Sessions

Bris och Stadsmissionen berättar om sitt arbete med att starta skyddade boenden där varje barn barns rätt till skydd och stöd tas i beaktande.

Osynlighet, beroende och sårbarhet är tre ord som beskriver det våld som idag drabbar kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Ett våld och en utsatthet som ofta kommer bort när samhället inte ser, hör eller förstår. Lika Unika lyfter tillsammans med flera organisationer inom funktionshinderrörelsen frågan om hur vi bryter tystnaden, en förutsättning för att våldet och övergreppen ska kunna motverkas och stoppas.

I seminariet kommer exempel på hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) förenar teori och praktik samt hur romsk delaktighet institutionaliserats i Malmö stad att presenterats. Seminariet kommer att utgå från de koncept och modeller som utvecklats på RIKC för att stärka den nationella minoriteten romers mänskliga rättigheter. RIKC har arbetat med att stärka den nationella minoriteten romers
mänskliga rättigheter sedan 2009. Utifrån romsk delaktighet, forskning och lagstiftning
har centret utvecklat flera modeller och koncept för att stärka den romska
minoritetens delaktighet i samhället. Centret arbetar individuellt, strukturellt och diskursivt för att implementera Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.Ytterligare en central del av centrets metod är samverkan mellan centret som kommunal verksamhet, statliga instanser och civilsamhället för att konkretisera romsk delaktighet och för att öppna upp för en ny diskurs som bygger på ett större erkännande och omfördelning än de tidigare "Vi:en" vi haft.  

I det här seminariet presenterar Friends sina erfarenheter av arbetet med att utveckla skolspecifika insatser.  Detta följs av en gemensam diskussion kring olika sätt att planera, genomföra och utvärdera arbetet mot mobbning och kränkningar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt som utgår ifrån den egna skolans behov och förutsättningar.

Hur kan bilder förstärka och skapa myter? Och hur används de i modern mytbildning om våld och rasism? Under föreläsningen kommer du få en ökad medvetenhet om var, när och hur källkritikens blick behöver vässas.
Men kan källkritik gå för långt? – så att vi inte litar på någonting? 

Visa civilkurage - vi ger nya perspektiv och verktyg för att ingripa mot förtryck, orättvisor och kränkningar i vardagen genom praktiska övningar.

Temat under seminariet är våldsprevention, maskulinitet och rättigheter. Under passet varvas föreläsningsmoment med interaktiva övningar ur Machofabrikens metodmaterial. Deltagarna får prova på delar av Machofabrikens nya metodmaterial i form av förhandsvisning av nya filmer, prova på nya övningar m.m.Machofabriken ägs av organisationerna MÄN, Roks och Unizon och är en metod och ett metodmaterial för den som arbetar med unga mellan 13-25 år.

I spåren av ”kriget mot terrorismen” har vi fått politiska löften om ökad säkerhet och trygghet på både internationella och nationella arenor. Det talas om människors rädslor, hoten från omvärlden och demokratins kris – och ”trygghet” lanseras som lösningen. Men till vilket pris? När övergår denna trygghet till att bli en form av mjukt våld där människor påtvingas att avstå sina rättigheter? Om priset för trygghet är begränsningar av vissa rättigheter och friheter genom ökad övervakning, dataregister och förebyggande säkerhet, hur förhåller vi oss till det ur rättighetsperspektiv?

Samtal med utgångspunkt i en rykande färsk EBA-rapport. Utvecklingen i riktning mot inskränkningar i yttrandefriheten och repression mot civilsamhälle, forskare och domstolar har gått snabbt i Turkiet de senaste åren.

Urfolkens rättigheter har ett starkt skydd i internationell rätt. Kopplingen mellan naturskydd och urfolkens traditionella kultur och näringar är väl känd. Samtidigt har dock de mark- och vattenområden som urfolken nyttjar, i allt större utsträckning utsatts för exploatering med långtgående negativ påverkan för både naturen och urfolkens levnadsförutsättningar. Detta gäller i hög grad även Sverige och det samiska folket. Vart är vi på väg idag?

Under hösten 2017 vittnade tiotusentals kvinnor om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp under hashtaggen #metoo. Nu, ett år senare, reflekterar vi över vad uppropet har lett till och vad som behöver hända framöver. Hur har exempelvis språket förändrats när media rapporterar om sexuella trakasserier och övergrepp? På vilket sätt har det påverkat synen på offer och förövare? Och hur har det påverkat mansrollen och mäns sätt att tänka kring sin egen delaktighet?

Today, Muslim women throughout Sweden testify about hatred, violence and threats of violence. For many, different forms of harassment are a part of their everyday life. It happens on the bus, at work, in the store and has been common for a long time. What are the consequences of the frequent violence on Muslim women's freedom of movement? Furthermore, how is their self-esteem and mental health affected by constantly being the object of discussion of some journalists, debaters and politicians? What is being done today to counter this development? What does religious freedom mean in practice? Lastly, what is needed to ensure Muslim women's right to live a life free from violence?
The core of the discussion is the everyday life of Muslim women from a Swedish perspective but also within a broader European perspective. 

Hur är situationen för HBTQ-personer runt om i världen? Hur jobbar facken globalt med HBTQ-frågor, och varför är det en viktig fråga för fackföreningsrörelsen? Vilka utmaningar har arbetet stött på? . Ett fackförbund ska representera alla människor och garantera alla arbetstagares rättigheter. Men vilka svårigheter finns? Är alla potentiella medlemmar välkomna?

Säkerhetspolitik handlar om så mer än militär styrka. Men vem lyssnar på fredsrörelsen när både svenska upprustningshökar och ryska desinformationskampanjer flyttar fram sina positioner? Dags att snäppa upp oss? Hur kan Sveriges säkerhetspolitik bli mer fredsskapande?

Hur påverkar våld hälsan? Vad har hälso- och sjukvården för roll i att förebygga och upptäcka våldsutsatthet? Västra Götalandsregionen har antagit Sveriges första regionala handlingsplan för mänskliga rättigheter. Vi bjuder in till ett interaktivt och fördjupande seminarium där vi delar med oss av våra erfarenheter av att fråga barn om våld på rutin och rätten till ett liv fritt från våld - för varje människa.

The commission for truth, coexistence and non- repetition is part of the comprehensive system of transitional justice and will be central to the possibility of knowing the truth about the human rights abuse committed in Colombia. Under the human rights days 2018 the Colombia-group invites a commissioner from the Colombian Truth Commission and a representative from the lawyer collective CCAJAR to discuss the challenges that the commission should face over the next three years from a national and international perspective.

Workshopen kommer att handla om hur man kan arbeta med våldsutövande män genom modellen ickevåldsgrupp. Modellen har utformats av Per Isdal, en av grundarna av ATV Norge. Några av de teman som berörs är: vad är våld, ansvar och sexualitet. Under workshopen kommer gruppmodellen gås igenom och det kommer finnas möjlighet att testa någon av de övningar som genomförs under ett grupptillfälle med de våldsutövande männen. Max antal deltagare vid workshopen är 45 personer.

I rättighetssammanhang hänförs ofta begreppet försoning till fredsbyggande efter krig. Men försoning kan också vara en viktig del för att förebygga krig i stor skala, i bostadsområden eller våld mellan individer. Genom försoning kan människor befrias från skuld och förtryck – men försoning kan också upplevas som en påtryckning utifrån som kan vara problematisk. Vad innebär det att arbeta konstruktivt med försoning mellan och inom länder, i bostadsområden och inom familjer? Finns det en falsk försoning som bör undvikas? Ett samtal om försoningens innebörd, möjligheter och faror.

Låt er liksom Melinda och Bill Gates inspireras av Tostans arbete för ett slut på kvinnlig omskärelse, barn- och tvångsäktenskap.

Idag hör 30 procent av invånarna i Stockholm till det som kallas synliga minoriteter vilket innebär att diskrimineringen som de drabbas av på arbetsmarknaden har blivit en av regionens stora frågor ur ett MR-perspektiv och kompetensförsörjningssynpunkt. 
Vid dagens seminarium presenteras en studie som visar på stora skillnader i avkastning på utbildning mellan svarta och vita svenskar räknat i inkomster. Studien genomfördes av Centrum för mångvetenskapliga studier om rasism vid Uppsala universitet och omfattar samtliga registrerade personer i Sverige. Bland annat framgår att afrosvenskar födda i Sverige behöver ha en forskarutbildning för att ha samma genomsnittliga lön som vita svenskar med treårig eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan grupperna och är också betydande vad gäller arbetslöshet och sjuktal.
I Sverige har det länge saknats både kunskap och verktyg för att kunna arbeta praktiskt mot begränsande normer kring hudfärg. Nu finns verktyget och möjligheten. Dessutom finns ny kunskap om hur det ser ut på arbetsmarknaden som understödjer att arbetet behöver göras, utöver att diskrimineringslagen föreskriver det. Det här seminariet riktar sig till chefer, mångfaldsstrateger och HR-ansvariga som vill lära sig om hur man praktiskt främjar lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för människor oavsett hudfärg.