Programpunkter

Vi beskriver Innovation Skånes tidigare och nuvarande arbete med innovationsupphandling som verktyg för utveckling och införande. Lärdomar från genomföranden, delaktigheten i Medtech4Healths nationella projekt för kunskapsspridning, men framförallt fokus på vårt aktuella initiativ; en samupphandling av lösningar i ett europeiskt konsortie, koordinerat av Innovation Skåne. Projektets syften och dess möjligheter för bolag presenteras, med utgångspunkt från behovsdriven, verksamhetsnära innovation, men även sammankopplat med dess större, nationella sammanhang.

Att utveckla e-hälsolösningar och införa integrationer mellan vårdsystem är ofta komplext och involverar många intressenter. Hör hur Öppen testmiljö har hjälpt involverade parter att lyckas i svåra projekt.

Att ha med kognitiv status är en avgörande pusselbit för rehabilitering vid flera av dagens vanligast förekommande sjukskrivningsorsaker, t.ex. stressrelaterad ohälsa, psykisk ohälsa och smärta. Vilken nytta har kliniker av patienters kognitiva status i rehabiliteringsprocessen? Under föreläsningen lyfts hur förståelse för kognitiv status är av vikt i rehabilitering och exempel ges på hur kliniker inom olika verksamheter använder testverktyg, både digitala och manuella, för att kunna få mer av en helhetsbild av patientens mående och funktion genom hänsyn till kognitiv status. Reflektioner, lärdomar och rekommendationer framåt presenteras. 

Slipp välja mellan hög tillgänglighet och god kontinuitet!Med AI-triagering och intelligent hälsoteknik som klarar komplexa flöden och dynamisk dirigering av vårdflöden kan resursutnyttjandet effektiviseras på ett helt nytt sätt.När Region Gävleborg nu introducerar sin genomgripande digitalisering av hela sjukvården i en sammanhållen vårdkedja är intelligent routing av kompetens och resurser en viktig beståndsdel. All tillgänglig vårdpersonal/kompetens är sammankopplad digitalt för att kunna ta rätt patient till rätt kompetens och även för att kunna lastbalansera och avlasta olika enheter.  
I

En översikt över arbete med internationell standardisering inom genomik och precisionsmedicin för att beskriva nyttan av internationella standarder.Standarderna inom området förbättrar kvalitet, kompatibilitet och interoperabilitet av genomiska analyser för precisionsmedicin, vilket bör medföra ökad och snabbare användning av precisionsmedicin globalt med vinster inom hälsa och ekonomi.

”En tillgänglig webb, en angelägenhet för oss alla”
 
 Vad menar vi med webbtillgänglighet och varför är det viktigt för oss alla?

Seminariet tar ett brett grepp på IT-ronder genom att dels presentera Region Västmanland som länge arbetat med konceptet, dels resultat från en forskningsstudie som belyst IT-ronder ur ett kvalitativt perspektiv. Fokus i seminariet kommer att ligga på framgångsfaktorer och utmaningar.

Ny teknologi muliggjør sikrere og mer brukervennlig autentisering av brukere med høye krav til sikkerhet. Hva kan svensk offentlig sektor lære av sine naboland?

I föreläsningen får du lära mer om innovationsprojektet IT-TÅget, med destinationen ”Jämlik och bra fotkoll vid diabetes”. IT-Tåget är en läranderesa mot digital fotundersökning med patienter och vårdpersonal on board i Västragötalandsregionen. Resan startade för ett decennium sen med framtagning av digitala tjänster, D-Foot och MyFoot. IT-tjänsterna ger stöd vid strukturerad fotundersökning samt genererar individuella behandlingsrekommendationer och egenvårdsråd. I projektet anpassas tjänsterna för användning inom primärvården.

Ju mer informationen i vårdinformationssystemen tillgängliggörs desto fler analyser går det att göra. Ibland är uppföljningar av läkemedelsanvändning dock att betrakta som en klinisk prövning och då måste man söka tillstånd hos Läkemedelsverket, LV. Gunilla berättar om vad som är en tillståndspliktig läkemedelsprövning ur ett register-/kvalitetssäkringsperspektiv.

Hur vet vi om det går att räkna hem nyttan från våra investeringar i digitalisering? Amanda Sundberg är omvärlds- och marknadsanalytiker på Inera och ger en praktisk guide för hur vi kan göra nyttokalkyler, ett verktyg som hjälper oss att fokusera på nyttan – från utveckling till införande och uppföljning. Amanda visar exempel på en del av de nyttokalkyler hon har gjort, exempelvis inom programmet Första linjens digitala vård, och demonstrerar hur man arbetar för att göra en nyttokalkyl. Praktiska exempel, mallar och instruktioner går också att hämta hem från inera.se och använda för att beräkna nyttan i egna digitaliseringsinsatser.

Väntetiden inför start av strålbehandling för en person med bröstcancer är ofta lång, en väntan som många personer upplever som meningslös och frustrerande. Behovet av information hos dessa personer är stor och många upplever och beskriver denna känsla av bristande kunskap som stressande både för personen med sjukdom som de närstående.Digi-Do är ett digitalt informationsverktyg utvecklat i samverkan med patienter med bröstcancer och vårdpersonal på en strålbehandlingsenhet. Digi-Do bygger på Virtual Reality (VR)–teknologi och utveckling av mobilapplikationer för att förbereda dessa personer inför strålbehandling. Det digitala informationsverktyget består av två delar; 1) Ett virtuellt studiebesök på strålbehandlingskliniken genom VR glasögon, 2) En mobilapplikation där information gällande behandlingen och eventuella biverkningar mm presenteras i form av frågor och svar. Verktyget presenterar en rad alternativ som gör det möjligt för patienten att själv välja det informationsformat och innehåll som passar dem bäst när de själva väljer att erhålla den. Det är även möjligt för dem att på ett lätt sätt dela informationen med anhöriga och vänner. Vi kommer presentera hur vi utvecklat Digi Do samt preliminärt resultat från hur detta upplevs och om väntan blivit mer meningsfull för dessa personer och deras närstående. 

Utifrån nationella och internationella erfarenheter ger Oskar Thunman en översikt över de komponenter och processer som ingår i förvaltningen av en kodserver med syfte att designa, distribuera och tillämpa urval av kliniska och administrativa medicinska terminologisystem.

Kognitiv tillgänglighet: Hur får vi till det och varför är det viktigt? På spelkonventet GothCon har detta varit i fokus under några år. Här kan du lära dig mer om hur du kan utforma tillgängliga möten, lokaler, konferenser och konvent.

Personcentrerad vård för barn förutsätter en fungerande kommunikation vilket kan vara problematiskt på grund av ålder och språkliga förutsättningar. Principen om universell design säger att vi ska utforma samhället så det är tillgängligt för alla, även för de med funktionsnedsättning. Under denna presentation får du höra hur personcentrerad vård i barnsjukvård kan stöttas genom att använda universellt utformad kommunikation med bildstöd. Du får också se hur vi tillämpat dessa tankar i arbetet med att utveckla en app för symtomhantering.

Regionerna har länge framgångsrikt samarbetat kring invånartjänster under 1177 Vårdguidens varumärke. Att ge invånare en samlad ingång för hälsa, vård och omsorg låter attraktivt, men är det möjligt? Nu pågår ett uppdrag, i mindre skala, där 4 kommuner (Aneby, Kungsbacka, Uddevalla och Örebro) testar e-tjänster och guidar invånare till rätt aktör i kommunen.Var befinner sig arbetet och hur går det?

Hur kan en region skapa patientnytta genom att underlätta för bottom-up innovatörer att innovera inom offentlig organisation? Tillsammans, har innovationsforskare ochInnovationsplattformen i Västra Götalandsregionen (VGR) undersökt komplexitet i innovationsprocessen inom offentlig organisation.I föredraget får du höra om ett lyckat regionalt samarbete i gemensamt lärande, med syfte att underlätta innovationsprocessen för bottom-up innovatörer.

Pandemin ändrade allting och ingenting kommer att bli som förr - efterfrågan på digitala arbetssätt med möjlighet till vård på distans av patienter med kroniska eller andra långvariga tillstånd har vuxit lavinartat under pandemin. Fördelarna av att kunna erbjuda vård på distans och att arbeta på ett nytt sätt har blivit uppenbara och nödvändiga får både patienter och vårdpersonal den senaste tiden. Du kommer att ta del av konkreta erfarenhetsåterkopplingar av att förse vården med digitala lösningar som innebär ändrade arbetssätt. Du kommer att få höra hur utbyte av vårddata på distans mellan patient och vårdgivare kan underlätta att tackla krisen, att skydda de sköraste patienterna, att minska smittorisken hos både patienter och personal och hur distansmonitorering möjliggör tidigare hemgång.
Du får en skildring av en minst sagt turbulent, händelserik och annorlunda resa genom stormen som pandemin utlöst och hur evidensbaserade digitala lösningar gör skillnad och hur vi tillsammans kan blicka framåt. Välkommen att lyssna!

För att förbättra dialogen och utvecklingen av socialtjänstens verksamhetssystem har ett arbete påbörjats med att skapa kundgrupper.

Riktlinjer för primärvården på Vårdgivare Skåne är ett viktigt redskap i den kliniska vardagen på Region Skånes vårdcentraler och i samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. Riktlinjerna är kortfattade, har en tydlig och enhetlig struktur samt är lätta att hitta i. När Sveriges regioner gemensamt började producera riktlinjer för primärvården i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) valde Region Skåne att som första region använda möjligheten att hämta hem riktlinjer direkt från NKK:s databas och publicera dem på Vårdgivare Skåne. Nationella tekniska lösningar utvecklades av Sveriges Kommuner och Regioner. Region Skåne presenterar NKK integrerat med andra vårdriktlinjer och har alltså skapat ett nav där nya riktlinjer kan kommuniceras istället för att använda mejl, PM och lappar på anslagstavlor. När primärvårdens medarbetare vet att de endast behöver uppsöka en enda plats för att få uppdaterad information ökar användandet av kunskapsstödet och därigenom patientsäkerheten. Genom NKK delas ansvaret för produktionen av riktlinjer för primärvården med andra regioner. Med integrering mellan nationella och regionala tekniska lösningar får Region Skåne ett kunskapsstöd som presenteras i enlighet med regionala specifika behov. Som komplement till det nationella innehållet publiceras regionala tillägg till varje riktlinje, för att visa på exempelvis vårdnivå och läkemedelsval. Med regional vilja och nationell kraftsamling har lösningar skapats som möjliggör att bästa kunskap finns tillgänglig och kan användas i patientmötet.