Programpunkter

TLV arbetar intensivt med att kunna ge patienter tillgång till de mest effektiva och innovativa läkemedlen och samtidigt hantera kostnadsutvecklingen. Här är tillgång till hälsodata en stor utmaning men också avgörande för att nå resultat. Vi tror att vi kan använda hälsodata mer.1 maj lämnar TLV över en ny rapport till regeringen om hälsoekonomiska utvärderingar av precisionsmedicin och betalningsmodeller för avancerade terapiläkemedel. En avgörande faktor för detta är tillgången till data. TLV berättar om resultatet av rapporten och hur vi ser att vi kan använda data för tidig tillgång till läkemedel. 

A presentation of the use of Remote Patient Monitoring in the US and its impact on healthcare.  The importance of reimbursement codes as a driver for wider use and urrent development trends for RPM and digital health in North America.

Presentation av pågående arbete med att jämföra innehåll mellan olika standarder när de används för att strukturera samma företeelse, hur stora blir skillnaderna i praktiken?

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

Lovisenberg Diakonale Sykehus står inför samma utmaningar som andra vårdgivare - det är mycket som ska göras på kort tid. När ledningen för sjukhuset, under 2013, började leta efter ett digitalt system för insamling av patientrapporterade data, var det viktigt att systemet kunde hantera detta utan att ytterligare belasta vårdpersonal. Lösningen som Lovisenberg sökte behövde vara smidig i den enskilda patientresan, samt kunna sammanställa data i kvalitetsregister genom integration med existerande system. Den lösning de till slut valde har nu använts på över 15 000 patienter med en svarsfrekvens på uppemot 90 %, och gett Lovisenberg ett effektivt sätt att kartlägga patienternas hälsotillstånd och erfarenheter, utan att påföra merarbete till vårdpersonalen.

Östersunds kommun har i Interregprojektet VälTel 2.0 använt sig av metodstödet E-ready för att mäta mottagligheten och ”readyness” hos medarbetarna och cheferna vid införande av digitala lösningar. Under denna föreläsning berättar vi hur metoden fungerar och vilka resultat som framkom när vi systematiskt började mäta mottagligheten vid införandet av digitala lösningar i verksamheterna. Även exempel från andra verksamheter kommer att ges.

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd, Regionernas Kunskapsstyrning, Socialstyrelsens riktlinjer, Primärvårdskvalitet, lokal kvalitetsuppföljning. Initiativen kring kunskapsstyrning inom vården är många men lite fokus ligger på hur läkaren ska tillgodogöra sig kunskapen och tillämpa riktlinjerna i mötet med patienten. Liljeholmens vårdcentral, inom Stockholms läns sjukvårdsområde, har utvärderat en beslutstödsplattform som automatiskt går igenom hela journalen vid varje patientmöte och utvärderar mot nationella riktlinjer. Utvärderingen visade att ett digitalt stöd kan öka följsamheten till nationella riktlinjer och öka patientsäkerheten samtidigt som det effektiviserar administrationen och sparar tid.

Utan en god förståelse om den information som ska hanteras är det omöjligt att utveckla väl fungerande informationssystem. Den kunskapen är viktig vid upphandling, integration och utveckling av digitala lösningar.Detta är speciellt viktigt när det handlar om lösningar som arbetar med läkemedel i vården. Läkemedelsinformatik är omfattande och komplicerat, men hjälp finns att få.

The purpose of the TELEMED database is to provide an overview of relevant telemedicine solutions and their effects. The database on can be searched using the criteria medical speciality, country, technology, clinical effect, patient experience and economic effect. The database serves as a platform for sharing knowledge and inspiration to hospitals and others interested in evidence based telemedicine.

Lyssna till hur Region Stockholm och karolinska sjukhuset bygger en hållbar organisation för det informatiska arbetet. Vi jobbar tillsammans för att ta hand om vår informatiska ryggsäck.

Here we describe how the establishment of a collaboration with a science area outside the technology and healthcare field helps create solutions for better social interaction between parents with cancer and their children during hospitalization. By the presentation of the interdisciplinary co-creation process between researchers at the Department of Oncology, Rigshospitalet, Denmark, and students plus gaming and visual design experts from The Royal Danish Academy of Architecture, Design and Conservation, we want to inspire others to work interdisciplinary to create the best possible eHealth solutions in an era of high user expectations and fast-developing technology. This case describes a methodology for interdisciplinary game development in a public health care system involving health care researchers, gaming and visual design specialists, students, nurses, users (children with a parent having cancer), anthropologist and participants in acceptance and usability testing. Based on our experience interdisciplinary development of new eHealth solutions may lead to user-friendly eHealth solutions for the health care system.

Det patientcentrerade synsättet är en viktig utgångspunkt för vårdens kvalitetsarbete. Det innebär att det krävs en mer holistisk syn på individen och att man använder patients upplevelse för att förbättra olika aspekter på vården, som till exempel bemötande, transparens och tillgänglighet. För att underlätta för patient och närstående att lämna synpunkter, har 1177 Vårdguidens e-tjänster möjliggjort en nationell tjänst som förenklar att skicka in ett ärende via 1177.se, via en central kanal. Den nationella tjänsten möjliggör en digital process för hantering av ärenden, samt ett gemensamt inrapporteringsformulär som ger underlag för statistik och uppföljning. 

Vilken nytta kan skapas redan idag om kommunerna går all-in och nyttjar befintliga digitala tjänster fullt ut? Inera har tillsammans med Skåne kommunerna gjort en genomlysning av vad en optimerad informationstillgång med hjälp av existerande Inera-tjänster och regionala tjänster skulle kunna ge. Arbetet har involverat verksamhetsrepresentanter från kommuner inom den kommunala hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och elevhälsan. Inera har en rad tjänster som vänder sig till både kommunal och regional hälso- och sjukvård vilka möjliggör informationsutbyte mellan olika vårdgivare. Idag är merparten av kommunerna anslutna till tjänsterna som konsumenter, men vilka nyttor skulle uppstå om kommunerna även nyttjade tjänsterna fullt ut även som producenter. Vid detta pass delar vi tillsammans med oss av resultatet av detta arbete. 

Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad" avslutas med ett panelsamtal med titelnForskarnätverket för digital vård växer: Samtal kring trender i digitala tjänster & vårdmöten.Forskarnätverkets styrgrupp diskuterar aktuell forskning i Sverige och "abroad" som knyter tillbaka till fynden vi hört under dagen.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Socialstyrelsen vill bidra till en sammanhållen och effektiv nationell kunskapsstyrning. Strukturerade och kodade nationella riktlinjer och kunskapsstöd är en viktig möjliggörare för att nå målet. 
Vi kommer att diskutera:- Målbild för digitala kunskapsstöd – till vilka ska våra olika digitala kunskapsstöd vända sig och hur möter vi just deras behov?- Vilka utvecklingssteg måste vi ta, på egen hand och tillsammans med övriga aktörer i den nationella kunskapsstyrningen.  - Våra lärdomar så här långt – från informationsspecifikation till verktyg för att författa kunskapsstöd. 

Nationell läkemedelslista ställer krav på samordnade arbetssätt mellan läkare vid ordination och uppföljning av läkemedel inte minst eftersom patienten på ett helt annat sätt än tidigare blir delaktig i arbetet. Men föreskrifter, IT och invanda arbetssätt i vård och på apotek sätter alla gränser för utvecklingen av gemensamma samordnade arbetssätt. Vad händer om vi gör tvärtom? Vad händer om vi ser föreskrifter, IT-lösningar och arbetssätt inte som begränsningar utan förändringar av dessa som en konsekvens av möjligheterna med digitalisering? En förutsättningslös diskussion om morgondagens arbetssätt kring läkemedelslistan i hemmet, i vården och på apotek. 

Egenmonitorering utmålas som en nyckel till en hållbar och tillgänglig vård. Idag finns det en uppsjö lösningar som syftar till att underlätta vård av kroniska besvär och som ska ge patienten ökad kontroll och delaktighet i sin vårdprocess. Men vad säger forskningen?  Och ännu viktigare: vad händer när lösningarna används i verkligheten?  Hur tillvaratar vi kraften i alla vårdflöden runt en patient? Hur fungerar lösningar för egenmonitorering ur vårdpersonalens perspektiv? Och ur patientens? Vilka risker finns? Följ med på en djupdykning i de stora utmaningarna när man ska börja använda egenmonitoreringsslösningar i verksamheten.

Kärnan i medicinsk informatik är det kliniska informations- och kunskapsinnehållet i aktiviteter, verksamheter och specialiteter. Detta är i stora delar gemensamt över världen och kan beskrivas av kunniga och intresserade vårdprofessionella, men bör inte grävas ned i stora IT-system utan hanteras synligt, diskuteras, granskas och förankras - det är så vi kan få välfungerande system  för dokumentation med god acceptans från kliniker och möjligheter att aggregera information.  Det finns idag goda förutsättningar för att börja utforska dessa utvecklingsvägar med referensterminologier, verktyg för att strukturera information och befintliga kliniska modeller från internationellt arbete, bland annat inom openEHR-samarbetet. För att komma vidare behövs nu betydande bidrag från kliniskt verksamma med bl.a. översättning och anpassning till svenska vårdsituationen. Vi vill i denna session introducera ämnet, visa tänkbara arbetssätt och bjuda in kliniker som kan medverka till denna utveckling.

.