Programpunkter

I en diagnosklassifikation representeras sjukdomar, skador och andra hälsotillstånd av koder. För varje kod krävs en språklig beskrivning. Den måste vara begriplig för läsaren och samtidigt vara exakt, otvetydig och tydlig. Det är särskilt viktigt att texten till en kod inte kan sammanblandas med  texter till andra koder. Gunnar kommer att beskriva hur ett sådant språkligt arbete bedrivs.

Socialstyrelsen förvaltar Snomed CT, ett begreppssystem med framförallt kliniska termer. Löpande ansvarar Socialstyrelsen för att nya begrepp som lagts till i den internationella versionen översätts till svenska. Två gånger om året, under en tidsperiod om max tre månader, ska cirka 4000 nya begrepp översättas och få en term som svensk sjukvård känner sig bekväm med. I denna föreläsning får vi höra om principer i översättningen och utmaningen i att få de svenska termerna språkligt korrekta, entydiga och samtidigt smidiga, på det sätt som följer Snomed CT:s regelverk.

Vissa av de patienter som hälso- och sjukvården vänder sig till är i dag mycket insatta i sitt hälsotillstånd. De är även bevandrade i de facktermer som beskriver sjukdomarna. Men andra patienter behöver få förklaringar och beskrivningar på ett mer allmänt språk och med allmänna ord. Vilket språk ska sjukvårdspersonal välja att använda i kontakten med patienterna: fackspråk och facktermer eller allmänspråk och allmänord?

Enheten för informatik och standardisering i Västra Götalandsregionen (VGR) har ansvaret för att stödja verksamheterna inom hälso- och sjukvård när det gäller att benämna och definiera begrepp. Behovet av att kunna dela regionalt beslutade begrepp och termer gav upphov till utvecklingen av en begreppstjänst i VGR.

ICD-11 har lanserats av WHO och kommer på sikt ersätta klassifikationen ICD-10-SE i Sverige.

Team vårddokumentation vid Enheten för informatik och standardisering (IoS) i Västra Götalandsregionen har sedan 2022 ingått i en stödfunktion för implementering av Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (PSVF). IoS stöd utmynnar i informationsmodeller som görs per indikator för att möjliggöra strukturerad grunddokumentation.

Vi arbetar för diplomering av i första hand läkare inom Klinisk informatik, för att bättre ta tillvara vårdprofessionellas perspektiv på utveckling av informationstjänster i vården. En diplomering ska göra det möjligt för kliniskt aktiva att visa att de har en bra kunskapsgrund för att bidra i utveckling, utformning och upphandling av användbara IT-hjälpmedel för vårddokumentation och informationsinsamling för forskning och verksamhetsuppföljning.

För att stärka samverkan på den nationella nivån har Socialstyrelsen och NSG Strukturerad vårdinformation stärkt samverkan under 2022. Ett antal principer för samverkan har utarbetats för att tydliggöra för målgrupperna hur den nationella nivån hänger samman och samverkan för att erbjuda stöd och vägledning.

Socialstyrelsen har utökat förvaltningen av Snomed CT till att också innefatta ett antal representanter från regionerna och Inera AB. Här berättar vi om samverkan och hur arbetet går till i praktiken.

En presentation av den nationella arbetsgruppen för användning av Snomed CT och arbetet vi gör. Vi visar upp ett praktiskt exempel av de stöd som vi ger till regioner och nationella grupper. 

Språkurval i Snomed CT och hur det kan användas för att visa medicinsk information med allmänspråkliga synonymer. Eller med andra ord; menar du vagel när du säger hordeolum?

49 kommuner deltar i Västra Götalandsregionens satsning på en sammanhållen vård och omsorg.  Det finns utmaningar på många plan - hur kan olika huvudmän samarbeta om processer, information, teknik och organisatoriske frågor? 

I slutet av december 2022 är de första, gemensamma acceptanstesterna genomförda inom Sussa samverkans FVIS-program. Programmet håller ihop arbetet med att införa ett nytt vårdinformationsstöd, Cosmic, i nio regioner. Cosmic ska ersätta regionernas nuvarande journalsystem. Under 2023 övergår mer och mer ansvar och operativt arbete till respektive region. Vi etablerar också en gemensam förvaltningsorganisation som ska hantera bl a frågor om drift, support och underhåll.

Produktinformationen struktureras i mindre informationsmängder och på ett mer filtrerbart sätt än informationen i de pdf-dokument som används idag. En första pilot där företag och Läkemedelsverket testar att strukturera, kommentera och publicera texter kommer att pågå under 2023.Under de kommande åren kommer Läkemedelsverket att arbeta dels med det nationella projektet, dels med projektet på europeisk nivå under ledning av EMA. De två projekten strävar i slutändan mot samma mål och erfarenheter kommer att delas mellan myndigheterna.Idag finns redan strukturerade källor för viss information som återfinns i produktinformationen. Läkemedelsverket som är primär källa till godkänd produktinformation vill publicera strukturerad produktinformation på Läkemedelsverkets webbplats som öppen data. Vidarebrukare av informationen kan exempelvis utveckla färdiga sökfunktioner, eller kombinera informationen med annan e-hälso-information i användarstöd.

Begreppsgruppen vid Enheten för informatik och standardisering i Västra Götalandsregionen har ansvaret för att stödja verksamheterna inom hälso- och sjukvård när det gäller att benämna och definiera begrepp. Målet med arbetet är att öka semantiken såväl inom som mellan olika verksamheter i regionen. Här beskriver vi den process och arbetsmetod vi använder oss av för att skapa ett lyckat samarbete med verksamheterna.

Team läkemedel vid Enheten för informatik och standardisering i Västra Götalandsregionen har sedan våren 2021 arbetat med att ta fram en regional begreppsmodell för läkemedel. Arbetet innefattar kartläggning och analys av begreppen runt läkemedelsbehandling (ordination, iordningsställande, administrering, läkemedelsresurs och förskrivning).

Idag finns kodverk, urval och  mappningar på många olika ställen. Det är svårt att samverka om gemensamma definitioner och likvärdiga kodverk skapas parallellt i olika regioner. Kodverk och urval är en informatisk resurs som möjliggör interoperabilitet mellan aktörer. Nu bygger vi en nationell samlingspunkt för att utbyta kodverk, urval och mappningar mellan regionerna.

För att en e-hälsospecifikation ska få status som nationell och gemensam ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E-hälsomyndigheten resonerar kring erfarenheterna från att ha bedömt Sveriges första NGS:er.

En presentation av vad en grunddatadomän för hälsa, vård och omsorg är och inte är. Föredraget handlar om hur E-hälsomyndigheten driver arbetet med en grunddatadomän för sektorn, vilka som ingår i samarbetet samt vad det bidrar med till det omfattande ”grupparbetet” som pågår kring interoperabilitet.