bygger på endringer som skjer i den norske grunnutdanningen av leger, sykepleiere, psykologer og andre helseprofesjoner med nye læringsmål (læringsutbytter) i digital kompetanse, teknologiforståelse, innovasjon og entreprenørskap. En annen kilde til inspirasjon er dr. Eric Topol bok "Deep Medicine- How artificial intelligence can make health care human again" (2018) som viser mulighetene for å ta tilbake tid til den kliniske interaksjon mellom helsepersonell og pasient ved bruk av teknologi. Men, teknologien vil også forandre fagets innhold og dagens kliniske arbeidsprosesser kan bli radikalt endret. 

Cederkliniken Praktikertjänst i Piteå har flera förändringsprojekt i bagaget. De påbörjade sin digitaliseringsresa januari 2017 och har sedan mars 2020 erbjudit sina patienter en digital ingång via hemsidan för vårdkontakter via chatt eller video. När möjligheten att ta emot patienter fysiskt begränsades på grund av Covid-19, blev den digitala ingången den primära kontakten för patienterna. Precis som hos andra vårdcentraler, utgörs en betydande andel av Cederklinikens patienter av äldre multisjuka och kroniskt sjuka patienter. När det stod klart att Covid-19 inte var något övergående, identifierade personalen på Cederkliniken ett antal innovativa förändringar för att kunna möta tillströmningen av patienter, oroliga över Covid-19 men också för att kunna fortsätta hjälpa deras befintliga patienter. Ta del av Cederklinikens förändringsinitiativ och hur de ställde om verksamheten till följd av Covid-19 när Petter Tuorda, verksamhetschef på Cederkliniken Praktikertjänst, delar med sig sina erfarenheter från hur man främjar innovation och förändringsförmåga i vården.

Privatläkarna tog mitt under brinnande pandemi beslutet att digitalisera verksamheten. Att endast ersätta fysiska besök med video skulle inte skapa några effektivitetsvinster på sikt och man tog istället tillfället i akt att ta ett helhetsgrepp kring digitaliseringen. Målbilden var att förbättra såväl tillgänglighet och flexibilitet för patienterna som att skapa en mer hållbar arbetsmiljö samt smidigare patientflöden och processer. På två veckor lyckades Privatläkarna styra om hela 40 procent av inkommande telefonsamtal till den digitala ingången. Hela 50 procent av patienterna får svar inom 30 minuter och 90 procent får svar inom 90 min. Av patienterna skulle 94.4 procent rekommendera tjänsten till någon annan och 97 procent uppger att det fått tillräcklig information efter avslutat ärenden. Gemensam målbild och mod att förändra arbetssätt, processer och flöden är framgångsfaktorer bakom den snabba omställningen. Ulrika Swegmark, VD och Pernilla Henriksson, verksamhetschef från Privatläkarna delar med sig av sina erfarenheter kring vad som krävs för framgångsrik digitalisering på kort tid. 

Hur klarar vi omställningen till digitala arbetssätt? Ett av FoU i Sörmlands (FoUiS) fokusområden är att stötta kommuner och region i den utvecklingen. I den här föreläsningen ger vi exempel på utmaningar och möjligheter med välfärdsteknik och digitalisering inom socialtjänsten med specifikt på funktionshinderområdet. 

Kan den digital tekniken tillsammans med nära samarbete över organisationsgränserna bidra till en sömlös vård? Med den frågan i fokus berättar vi om våra erfarenheter av att införa digital teknik i hälsocentralernas arbetssätt. 9

Hur kan vi med hjälp av digitalisering öka livskvaliteten och hälsan för personer med schizofreni och deras närstående? Paulina och Louise lyfter och problematiserar anhörigperspektivet inom psykosvården.

Medan digitalisering har förbättrat effektiviteten och säkerheten i slutenvård, har den också resulterat i arbetsmiljöproblem, inte minst för sjuksköterskor. Föreläsningen har fokus på sjuksköterskor och tar upp vilka aspekter i fortsatt digitalisering är viktiga att uppmärksamma  för att försäkra att den digitala utvecklingen också bidrar till en god arbetsmiljö.

Det nationella vårdprogrammet för prostatacancer rekommenderar MR-undersökning och riktad biopsi för förbättrad diagnostisering och patientupplevelse. På den här föreläsningen kommer vi att resonera kring effekterna av digitalisering i vårdförloppet för prostatacancer med syftet att minska pressen på vården vid införande av screeningprogram.

Digital technologies are being applied across all areas of health and wellness and contributing to the mutual communication between healthcare professionals and children in care building a mutual therapeutic partnership. In this symposium we will explore some of the innovations leading towards greater health equality in paediatric patient care.