Sessions

I seminariet kommer exempel på hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) förenar teori och praktik samt hur romsk delaktighet institutionaliserats i Malmö stad att presenterats. Seminariet kommer att utgå från de koncept och modeller som utvecklats på RIKC för att stärka den nationella minoriteten romers mänskliga rättigheter. RIKC har arbetat med att stärka den nationella minoriteten romers
mänskliga rättigheter sedan 2009. Utifrån romsk delaktighet, forskning och lagstiftning
har centret utvecklat flera modeller och koncept för att stärka den romska
minoritetens delaktighet i samhället. Centret arbetar individuellt, strukturellt och diskursivt för att implementera Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.Ytterligare en central del av centrets metod är samverkan mellan centret som kommunal verksamhet, statliga instanser och civilsamhället för att konkretisera romsk delaktighet och för att öppna upp för en ny diskurs som bygger på ett större erkännande och omfördelning än de tidigare "Vi:en" vi haft.  

Hur är situationen för HBTQ-personer runt om i världen? Hur jobbar facken globalt med HBTQ-frågor, och varför är det en viktig fråga för fackföreningsrörelsen? Vilka utmaningar har arbetet stött på? . Ett fackförbund ska representera alla människor och garantera alla arbetstagares rättigheter. Men vilka svårigheter finns? Är alla potentiella medlemmar välkomna?

En person med demenssjukdom kan missförstå situationer och ha svårigheter att tolka sin omgivning. Det kan leda till vredesutbrott och risk för våld. För att förebygga detta behövs kunskap hos både anhöriga, personal och andra som möter personer med demenssjukdom.

Transpersoner är en grupp som i högre utsträckning än befolkningen i stort riskerar att utsättas för våld av olika slag. Undersökningar visar att det är vanligare att transpersoner utsätts för diskriminering, trakasserier och direkt våld än befolkningen i allmänhet. Transpersoner skattar också sin egen hälsa som dålig i högre utsträckning än befolkningen i allmänhet och det är även vanligare med psykisk ohälsa, självskadebeteende och suicid. På vilket sätt bidrar samhällets cis- och heteronormer till transpersoners utsatthet för våld? Vilka förändringar och konkreta åtgärder måste sättas in för att förbättra transpersoners hälsa? Medverkande: Ulrika Westerlund, regeringens särskilda utredare för transpersoners levnadsvillkor i Sverige, m.fl. 

Barnhälsovården, med sitt ansvar att främja barns hälsa och utveckling, vägleda och stödja föräldrar i sitt föräldraskap och identifiera eventuella risker och problem, har en unik roll som den instans som riktar sig till alla barn och föräldrar fram tills barnet börjar skolan. Barnhälsovården har på så sätt stora möjligheter att identifiera och hjälpa barn och vuxna som utsätts för våld. Men hur? Vilka ska få frågan? Och hur hanteras svaren?

Ett miniseminarium som belyser hur barn och unga som utsätts för HRV riskerar gå miste om sina rättigheter i kontakten med myndigheter.  

Romers delaktighet och inflytande i uppdraget om att ta fram en nulägesbeskrivning i kommuner med verksamhet för romsk inkludering.

Human
trafficking is one of the trades with the largest global turnover together with
trade in drugs and trade in arms. Trafficking is also an extremely well
organised trade where people are being transported between countries and
continents to make it more difficult to trace the people who have been
abducted. To counter this highly professional criminal networking, there is
need for a coordinated and global response.

Panelen behandlar direkt, strukturellt och kulturellt våld gentemot det samiska inom utbildning i Sverige, historiskt och idag. Utbildning för samer har varit en del av den svenska statens kolonisering av Sápmi. I början av 1900-talet skapades nomadskolan vilken kritiserades hårt av samer då samiska barn fick en lägre utbildningsnivå än svenska barn. Idag har Sverige människorättsliga åtaganden att undervisa om det samiska. Trots det råder en enorm okunskap om samisk historia, kultur och samhälle, bland annat till följd av bristfällig undervisning om Sápmi och samerna i svensk skola.

I spåren av ”kriget mot terrorismen” har vi fått politiska löften om ökad säkerhet och trygghet på både internationella och nationella arenor. Det talas om människors rädslor, hoten från omvärlden och demokratins kris – och ”trygghet” lanseras som lösningen. Men till vilket pris? När övergår denna trygghet till att bli en form av mjukt våld där människor påtvingas att avstå sina rättigheter? Om priset för trygghet är begränsningar av vissa rättigheter och friheter genom ökad övervakning, dataregister och förebyggande säkerhet, hur förhåller vi oss till det ur rättighetsperspektiv?

Filmer - ingen ska behöva utstå hot eller våld i sitt arbete. Genom kunskap, delaktighet och krav på åtgärder kan vi förbättra på arbetsplatserna.

Rädda Barnen har sedan många år arbetat för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld samt ge stöd till de barn och unga som på olika sätt utsätts för begränsningar, förtryck, hot och/eller våld i hederns namn. Verksamheten Det handlar om kärlek bygger på en samverkansmodell som sedan 2008 har berört ett 100-tal kommuner. Vi sprider information om barns rättigheter, kunskap om olika stödvägar i samhället samt utbildar yrkesverksamma inom hedersrelaterat förtryck och våld, normer och värderingar och Barnkonventionen. I vårt direktstödjande arbete, stödchatten Kärleken är fri, ger vi stöd till barn och unga från hela landet som på olika sätt upplever begränsningar i kärlek, livsutrymme och framtid. 

Ett nytt digitalt och kostnadsfritt material om antisemitism presenteras. Målgrupp är främst högstadiet/gymnasiet. Läs mer på antisemitismdaochnu.se

Nätverket Taklösa kommer till MR-dagarna för att berätta om sina liv i hemlöshet på Stockholms gator. Ett liv där man är utsatt för närmast ständig exponering.  

Könsstympning av flickor och kvinnor är en allvarlig kränkning som medför ett stort lidande. Enligt en uppskattning från Socialstyrelsen finns det ca 38 000 könsstympade flickor och kvinnor i Sverige.
 Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm är en unik mottagning som vänder sig till patienter med erfarenhet av könsstympning.
Föreläsningen kommer bl.a. att beskriva kulturen bakom och komplikationerna till följd av kvinnlig könsstympning.

Detta seminarium problematiserar idén att hatbrott är den enda formen av våld som drabbar Afrosvenskar. Med en strukturell förståelse av våld blir allt från afrosvenskars utsatthet för hatbrott till deras sämre ekonomiska förutsättningar och begränsade politiska och kulturella makt till en form av våld. Detta våld är det staten som är ansvarig för antingen genom sitt direkta agerande eller genom sin underlåtenhet att stoppa det.

Seminariet behandlar frågor om hur normer kring maskulinitet och pojkars socialiserande påverkar förekomsten av våld och trakasserier i det offentliga rummet och i nära relationer. Vi ger exempel på metoder som används i Stockholms stad för att bedriva ett långsiktigt våldspreventivt arbete i förskola och skola utifrån bland annat ”MVP” (mentorer i våldsprevention) och ”Agera tillsammans” där fokus ligger på våld, genus och åskådarperspektiv.

Hur ser den svenska konventionsefterlevnaden ut när det gäller våld? Seminariet bygger på FN-organens rekommendationer
gällande olika former av våld mot mänskliga rättigheter i Sverige. Det
presenterar en lägesbild och det offentligas skyldigheter enligt
konventioner som Sverige tillträtt. En panel av verksamhetsansvariga samtalar om länsstyrelsernas arbete mot olika typer av våld på regional och lokal nivå, inklusive rasism, människohandel och mäns våld mot kvinnor, med stöd i det rättighetsbaserade arbetssättet. 

En trygg vardagsmiljö är avgörande för barns återhämtning efter
att ha varit med om svåra händelser. Rädda Barnen berättar om Traumamedveten
omsorg. 

Det är allas rätt att inte bli utsatt för hatbrott! Tyvärr ser inte verkligheten ut på det sättet. Hur många personer känner ni, som blivit utsatta i någon form? Vart går gränsen för att det är diskriminering och gränsen när det är hatbrott?