Programme

I 59 kommunala grundskolor i landets 61 områden som av polisen klassas som utsatta saknade 33,5 % av eleverna behörighet till gymnasiet våren 2021, jämfört med 13.8 % i landet. Innebär att var tredje elev i utsatta områden saknar gymnasiebehörighet. Varför blir det så här och hur kan vi vända den negativa utvecklingen? Livets hårda skola beskrivs ibland som brist på formell skolgång, är det framtidens nya ”skola”?   

Det finns nu flera politiska initiativ för att hålla transnationella företag ansvariga för mänskliga rättigheter. Men civilsamhället har flaggat för att processerna tar för lång tid och att dokumenten blir urvattnade. Verklig ansvarsutkrävande skulle innebära viktiga förändringar för miljarder människor och vår planet. Då kan en ond cykel brytas och en hållbar cykel triggas. Den här panelen är tänkt att stödja sådana aktiviteter.

Under 2022 sköts 61 personer till döds. Det är mer än tidigare år. Många av de som utsätts för våldet är barn under 18 år, och likaså många av gärningspersonerna. Samtidigt går fler barn i Sverige, hungriga. I detta samtal fokuserar vi på skolans roll i den ojämlika samhällsutvecklingen. Hur kan skolan jobba mer förebyggande och samtidigt hantera trauma och oro när det uppstår? Vilka resurser finns för att skapa trygghet i skolan idag? Och är den beroende av eldsjälarna? 

Alla barn har rätt till utbildning och utveckling. Från 1 juli 2023 är kommuner enligt lag skyldiga att ha kontakt med vårdnadshavare kring syftet och vikten av att barnet tar del förskolans pedagogiska verksamhet, ett arbete Helsingborgs stad påbörjade redan 2021. I vårt seminarium utforskar vi framgångsfaktorer och utmaningar för att kunna tillgodose jämlika förutsättningar till förskola för alla barn.

Att satsa på flickors utbildning är ett effektivt sätt att bidra till hållbar utveckling och motverka bl.a. barnäktenskap, barnarbete och trafficking. Välkomna till ett samtal där vi utforskar samverkan som modell i civilsamhället, och hur man tillsammans kan nå längre och få ökad effekt i projekt om flickors utbildning och rättigheter. Vi kommer få ta del av utmaningar, bästa praxis och erfarenheter från samarbetet hittills. 

Diskriminering i arbetslivet är ett allvarligt problem som begränsar människors möjligheter på arbetsmarknaden. Det visar bland annat DO:s rapport om förekomst av diskriminering i Sverige 2023 samt en forskningsöversikt från DO om risker för diskriminering vid rekrytering. På seminariet diskuterar representanter från Malmö mot diskriminering, Akademikerförbundet SSR, Arbetsgivarverket och DO frågor som: Hur kan diskrimineringen inom arbetslivet ta sig uttryck? Hur kan det förebyggas och motverkas?

Papperslösa personer lever under ett ständigt hot om utvisning samtidigt som de har kontakt med välfärdsmyndigheter som skola, sjukvård, bibliotek med mera. Regeringen håller på att utreda ett förslag om att professionella på dessa myndigheter ska ha en skyldighet att ange papperslösa till gränspolisen och Migrationsverket. En sådan skyldighet skulle inte minst underminera papperslösa barns möjlighet att tillgodose sig sin lagstadgade rätt till utbildning. Många kritiska röster har höjts från välfärds-professionerna, bland annat genom att deras fackförbund gjort tydliga uttalanden emot ett sådan förslag. Vid det här seminariet kommer vi att diskutera angiveri-förslaget utifrån skolans perspektiv. Hur skulle en skyldighet att ange papperslösa drabba olika professioner i skolan i deras yrkesutövning och papperslösa i deras vardag? Vilka olika möjligheter finns för de som arbetar i skolan att göra motstånd mot ett sådant förslag? Panelen består av lärare, skolledare och forskare som alla engagerar sig i frågan.

År efter år konstateras att personer med funktionsnedsättning förvärvsarbetar i betydligt lägre utsträckning än befolkningen generellt. Trots att rätten till arbete är en mänsklig rättighet leder ogenomtänkta rutiner, fördomar och bristande tillgänglighet till att många inte får en chans i arbetslivet. Hur kan diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen bli de effektiva verktyg som skapar inkluderande arbetsplatser och en god arbetsmiljö för alla? 

Finnish, Meänkieli, Romani, Sami and Yiddish are the five legally recognised national minority languages in Sweden. Despite different laws guaranteeing national linguistic minorities’ rights, Sweden is a poor performer in terms of education and access to media in national minority languages. In this panel, we address the challenges and good practices related to education and media consumption in national minority languages in Sweden.

Institutet för mänskliga rättigheter presenterar kort sin verksamhet och lanserar sin nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”. Tillsammans med Afrosvenskarnas riksförbund och Malmö mot diskriminering samtalar vi också om hinder och möjligheter för att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige.Varje år lämnar Institutet för mänskliga rättigheter en rapport till regeringen om sin verksamhet och sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under föregående år. I årsrapporten 2023 lyfter vi fram flera samhällsutmaningar som påverkar förutsättningarna för mänskliga rättigheter, internationellt och i Sverige. Vår tids stora utmaningar – som exempelvis klimatkrisen, geopolitiska konflikter, demokratins tillbakagång och tilltagande hot mot den personliga integriteten – påverkar människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, även i vårt land.

Ungdomar som bor i socialt utsatta områden döms tre gånger så ofta för brott jämfört med ungdomar i andra områden. Inte sällan finns en problematisk skolgång i bakgrunden och med otillräcklig utbildning och en prick i belastningsregistret stängs många dörrar på arbetsmarknaden. Hur bidrar vi till att personer med ett kriminellt förflutet blir anställningsbara och vilka insatser krävs för att möjliggöra rätten till en andra chans?

Clinical Legal Education (CLE) ─ A new educational method to Sweden! Law students use their knowledge for the benefit of civil society at the same time as the students benefit from working directly with lawyers in rights organizations. In addition to CLE strengthening the work with human rights in civil society, future lawyers learn about human rights and current challenges to their realization in Sweden. Students, lawyers and teachers tell more!

Det kan tyckas självklart att samhällets byggnader och rum utformas med hänsyn till alla gruppers olika behov, men verkligheten ser annorlunda ut. Vi behöver hjälpas åt att förändra synen på tillgänglighet som dyrt och fult till något som bidrar med både estetiska och sinnliga värden i gestaltningen, förutom funktion. Vad innebär egentligen principen om universell utformning? Hur formar vi rum för lärande och arbete och möjliggör ett inkluderande samhälle där alla kan vara med och bidra?

Är skolan en trygg plats för svenskmuslimer eller förmodade muslimer idag?Kan en muslimsk elev eller skolpersonal utöva sin religionsfrihet i ett samhälle där opinionen om muslimer är negativ? 
Utgångspunkten för det här panelsamtalet är att lyfta den positiva kontra den negativa religionsfriheten och hur unga som identifierar sig som svenskar och muslimer mer och mer fostras i att kämpa för sin religionsfrihet i den svenska skolan.
Hör unga vuxna svensk muslimer och deras upplevelser och om de upplever att man får vara muslim i den svenska skolan.

Vad innebär inkludering i skolan? Är inkludering bra eller dåligt? I detta seminarium får ni ta del av erfarenheter från personer med funktionsnedsättning genom intresseförbundet Funktionsrätt Sverige och det stöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten ger till förskolor och skolor.SPSM beskriver viktiga värden och principer för att utbildningen ska vara inkluderande och för att skapa likvärdighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning grundat på de mänskliga rättigheterna.

Urfolks traditionella näringar kan knytas till både rätt till arbete och utbildning. För samer har renskötsel, jakt, fiske och duodji länge varit kulturbärande. Genom dem har kunskaper och föreställningar bevarats, utvecklats och överförts och de är därför mer än bara ett jobb. Urfolksrätten påbjuder att allmänheten utbildas om urfolk för ökad förståelse och motverka fördomar och diskriminering. Hur förvaltar skolan och samhället detta uppdrag?

Var sjunde elev går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. En anledning är att skolan misslyckas med att skapa en tillgänglig utbildning för elever med funktionsnedsättningar. Vi för ett samtal med utgångspunkt i erfarenheter och verkliga case där också de stora vinsterna med att förebygga bristande tillgänglighet inom skolan diskuteras.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ingår i de odelbara mänskliga rättigheterna och FN granskar om medlemsstaterna lever upp till sina skyldigheter. Både offentlig verksamhet och civilsamhället har processer för samråd och för att bidra till granskningar, men hur effektiva är de för marginaliserade grupper? Genom att belysa romers situation vill seminariet kritiskt granska arbetet med syfte att processerna ska bli mer jämlika och ge effekt.

Rätten till arbete gäller alla. I svensk politik är arbetslinjen viktig. Samtidigt är de långtidsarbetslösa fler än 130 000. 32 000 har varit arbetslösa i mer än fem år. Arbetsförmedlingen menar att de insatser som görs idag har små möjligheter att lösa situationen och att ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program kan vara nödvändigt. Är det så? Eller finns det redan idag metoder och möjligheter som fungerar? Vad behöver göras?

Conflicts, ethnic disputes and rampant inflation in Ethiopia particularly affects the children. Around 3 million do not have access to school education and as many as 16 million are exposed to exploitative child labour. The majority are girls. Hear about how education, from pre-school, apprenticeships, parenting and self-help groups to academic education at doctoral level, enables life-changing opportunities for women in Ethiopia.