Programpunkter

Vi anser det! Och för att testa denna idé så har vi nu en fysioterapeut på plats 9290 km från Sverige, närmare bestämt i Mexiko. Det stämmer, nästan tusen mil bort sträcker sig vår verksamhet och det är något vi tycker är både spännande och utmanande! Kom och hör vår berättelse om hur tankarna väcktes, hur arbetet läggs upp och hur det upplevs av både behandlare och patient. Hur är det att ha sin behandlare på en helt annan plats på jorden och vad krävs för att få en sådan kontakt att fungera bra? Fysioterapi är historiskt sett ett omhändertagande där behandlare och patient möts fysiskt. I dagens samhälle öppnas dock andra möjligheter att kommunicera och vi försöker ta till vara på den möjligheten. Även om många patienter fortfarande behöver träffa sin fysioterapeut fysiskt så gäller det långt ifrån alla. Den snabba kontakten vid en digital rådgivning kan vara värd nog så mycket och förhoppningsvis behövs inte mer än så för många av de besvär som behandlas. Rätt vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå! Med mer flexibla arbetssätt kan vi i större utsträckning anpassa arbetsuppgifter/arbetssätt till både patienten och personalens önskemål och behov och därmed underlätta att behålla och rekrytera medarbetare. Vi startade i september 2019 och vi kan nu knappt vänta på att få delge för er vad vi upplevt hittills. Kom och hör oss berätta!

An insight into how Vestre Viken Hospital Trusts works with Innovation and Remote care.

Den digitala revolutionen har nått sjukvården och hur vi bedriver god vård stöps nu om i grunden. eHälsoläkarföreningen, en nybildad intresseförening inom Sveriges Läkarförbund, har identifierat särskilt prioriterade områden där Sverige hamnat på efterkälken och insatser behövs. Ett av dessa handlar om nationell infrastruktur för hälsodata. På seminariet presenteras eHälsoläkarföreningens policy på området, med förslag till åtgärder, där vi bland annat efterlyser att staten tar ansvaret för en nysatsning på nationell infrastruktur för hälsodata.

Här ges du möjlighet att träffa besöka utställarna och boka digitala möten. 

Problemet med "implementering" av nya verktyg i hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvård "drabbas" av ny teknik, nya statsbidrag, nya lagar och nya riktlinjer som alla ska implementeras i en redan ansträngd verksamhet. Genom att använda designmetodik i implementering, ligger förarbetet inte på att "planera" och "rigga" ett nytt system, utan på att förstå målgruppens kontext och behov, och identifiera möjligheter och hinder i nya sätt att arbeta på.

Insikter från djupintervjuer med 55 patienter rörande hur det är att leva med mediciner och behoven av digitala stöd.

Förskrivningskollen är en webbtjänst med åtkomst till Nationella läkemedelslistan och möjliggör åtkomst till Nationella läkemedelslistan.

Under det gångna året har ett flertal aktörer, utredningar och rapporter efterlyst ett ökat statligt engagemang och bättre nationell samordning av hälsodata i vård och omsorg. Origoprogrammet har tagit fram ett konkret förslag hur en nationell plattform för hälsodata kan byggas upp, för att visionen om nationella journaler kan bli verklighet, med patienten i centrum.

Göteborgs Stad berättar hur de har arbetet med metod och mindset för att ge alla medarbetare möjlighet att vara innovativa och tänka nytt utifrån användarnas behov. De presenterar också ett exempel från verksamheten.

För både stroke- och traumapatienter är det viktigt att tidigt ställa en korrekt diagnos för att kunna dirigera patienten till rätt sjukhus för att få rätt behandling. Vid stroke och huvudtrauma är varje minut mellan det att skadan inträffar och rätt behandling påbörjas av yttersta vikt för patienten. Med hjälp av Bolagets produkt MD100 blir behandlingen av patienten samt hanteringen av vårdens resurser mer effektiv.

Preventivt arbete är antagligen ett av de mest effektiva sätten att använda vårdens resurser på. Kantar Sifo har genomfört en undersökning för att få en förståelse för medborgarnas upplevelse av hur vården arbetar med prevention, samt vad de själva är villiga att göra för att förebygga sjukdom. Resultaten visar en stark vilja hos respondenterna att förbättra hälsan med preventiva åtgärder, men också uppfattningen att vården saknar ändamålsenliga processer för att möta denna efterfrågan. Under detta pass presenteras resultat från undersökning och dessutom ges exempel på hur ny teknik kan användas att utveckla det förebyggande arbetet inom vården. Gäller såväl primär- som sekundärprevention.

Region Östergötland har som målbild att implementera en hemmonitoreringslösning för 5-10000 patienter. Att påbörja dialog med leverantörerna tidigt och i samklang med regelverket spelar roll för hållbarheten. Därför var också valet av leverantör som partner och dess produkt lika viktiga. Upphandlingsprocessens alla steg kommer belysas och de lärdomar som regionen har dragit kommer lyftas fram.

The future of health care improvement needs fundamentally different and patient-centred approaches to digital health. We need to recognize the context of the patient and the ecosystem that supports them as the key to optimizing the patient journey with improve outcome

I Sverige har vi skapat många, fantastiska kunskapsdatabaser. Innehållet är framtaget nära den kliniska vardagen eller är anpassat till behoven som finns på apoteken. Men det saknas samordning och koordination i alla led, från produktion över distribution och användning. Föredraget ska visa exempel på svenska kunskapsdatabaser som används inom hälso- och sjukvården och de problem som uppstår när en koordinerande roll för deras framtagande, distribution och förvaltning saknas. Har vi råd med sådant ineffektivt utnyttjande av våra resurser?

Kostnaderna för hälso- och sjukvård, vård och omsorg ökar snabbare än skatteintäkterna. De kommande 10 åren ökar 80+ med 50% och barn och ungdom under 18 år med 15 %, samtidigt ökar den arbetsföra befolkningen med bara 7 %, framförallt i storstäderna. I de flesta regioner och kommuner ökar arbetskraften betydligt mindre och i en många minskar till och med den arbetsföra befolkningen. Det diskuteras brist på vårdpersonal, att krisen i vården skulle vara en bemanningsfråga, men är det verkligen sant ? Den största resursen, invånarna själva, används i mycken liten utsträckning som en resurs i sin egen vård; Föreläsningen presenterar evidens över vad som händer när befolkningen verkligen tar makten över sin egen hälsa med digitala verktyg - för individen, organisationen och samhällsekonomin

Ta med dina knepfall så försöker vi lösa dem tillsammans!

Att ha en kombinerad nedsättning av både syn och hörsel innebär en stor begränsning i tillgången till både information och kommunikation. Det begränsar också möjligheten till överblick, vilket innebär att man behöver kompensera med inlärning, minne och tid.
Om tjänster inom e-hälsa utformas på rätt sätt kan de innebära ett friskare, bättre och enklare liv även för personer med dövblindhet. Tjänsterna blir troligen på samma gång bättre och enklare även för personer som har perfekt syn och hörsel.
Vad ska man tänka på när man skapar och/eller upphandlar dessa tjänster - och varför?

Mödravården har unikt goda förutsättningar att förverkliga digitala möjligheter, och förväntningarna på digitala lösningar är högre än vad mödrahälsovården erbjuder idag. Ändå går utvecklingen (för) långsamt. Detta är resultatet av en kartläggning av mödravårdens digitalisering som Sveriges kommuner och Regioner (SKR) gjort. Kartläggningen visar också på behov av bättre samordning och styrning. I presentation tar vi också upp hur kartläggningen genomfördes, och hur den kan appliceras även i andra delar av vården. Vi ger konkreta exempel på goda digitala lösningar som används i verksamheterna idag och vi redovisar ett lyckat projekt som gäller utveckling av digitala vårdmöten. Vi presenterar även hur kartläggningen kan tas vidare i det praktiska arbetet.