Programpunkter

I seminariet kommer exempel på hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) förenar teori och praktik samt hur romsk delaktighet institutionaliserats i Malmö stad att presenterats. Seminariet kommer att utgå från de koncept och modeller som utvecklats på RIKC för att stärka den nationella minoriteten romers mänskliga rättigheter. RIKC har arbetat med att stärka den nationella minoriteten romers
mänskliga rättigheter sedan 2009. Utifrån romsk delaktighet, forskning och lagstiftning
har centret utvecklat flera modeller och koncept för att stärka den romska
minoritetens delaktighet i samhället. Centret arbetar individuellt, strukturellt och diskursivt för att implementera Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.Ytterligare en central del av centrets metod är samverkan mellan centret som kommunal verksamhet, statliga instanser och civilsamhället för att konkretisera romsk delaktighet och för att öppna upp för en ny diskurs som bygger på ett större erkännande och omfördelning än de tidigare "Vi:en" vi haft.  

Human rights put the individual at the center. This means that follow-up and analysis of different decisions and operations need to be based on the individual's rights and not based on the results of the business. But how should we work with analysis of indicators in relation to human rights? What is important to think about? Who will be responsible for the analysis, and how can rightsholders be involved in the work? Listen to how York in England follows up and analyzes in collaboration with the university, civil society and others.

Human
trafficking is one of the trades with the largest global turnover together with
trade in drugs and trade in arms. Trafficking is also an extremely well
organised trade where people are being transported between countries and
continents to make it more difficult to trace the people who have been
abducted. To counter this highly professional criminal networking, there is
need for a coordinated and global response.

I spåren av ”kriget mot terrorismen” har vi fått politiska löften om ökad säkerhet och trygghet på både internationella och nationella arenor. Det talas om människors rädslor, hoten från omvärlden och demokratins kris – och ”trygghet” lanseras som lösningen. Men till vilket pris? När övergår denna trygghet till att bli en form av mjukt våld där människor påtvingas att avstå sina rättigheter? Om priset för trygghet är begränsningar av vissa rättigheter och friheter genom ökad övervakning, dataregister och förebyggande säkerhet, hur förhåller vi oss till det ur rättighetsperspektiv?

Samtidigt som Sverige vill stärka barnrätt genom att inkorporera Barnkonventionen försvagas flyktingrätten i Sverige och Europa. Trots starka protester införde Sverige medicinska åldersbestämningar som ett sätt att pröva de unga asylsökandes påstådda ålder. I samtalet granskas utvecklingen och relateras till sådana generella trender såsom juridifiering av de mänskliga rättigheterna och teknokratisering av mänsklig utsatthet.

Rädda Barnen har sedan många år arbetat för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld samt ge stöd till de barn och unga som på olika sätt utsätts för begränsningar, förtryck, hot och/eller våld i hederns namn. Verksamheten Det handlar om kärlek bygger på en samverkansmodell som sedan 2008 har berört ett 100-tal kommuner. Vi sprider information om barns rättigheter, kunskap om olika stödvägar i samhället samt utbildar yrkesverksamma inom hedersrelaterat förtryck och våld, normer och värderingar och Barnkonventionen. I vårt direktstödjande arbete, stödchatten Kärleken är fri, ger vi stöd till barn och unga från hela landet som på olika sätt upplever begränsningar i kärlek, livsutrymme och framtid. 

Ett seminarium om hur polisen arbetar mot brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna inklusive hatbrott

I svensk media beskrivs ibland trossamfund som en institution som motarbetar jämställdhet mellan män och kvinnor. Men stämmer detta påstående? Eller kan det tvärtom vara en plats för kvinnor att växa – och ta mer plats? I ett unikt pilotprojekt träffas nu kvinnor med olika religiös bakgrund för att diskutera vad det innebär att vara kvinna – och ledare -- på den religiösa arenan i Sverige. Kan systerskap vara en ingrediens i trossamfunds-Sverige där kvinnor blir ännu mer delaktiga, starka och synliga?

RFSL Stödmottagning (fd brottsofferjour) har gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld i 20 år och har en unik erfarenhet på området. Vi erbjuder både känslomässigt och praktiskt stöd till personer utsatta för hatbrott, våld i nära relation, hedersrelaterat hot och våld samt sexuellt våld. Under seminariet beskriver Maria Tillquist (kurator på RFSL Stödmottagning)  våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt våra erfarenheter av att ge stöd. 60 min.

År 2017 inledde Länsstyrelserna samverkan mellan intresseorganisationen Svensk Live, RFSU och Polisen för att skapa tryggare och säkrare publika evenemang, som exempelvis festivaler, kulturevent ellerstadsfester. I oktober 2017 anordnade vi ett erfarenhetsseminarium och här kan du se en kortfattad version om vad som togs upp då. https://youtu.be/UIwA3BhHDzM. Under år 2018 växlar vi upp vårt arbete med digitala utbildningar, film och fysiska träffar över hela landet. Våra främsta målgrupper är arrangörer (näringsliv), kommuner och civilsamhälle men även myndighetspersoner inom offentlig och statlig sektor.
Sakområdesöverskridande, samverkan med andra länsstyrelser, samverkan med flera aktörer externt, kring trygghet och universellt våldsförebyggande arbete.

Det är statens uppgift att se till att människor kan leva ett liv fritt från våld. Statens roll som ansvarsbärare är att respektera, skydda och möjliggöra för kvinnor, män, pojkar och flickor att utöva sina mänskliga rättigheter. För att förhindra våld krävs respekt för mänskliga rättigheter och förebyggande insatser. Folke Bernadotteakademin (FBA) stödjer freds- och statsbyggande i konflikt- och postkonfliktländer. Välkommen till ett samtal om statens ansvar och roll för att förverkliga människors rätt till ett liv utan våld. Vi tar avstamp i Colombia, Somalia och Ukraina – tre länder med olika slags utmaningar.

Regionalt cancercentrum Stockholm - Gotland har varit lyckosamma i arbetet med att nå ut till de människor som vanligtvis inte nås av den förebyggande cancervården. Detta genom att rekrytera volontärer i det lokala föreningslivet, i religiösa församlingar eller i andra lokala nätverk. Framgången ligger i att använda sig av flerspråkighet och lokalkännedom och att utveckla dialogen så att fler ges möjlighet att förstå hur den förebyggande cancervården fungerar och hur den kan rädda liv.

Transitional justice refers to the ways countries emerging from periods of conflict and repression address large-scale or systematic human rights violations so serious that the normal justice system will not be able to provide an adequate response. With the assistance of the recently elected UN Special Rapporteur Fabián Salvioli and a civil society representative, the seminar particularly focuses on how transitional justice can be applied in democratically fragile societies.This seminar will be interpreted in writing by real-time captioning.

Förtroendevalda
ska representera och företräda sin väljare, men också medborgare som de träffar
i dialoger för att ge inflytande i samhällsbyggandet. När förtroendevalda påverkas
i sina beslut av hat och hot är det ett allvarligt hot mot vår demokrati. Det
är fler yngre, fler kvinnor och fler män med utländsk bakgrund som
drabbas.  Det
är viktigt att skapa trygga förutsättningar för alla grupper i samhället att
verka som förtroendevalda.

De senaste åren har flera fall blivit uppmärksammade där lärare har hållit fast utåtagerande och stökiga elever. Enligt skollagen har lärare har en skyldighet att ingripa när en elev på ett allvarligt sätt stör ordningen eller är utgör en risk för sig själv eller andra elever. Men vuxna får aldrig kränka ett barn. När Barn- och elevombudet utreder anmälningar där skolpersonal har hållit fast ett barn eller en elev ställs dessa två intressen mot varandra. Hur kan skolor och lärare agera för att förhindra att våldsamma situationer kan uppstå?

Kommunens ansvar för mänskliga rättigheter är inget nytt ansvar det innebär inte heller att ett nytt parallellt system behövs. Det handlar om ett nytt sätt att jobba i den dagliga verksamheten, att sätta medborgarens behov och rättigheter i centrum . Men hur gör man? I seminariet kommer två personer att presentera idéer på hur man kan jobba effektivare och skapa en kultur som främjar alla och stärker deras rättigheter.

Panelsamtalet har ett juridisk perspektiv och handlar om hur flyktingrätten
bidrar till rätten till ett liv fritt från våld. Var finns reglerna? Hur
uppstår och utvecklas de? Får en stat utvisa till osäkra förhållanden? Måste stater
bevilja asyl? Hur tillämpas reglerna? Hur förhåller de sig till
mänskliga rättigheter? Genom att ge svar på dessa och närliggande frågor förklarar
samtalet hur flyktingrätten skyddar mot våld.

Ingen ska behöva avstå från att göra det som den vill för
att utvecklas till en hel person. Uppsala kommun driver ett utvecklingsarbete
med människorättsbaserat arbetssätt inom 4 pilotverksamheter: förskola, fritid,
arbetsmarknad och konstmuseum. Vad har det inneburit i praktiken och hur jobbar
vi med tillgänglighet och inkludering som förebyggande metod mot kränkningar
och våld? Upplägget för seminariet är en kombination av föredragning och
workshop.

In late 2017, Civil Rights Defenders launched the report Slumpvis utvald, authored by the criminologist Leandro Mulinari, which deals with the issue of ethnic/racial profiling within the Swedish Law Enforcement. In this seminar, Leandro Mulinari, Victor Olisa and Katri Linna, discuss the Swedish Police's working methods on the basis of the report and Olisa's experiences from working against profiling within the British Law Enforcement.

Seminariet behandlar frågor om hur normer kring maskulinitet och pojkars socialiserande påverkar förekomsten av våld och trakasserier i det offentliga rummet och i nära relationer. Vi ger exempel på metoder som används i Stockholms stad för att bedriva ett långsiktigt våldspreventivt arbete i förskola och skola utifrån bland annat ”MVP” (mentorer i våldsprevention) och ”Agera tillsammans” där fokus ligger på våld, genus och åskådarperspektiv.