Programpunkter

För att en e-hälsospecifikation ska få status som gemensam och nationell ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E-hälsomyndigheten visar förslag på process och dess olika steg och beskriver på fördjupad nivå de kriterier och principer som ligger till grund för bedömningen.Arbetet är en del i regeringsuppdraget: Tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer, NGS.

Becoming Vitally Connected!Advancing patient safety by reducing manual errorsDelivering a full set of patient vital signs measurements in under a minuteTo achieve earlier diagnosis and treatment of sepsis to save lives

Föreläsningen kommer att beskriva det pågående forskningsprojektet för att följa effekter av Nationella läkemedelslistan med fokus på användarnas perspektiv. Vi kommer också att presentera preliminära resultat från den ”föremätning” som genomförts. Genom intervjuer och enkäter med bland annat läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och närstående kan vi beskriva nuläget gällande läkemedelshantering såsom förtroende och problem med dagens informationskällor, upplevelser av samverkan, ansvar och rutiner gällande läkemedel, och patientens integritet. Från den genomförda undersökningen har vi också fångat vilka förväntningar som finns på Nationella läkemedelslistan samt upplevda hinder eller problem för införandet.

Att kunna nyttja externa molntjänster för sin mjukvaruutveckling och genom det öka innovationstakten har länge setts som en möjliggörare för moderna ehälso-leverantörer som tillåter dem att leverera värde till patienter snabbare.
I och med EU domstolens ogiltigförklarande av dataöverförings-avtalet Privacy Shield tittar nu fler organisationer än någonsin på Europeiska moln-alternativ som ett sätt att säkerställa sin GDPR-efterlevnad. Den europeiska molnmarknaden har länge varit fragmenterad och långt efter den amerikanska men nu satsar många leverantörer på att bygga ut moderna molntjänster, ivrigt pådrivna av Europeiska datasuveränitets-initiativ som Gaia-X.
Publika moln har i Sverige länge varit synonymt med de amerikanska moln-jättarna och kunskapen om goda europeiska eller för den del svenska alternativ är ofta låg.
Att räkna på vad en flytt från att vara inlåst i amerikanska hyperscalers molntjänster innebär, göra analysen för vilka tjänster man kan köpa färdigt i Europa och hur man kan tänka kring arkitekturen för sin teknikstack är något många har varit förskonade från. 
Den här presentationen kommer utifrån praktiska erfarenheter av att hjälpa organisationer med sin europeiska molnstrategi och flera års arbete med de flesta större molnleverantörer i Europa visa vilka alternativ som finns, hur man räknar på investeringen samt illustrera hur arkitekturen kan se ut för en typisk modern teknikstack på ett europeiskt moln.

Efter en flerårig successiv ökning blev 2020 året då många verksamheter gick över till digitala besök. Hur påverkas psykologisk behandling av övergången till videosamtal och vilka frågor behöver vi ställa oss för att säkerställa bibehållen kvalitet?

Medan digitalisering har förbättrat effektiviteten och säkerheten i slutenvård, har den också resulterat i arbetsmiljöproblem, inte minst för sjuksköterskor. Föreläsningen har fokus på sjuksköterskor och tar upp vilka aspekter i fortsatt digitalisering är viktiga att uppmärksamma  för att försäkra att den digitala utvecklingen också bidrar till en god arbetsmiljö.

Det har länge diskuterats om att implementera lösningar för distans-monitorering inom hjärtsvikt. I detta seminarium har vi samlat två regioner som kommer att diskutera vilken ”mode of action” som de aktuella lösningar har, organisatoriska erfarenheter av implementering samt vilka resultat man lyckas uppnå gällande vad som är viktigt för patient samt ekonomiska besparingar.  

Socialstyrelsen fick ett uppdrag att skapa
förutsättningar att stödja utvecklingen av en standardiserad och enhetlig
dokumentation kring cancerpatienter. Uppdraget anknyter till Socialstyrelsens
arbete med nationell e-hälsa och ligger i linje med Vision e-hälsa
2025. Genom att utgå från nationella informationsstrukturens
referensmodeller samt urval från nationellt fackspråk kan nationella
informationsmängder (NIM) beskriva en enhetlig struktur för information som
behöver vara tillgänglig i flera sammanhang och processer.

Preliminära resultat från forskning på digital behandling av kronisk ledsmärta (artros) förbättrar tillgängligheten till vård i glesbygd, jämfört med traditionell face-to-face-behandling.

Varför avbokar patienter sina besök med kort varsel eller uteblir? Vilka är orsakerna och hur påverkar de vården? En sammanställning av flera utredningar och vetenskapliga avhandlingar.

Lyssna till vår resa mot en digifysisk rehabilitering. Hör hur vårt arbete fått oss ur startblocken och gett ett tydligt mål att arbeta mot. Du får ta del av hur en rad olika små förändringar och stora projekt hänger ihop och hur de tillsammans ska ge en mer nära, flexibel och personcentrerad rehabiliteringVi kommer dela med oss av både framsteg och bakslag och förhoppningsvis kan vi ge er inspiration till att börja er resa mot en digifysisk rehabilitering.

För att kunna möta behoven för människor med kronisk sjukdom, behöver vi inom vården förändra våra arbetssätt. I nära samarbete mellan patienter och vårdgivare har vi utvecklat och implementerat flera olika tjänster i appen Alltid öppet för att möta olika behov.

Den 11 november 2020 meddelade Kommissionen att man föreslår byggandet av en europeisk hälsounion. Syftet är att kunna skapa en större beredskap för gränsöverskridande hot mot hälsan. Sedan tidigare pågår arbete enligt patientrörlighetsdirektivet vilket bland annat bedrivs i eHealth Network. Vad planeras på EU-nivå vad gäller utvecklingen av e-hälsan och hur förhåller sig detta till planerna på en europeisk hälso union. Föredragshållarna representerar Sverige i eHealth Network och berättar om det pågående arbetet.

Välkommen att lyssna till Svensk sjuksköterskeförenings och Socialstyrelsens samarbete kring översättning av ICNP, en klinisk terminologi för omvårdnad, i svenska Snomed CT. Du lär dig om hur ICNP i Snomed CT kan användas i ett vårdinformationsystem och hur du kan förbereda dig inför den framtida utvecklingen.

Cederkliniken Praktikertjänst i Piteå har flera förändringsprojekt i bagaget. De påbörjade sin digitaliseringsresa januari 2017 och har sedan mars 2020 erbjudit sina patienter en digital ingång via hemsidan för vårdkontakter via chatt eller video. När möjligheten att ta emot patienter fysiskt begränsades på grund av Covid-19, blev den digitala ingången den primära kontakten för patienterna. Precis som hos andra vårdcentraler, utgörs en betydande andel av Cederklinikens patienter av äldre multisjuka och kroniskt sjuka patienter. När det stod klart att Covid-19 inte var något övergående, identifierade personalen på Cederkliniken ett antal innovativa förändringar för att kunna möta tillströmningen av patienter, oroliga över Covid-19 men också för att kunna fortsätta hjälpa deras befintliga patienter. Ta del av Cederklinikens förändringsinitiativ och hur de ställde om verksamheten till följd av Covid-19 när Petter Tuorda, verksamhetschef på Cederkliniken Praktikertjänst, delar med sig sina erfarenheter från hur man främjar innovation och förändringsförmåga i vården.

Begripsam tillsammans med Mora folkhögskola och region Dalarna ska skapa en rådgivningstjänst som ökar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning (IF) att delta i det digitala samhället. Projektet finansieras av Post- och telestyrelsens och pågår mellan den 1 september 2020–22 februari 2022.I detta nationella kompetenscentrum kommer vi att kunna erbjuda rådgivning, kompetensutveckling, produktion av lärresurser  med mera för att öka den digitala kompetensen. Ledande experter på området kommer att samverka och bidra till en utveckling i hela landet. Kompetenscentret kommer på detta sätt ge stöd för att av de mest eftersatta grupperna i samhället får ökad tillgång till det digitala samhället.

Lärande exempel lyfts ofta fram som ett viktigt stöd för den digitala verksamhetsutvecklingen inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. E-hälsomyndigheten har tagit fram ett koncept för lärande exempel och beskriver i denna föreläsning hur det kan användas samt vilka effekter det ger kommuner att använda dem. Vi får konkreta exempel från Trollhättans stad medverkar och berättar om sina erfarenheter av att använda konceptet.

Egenmonitorering är ett område med stor potential i framtidens vårdsystem och flera regioner har pågående utvecklingsarbeten. Men än så länge är det ingen som lyckats ta klivet från pilot till ett bredare införande. Den långsamma progressen medför att nyttan för patienterna fördröjs. Men den skapar även utmaningar för leverantörerna som gjort stora investeringar i tekniska plattformar, utan förutsättningar till en rimlig avkastning.