Programpunkter

Bris och Stadsmissionen berättar om sitt arbete med att starta skyddade boenden där varje barn barns rätt till skydd och stöd tas i beaktande.

Vilka konsekvenser får rasism och hbtq-fobi för individen,
samhället och demokratin? Utifrån människors erfarenheter av rasism och
hbtq-fobi reflekterar myndigheters högsta chefer kring konsekvenser, skydd och
förebyggande arbete. 
Forum för levande historia har i uppdrag att samordna
och följa upp regeringens plan mot rasism, liknande former av fientlighet och
hatbrott.

Samtal med utgångspunkt i en rykande färsk EBA-rapport. Utvecklingen i riktning mot inskränkningar i yttrandefriheten och repression mot civilsamhälle, forskare och domstolar har gått snabbt i Turkiet de senaste åren.

I det här seminariet presenterar Friends sina erfarenheter av arbetet med att utveckla skolspecifika insatser.  Detta följs av en gemensam diskussion kring olika sätt att planera, genomföra och utvärdera arbetet mot mobbning och kränkningar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt som utgår ifrån den egna skolans behov och förutsättningar.

Hur undervisar man i, eller om, mänskliga rättigheter? Erfarna universitetslärare diskuterar hur man balanserar mellan kritisk analys och samhällsengagemang.

Hur kan bilder förstärka och skapa myter? Och hur används de i modern mytbildning om våld och rasism? Under föreläsningen kommer du få en ökad medvetenhet om var, när och hur källkritikens blick behöver vässas.
Men kan källkritik gå för långt? – så att vi inte litar på någonting? 

Journalisten Anna Roxvall och fotografen Johan Persson har rest genom kvävande flyktingläger, ockuperat land och jagat svar i ekande FN-korridorer.

Under hösten 2017 vittnade tiotusentals kvinnor om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp under hashtaggen #metoo. Nu, ett år senare, reflekterar vi över vad uppropet har lett till och vad som behöver hända framöver. Hur har exempelvis språket förändrats när media rapporterar om sexuella trakasserier och övergrepp? På vilket sätt har det påverkat synen på offer och förövare? Och hur har det påverkat mansrollen och mäns sätt att tänka kring sin egen delaktighet?

Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck verksamt i
Stockholms län. Verksamheten arbetar med unga 13-26 år som lever i en
hederskontext och med yrkesverksamma och frivilliga aktörer som möter och
arbetar med målgruppen. Origo är ett samarbete mellan 26 kommuner i Stockholms
Län, Stockholms läns landsting och Polismyndigheten i Region Stockholms. Under
seminariet berättar Origo om sitt arbete med målgrupperna, hur de samarbetar
med olika myndigheter och ger en aktuell lägesbild av hur livssituationen ser
ut för unga som begränsas av hedersnormer. Origos verksamhetschef, barnmorska, polis
och en av kuratorerna i teamet berättar hur de samarbetar under samma tak för
att ge stöd till både ungdomar och olika yrkesgrupper i länet.   Medverkar gör också Spånga-Tenstas fältverksamhet och Elektra från Fryshuset, som berättar om sitt samarbete med Origo. De delar med sig av erfarenheter av att arbeta uppsökande och förebyggande med ungdomar kring hedersvåld och maskulinitetsnormer ute på fältet, på fritidsgårdar och genom skolföreläsningar

Ett miniseminarium som ger kunskap till den som riskerar att drabbas av trakasserier. Vad är trakasserier och sexuella trakasserier? Vad kan jag göra om jag blir utsatt för trakasserier i skolan? Vem kan jag vända mig till? Vad ska personalen jag pratar med göra? Vad ska rektor göra om hen får kännedom om att trakasserier förekommer på skolan? Vad kan jag göra om skolan inte reagerar eller lyssnar? Vilket skydd har en elev enligt lagen?
Arrangör: DO

Länsstyrelsen ska tillsammans med relevanta aktörer ta fram regionala
rutiner för att förhindra att ensamkommande försvinner. När ett barn lämnar
skyddsnäten riskerar dem att drabbas av våld, exploatering eller människohandel.
Seminariet belyser hur rutiner på regional nivå byggts upp av länsstyrelserna. En
panel bestående av Polismyndigheten, Socialstyrelsen och representant från
civilsamhället diskuterar hur vi gemensamt skyddar de mest utsatta.

Idag hör 30 procent av invånarna i Stockholm till det som kallas synliga minoriteter vilket innebär att diskrimineringen som de drabbas av på arbetsmarknaden har blivit en av regionens stora frågor ur ett MR-perspektiv och kompetensförsörjningssynpunkt. 
Vid dagens seminarium presenteras en studie som visar på stora skillnader i avkastning på utbildning mellan svarta och vita svenskar räknat i inkomster. Studien genomfördes av Centrum för mångvetenskapliga studier om rasism vid Uppsala universitet och omfattar samtliga registrerade personer i Sverige. Bland annat framgår att afrosvenskar födda i Sverige behöver ha en forskarutbildning för att ha samma genomsnittliga lön som vita svenskar med treårig eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan grupperna och är också betydande vad gäller arbetslöshet och sjuktal.
I Sverige har det länge saknats både kunskap och verktyg för att kunna arbeta praktiskt mot begränsande normer kring hudfärg. Nu finns verktyget och möjligheten. Dessutom finns ny kunskap om hur det ser ut på arbetsmarknaden som understödjer att arbetet behöver göras, utöver att diskrimineringslagen föreskriver det. Det här seminariet riktar sig till chefer, mångfaldsstrateger och HR-ansvariga som vill lära sig om hur man praktiskt främjar lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för människor oavsett hudfärg.

Varje år mördas 17 kvinnor i Sverige  av en man de har eller har haft en relation med.  Hur kan samhället ta ansvar för att tillgodose även kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter? Välkommen på ett seminarium om kvinnohat och mäns våld.

Låt er liksom Melinda och Bill Gates inspireras av Tostans arbete för ett slut på kvinnlig omskärelse, barn- och tvångsäktenskap.

Säkerhetspolitik handlar om så mer än militär styrka. Men vem lyssnar på fredsrörelsen när både svenska upprustningshökar och ryska desinformationskampanjer flyttar fram sina positioner? Dags att snäppa upp oss? Hur kan Sveriges säkerhetspolitik bli mer fredsskapande?

Urfolkens rättigheter har ett starkt skydd i internationell rätt. Kopplingen mellan naturskydd och urfolkens traditionella kultur och näringar är väl känd. Samtidigt har dock de mark- och vattenområden som urfolken nyttjar, i allt större utsträckning utsatts för exploatering med långtgående negativ påverkan för både naturen och urfolkens levnadsförutsättningar. Detta gäller i hög grad även Sverige och det samiska folket. Vart är vi på väg idag?

Sveriges utrikesminister, Margot Wallström, gästar årets Mänskliga Rättighetsdagar för att prata om Sveriges två år i FN:s säkerhetsråd samt de utmaningar och framgångar som den svenska representationen mött under mandatperioden. Utrikesministern kommer även att göra en omvärldsanalys och en redogörelse för hur regeringen arbetar med mänskliga rättigheter.  

I seminariet kommer exempel på hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) förenar teori och praktik samt hur romsk delaktighet institutionaliserats i Malmö stad att presenterats. Seminariet kommer att utgå från de koncept och modeller som utvecklats på RIKC för att stärka den nationella minoriteten romers mänskliga rättigheter. RIKC har arbetat med att stärka den nationella minoriteten romers
mänskliga rättigheter sedan 2009. Utifrån romsk delaktighet, forskning och lagstiftning
har centret utvecklat flera modeller och koncept för att stärka den romska
minoritetens delaktighet i samhället. Centret arbetar individuellt, strukturellt och diskursivt för att implementera Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.Ytterligare en central del av centrets metod är samverkan mellan centret som kommunal verksamhet, statliga instanser och civilsamhället för att konkretisera romsk delaktighet och för att öppna upp för en ny diskurs som bygger på ett större erkännande och omfördelning än de tidigare "Vi:en" vi haft.  

Seminariet kommer att belysa det nationella arbetet på Jämställdhetsmyndigheten med att samordna och förebygga arbetet mot prostitution och människohandel för alla ändamål och särskilt arbetet mot sexuell exploatering av barn.

Today, Muslim women throughout Sweden testify about hatred, violence and threats of violence. For many, different forms of harassment are a part of their everyday life. It happens on the bus, at work, in the store and has been common for a long time. What are the consequences of the frequent violence on Muslim women's freedom of movement? Furthermore, how is their self-esteem and mental health affected by constantly being the object of discussion of some journalists, debaters and politicians? What is being done today to counter this development? What does religious freedom mean in practice? Lastly, what is needed to ensure Muslim women's right to live a life free from violence?
The core of the discussion is the everyday life of Muslim women from a Swedish perspective but also within a broader European perspective.