Programpunkter

Arbetet med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister ökar nu takten. Informationsförsörjningen sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Just nu pågår en intensiv metodutveckling: kan registren ta ett större ansvar för att nyttja god informatisk grundstruktur? Kan arbetet ske för flera register samtidigt? Hur kan registren bidraga till uppföljning av vårdförloppen på ett smartare sätt? Hur kan informationsförsörjning till de nationella kvalitetsregistren bidra till en ökad enhetlighet i den kliniska vardagsvården, är några exempel på de ansatser vi kommer berätta om!Kom och lyssna och ställ frågor till oss om arbetet, utmaningar och erfarenheter och om vägen framåt!

Sedan januari 2023 ger lagstiftningen kommuner och regioner ökade möjlighet till informationsöverföring mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Vad innebär lagstiftningen och vad kan göras både på lokal och nationell nivå för att den ska realiseras i praktiken?

Region Halland har påbörjat införande av en kanal för patienter att själva kunna rapportera sina hälsoutfall och sina upplevelser av vården. Detta har redan börjat höja kunskapen om hur vården vi ger påverkar patienternas livskvalitet och hälsa  – vilket i sin tur ökar våra möjligheter att ta ytterligare steg mot patientcentrerad vård. I denna föreläsning berättar vi om vilka val och erfarenheter regionen har gjort efter en tids pilotverksamhet och hur vi arbetar för att skapa bättre beslutsstöd för vårdpersonal, chefer och verksamhetsutvecklare.

Det pågår nu en bred och storskalig digitalisering av både första och andra linjens vård i samtliga regioner. Men hur ligger vi till jämfört med andra EU-länder, som samtliga delar de demografiska och resursmässiga utmaningar som Sverige står inför?Föreläsningen jämför och gör nedslag i digitaliseringsarbetet i vården i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna - fem länder med likartade utmaningar och mål men med mycket olika utgångspunkter.Vad är det man försöker att lösa? Vilken teknik används? Hur långt har man kommit? Vilka är de största skillnaderna respektive likheterna? Vad kan vi i Sverige lära av andra länder och var är vi bäst i klassen? 

Sverige har en lång och framgångsrik historia med kvalitetsregister som verktyg för verksamhetsutveckling. Vi har under förmiddagen hört om flera initiativ och utveckling, samtidigt vet vi att stora delar av svensk sjukvård de närmaste åren byter journalsystem och att uppföljning och analys är viktiga komponenter i deras arbete - kommer kvalitetsregistren vara ointressanta om 10 år?

Artificial intelligence (AI) can potentially contribute to solutions to some of the major challenges facing healthcare systems around the world. However, the development of new AI applications does not guarantee that they will be routinely used in clinical practice. It is well established in implementation and innovation research that the introduction of new technology is associated with various forms of obstacles and resistance. This contributes to delayed and variable application and a high risk of losing the potential value they can bring to the healthcare system in terms of quality, safety, accessibility and optimization. In this presentation, we provide an overview of state of the art regarding the implementation of AI applications in healthcare today. We also suggest ways forward, how to develop successful strategies for implementation and work structured with implementation processes.

Region Halland driver tillsammans med Högskolan i Halmstad utvecklingen inom Informationsdriven vård. Under den här föreläsningen berättar vi vad vi gör, hur långt vi har kommit och vilka värden det skapar.

En ny logik för uppföljning - introduktion till utvecklat ramverk för uppföljningIdag domineras uppföljningen av vården av att följa upp enskilda insatser. Tyngdpunkten ligger på resultatmått och mindre på vad som utgör viktiga utgångspunkter för att uppnå resultat. De resultat som följs upp utgår ofta från ett ”produktionsperspektiv” snarare än patienternas och brukarnas perspektiv. Dagens uppföljning bidrar inte heller i tillräckligt stor utsträckning till aktivt lärande utan är snarare inriktad mot rapportering. Vi behöver förstå mer om vilka arbetssätt som leder till vilka resultat och skapa ett gemensamt lärande mellan alla intressenter i utvecklingen. Av dessa skäl behöver vi inte bara titta på vad som ska följas upp – utan även på hur uppföljningen bedrivs och hur den bidrar till omställningen till en nära vård.

Just nu pågår flera nationella satsningar kring inrapportering till kvalitetsregister. eHälsomyndigheten lämnade i februari in sin förstudierapport och Nationella samverkansgruppen Data och analys  antog samma månad sin gemensamma plattformsstrategi. Stödjer dessa initiativ varandra eller konkurrerar dem?

För att stärka samverkan på den nationella nivån har Socialstyrelsen och NSG Strukturerad vårdinformation stärkt samverkan under 2022. Ett antal principer för samverkan har utarbetats för att tydliggöra för målgrupperna hur den nationella nivån hänger samman och samverkan för att erbjuda stöd och vägledning.

Sveriges befolkning är otillräckligt involverade i sin egen vård. När vi samarbetar mellan vårdnivåer använder vi oss idag av två extremer: Antingen skriver vi remiss där patienten tvingas vara helt passiv i förloppet, eller så hänvisar vi individen som då tvingas ta hela ansvaret själv både för kontakt i nästa steg och för informationsöverföring. Framtiden är digital samverkan, där patienter och vårdgivare möts på nya sätt för att ersätta extremerna remiss och hänvisning. Patienten bjuds med på resan för ökad trygghet, delaktighet och individualiserat stöd.

The European Digital Innovation Hub (EDIH) project Health Data Sweden (HDS), initiated in January 2023, aims to support this development by creating a more effective access to services to regarding digitalisation of the health care system both regionally and nationally, through the use of health data. The HDS connects 17 partners from all over Sweden, who currently offer services in health data and related fields such as digital care and e-health, to various target groups and stakeholders. HDS will also connect with other EDIHs throughout Europe, to transfer knowledge and share best practices concerning the use of health data and related fields, in order to improve healthcare on the EU level.In this panel, we will present some of the main challenges and needs in the health data context identified by the partners behind EDIH-HDS, and discuss how the project will address these obstacles. The five main work packages (the focus of WP1 is primarily administrative) will provide the structure for the presentation. In order to engage the audience and stimulate feedback and discussion, the panel will contain interactive elements throughout.

I denna workshop får deltagarna möjlighet att pröva på det utvecklade ramverket för uppföljning av nära vård. Deltagarna får möjlighet att i grupper applicera ramverket på ett antal områden genom att diskutera och identifiera lämpliga uppföljningsmått och processer för lärande. ”Instruktörer” från SKR kommer att finnas tillgängliga i rummet tillsammans med de pilotområden som hittills testat ramverket för att ge stöd och vägledning.

Kunskapsstyrning och egenmonitorering. Panelsamtal om kunskapsstyrningens nationella och regionala arbete inom egenmonitorering. 

Trygghetsskapande samtal med personcentrerad uppföljning i Vård-och omsorgskollenVård-och omsorgskollen är ett verktyg för att följa upp vården för personer som kan ha svårt att fylla i enkäter eller själva ge återkoppling. Genom att ställa några enkla frågor på telefon eller vid ett möte, kan du skapa trygghet för personen, och systematiskt följa upp hur hen upplever kontinuitet, delaktighet, tillgänglighet, samordning och trygghet.

SKRs utveckling av ett ramverk för uppföljning av Nära vård syftar till att ge kunskap om samverkans- och beroendeförhållanden som kommuner och regioners gemensamma systemledningar behöver ha insikter i. Genom att följa upp och visa på hur kommuner och regioner tillsammans kan överbrygga organisatoriska mellanrum och bidra till en personcentrerad vård och omsorg kan uppföljningen ge omställningen utvecklingskraft. Men vad behöver göras för att ställa om uppföljningen? Vilka perspektiv är avgörande och vem bär ansvaret? Det kommer diskuteras i detta panelsamtal. 

I denna programpunkt synliggör vi nya möjligheter att följa omställningen till en nära vård, med utgångspunkt i det utvecklade ramverk för uppföljning som SKR arbetar med tillsammans med regioner och kommuner. Vi får ta del av hur tre samverkansområden runt i om i landet valt att använda ramverket i sitt omställningsarbete.

De nio regionerna inom Sussa samverkan kommer att ha en gemensam konfiguration av sina vårdinformationssystem och sätter nu upp en gemensam förvaltningsorganisation, istället för att ha nio egna. Hur jobbar man gemensamt med konfiguration, mallar och arbetssätt - blir förbättringar och utveckling lidande?

Max Herulf, chefsläkare på E-hälsomyndigheten, ger en inledning till spåret där han beskriver hur en välfungerande digital infrastruktur kan bidra med möjligheter för alla aktörerna i sektorn. Det handlar förstås om vård och omsorg, men också forskning, innovation, styrning och beslutsfattande som alla behöver bra underlag för att största möjliga nytta ska kunna skapas. I detta spår ska en rad olika aktörer beskriva möjligheter som finns för att tillsammans driva på utvecklingen för en väl fungerande nationell digital infrastruktur.