Programpunkter

Den 11 november 2020 meddelade Kommissionen att man föreslår byggandet av en europeisk hälsounion. Syftet är att kunna skapa en större beredskap för gränsöverskridande hot mot hälsan. Sedan tidigare pågår arbete enligt patientrörlighetsdirektivet vilket bland annat bedrivs i eHealth Network. Vad planeras på EU-nivå vad gäller utvecklingen av e-hälsan och hur förhåller sig detta till planerna på en europeisk hälso union. Föredragshållarna representerar Sverige i eHealth Network och berättar om det pågående arbetet.

Rapportering av misstänkta biverkningar är viktig för att vi ska kunna öka kunskapen om de läkemedel som används. Det är sjukvårdens huvudmän som ansvarar för att organisera verksamheten så att sjukvårdspersonal får rätt förutsättningar för att rapportera, och därmed också bidra till säkrare läkemedelsanvändning.
För att underlätta rapporteringen har Läkemedelsverket i januari 2021 tagit fram e-tjänsten Nationell rapportering av misstänkta biverkningar av läkemedel (NMBL). E-tjänsten möjliggör för Läkemedelsverket att ta emot rapporter direkt från journaldatasystem. NMBL ger därmed möjlighet för vården att rapportera direkt från sina egna system. Det innebär att viss information kan hämtas automatiskt från journalsystemen, det minskar risken för felaktigheter och gör att rapporteringen går snabbare.

Artificial intelligence (AI) has become a key topic over the last few years, with many discussions on how it can be used to assist human beings in safety related industries such as the automotive and medical device sectors.

Hur WiFi och mobilkommunikation lösningar ska anpassas för att leverera bra uppkoppling för vård i hemmet. Dagens vårda hemma lösningar är ofta trådlösa och förlitar sig bland annat på befintlig WiFi- och mobilinfrastruktur. Denna presentation ger överblick i typiska problem och fallgropar med befintliga trådlösa lösningar samt hur dessa kan åtgärdas. Presentationen är baserad på de senaste resultaten från ett RISE-lett forskningsprojekt.
 
   

The long-haul effect of the pandemic has created unprecedented healthcare challenges. On one hand, COVID-19 patients are still battling with post-recovery symptoms and many can experience long-lasting respiratory or cardiovascular issues. On the other hand, the fastly aging population continues to put pressure on the already congested healthcare system to accommodate chronic disease management. Under this context, remote health monitoring has important roles to play in assisting both patients and providers.

Varför ska man kategorisera hjälpmedel?Utbudet på marknaden av produkter inom hjälpmedel och välfärdsteknik är stor men hur hittar man och hur får information om olika produkter?I Hjälpmedelstjänsten finns ett stort utbud av produkter samlat på en plats, vilka är kategoriserade enligt standarden ISO 9999.

Lagstiftning och systemdesign måste gå hand i hand för att den personliga integriteten ska kunna garanteras. På föreläsningen diskuteras hur en generell lagstiftning för personcentrerad hanteringen av vårdinformationen bör utformas och hur den tekniskt kan implementeras i en generell, distribuerad lagringstjänst. Föreläsningen är baserad på en rapport, Data i egna händer, skriven för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi)

Nationellt stöd efterfrågas ofta som hjälp när verksamheter utvecklar nya digitala tjänster och arbetssätt. Det finns hjälp att få men det är ofta svårt att hitta fram till olika nationella aktörers stöd. E‑hälsomyndigheten berättar i denna föreläsning om kartläggningen av nationella stöd från flera organisationer och myndigheter och var man kan finna samtliga stöd på en och samma plats.

Phystec utvecklar ett digitalt hjälpmedel, ’Träningstavlan’, som förbättrar rehabilitering av patienter som genomgått kirurgi eller medicinskt ingrepp. Träningstavlan, som bygger på visualisering och tydligt mål av den ordinerade träningen, gör patienten delaktig i sin egen vård. Därmed bidrar den till ökad rörlighet, snabbare återhämtning och kortare vårdtid.

The timing of the diagnosis and treatments are key to controlling the disease - the earlier Sepsis is confirmed, the greater chance for patient survival and recovery. Current detection methods to confirm Sepsis take between 6 hours and two days. Methodology ranges from the use of serum biomarkers (results come in 6-12 hours), to testing for the pathogen (results come in 1-2 days). We have developed a patented method and biomarkers (with disposable) to identify immune activity biomarkers, which is 3x more sensitive than the current biomarker competitor (the PCT), and provides a 10x faster diagnosis than pathogen identification. SeptiLoop’ biomarkers appear after the first hour of infection, long before PCT can detect the presence of Sepsis. This will allow healthcare professionals to begin accurate treatment earlier - reducing the severity of the disease and decreasing the number of antibiotics or other drugs necessary for treatment.

Uppmärksamhetsinformation anges ofta på flera ställen i journalsystemet. Socialstyrelsen har uppdaterat modeller och regelverk för att användaren ska kunna dokumentera en enda gång och att symboler för uppmärksamhetsinformation, uppföljning eller annan användning av uppmärksamhetsinformation ska kunna återanvända den singeldokumenterade informationen.

We develop a solution that enables the automation and simplification of urine tests done in hospitals, healthcare centers and elderly homes. Our vision is to create a solution that substantially eases the labour intensity of nurses and the inconvenient experience of patients such as the elderly, pregnant women, children, overweight and disabled persons (majority of patients) who encounter the most difficulties when undergoing a urine test using the traditional method of peeing in a plastic cup.

Välkommen att lyssna till Svensk sjuksköterskeförenings och Socialstyrelsens samarbete kring översättning av ICNP, en klinisk terminologi för omvårdnad, i svenska Snomed CT. Du lär dig om hur ICNP i Snomed CT kan användas i ett vårdinformationsystem och hur du kan förbereda dig inför den framtida utvecklingen.

Klassifikationerna ICF och KVÅ används i den kommunala hälso- och sjukvården för att spara tid, öka patientsäkerheten och för att följa upp åtgärder. Klassifikationerna kan också utgöra ett viktigt verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Socialstyrelsens webbutbildning är ett användarstöd i strukturerad dokumentation för den kommunala hälso- och sjukvården om klassifikationerna ICF och KVÅ.

Socialstyrelsen fick ett uppdrag att skapa
förutsättningar att stödja utvecklingen av en standardiserad och enhetlig
dokumentation kring cancerpatienter. Uppdraget anknyter till Socialstyrelsens
arbete med nationell e-hälsa och ligger i linje med Vision e-hälsa
2025. Genom att utgå från nationella informationsstrukturens
referensmodeller samt urval från nationellt fackspråk kan nationella
informationsmängder (NIM) beskriva en enhetlig struktur för information som
behöver vara tillgänglig i flera sammanhang och processer.

Västerås stad har under 2019 bytt journalsystem för hälso- och sjukvården i kommunen. Som en del i ledningssystemet och för att kvalitetssäkra dokumentationen i patientjournalen har vi fört in standardiserad dokumentation och vårdplaner som bygger på de nationella standardspråk/fackspråk ICF, ICNP och KVÅ. Vi visar:• Hur vi tänkte och hur vi har gått till väga • Hur vi implementerade dem i verksamheten • Vilka hinder vi mötte på vägen och lösningar • Hur vi följer upp

 

Stockholm Digital Care är ett tillväxtprojekt som pågått från 2016-2020. I projektet skapade vi en utvecklingsarena där små och medelstora företag inom välfärdsteknik fick hjälp att förstå hur kundens, det offentligas, värld ser ut för att deras produkt/tjänst skulle bli relevant och matcha de behov som finns inom vård och omsorg. Här kunde även företagaren och det offentliga på ett oerhört enkelt sätt diskutera utveckling. Att få till dessa enkla relationer var en stor framgång. Vi satte även upp ett par testmiljöer i verkligheten eller som paneler där 15 företag testade sina produkter.  Allt detta lärde vi oss väldigt mycket på som vi kommer berätta om.

Detta är historien om resan från att covid-19 bara var en smitta som inte skulle slå hårt på Sverige, till idag då det är en pandemi som kräver en storskalig testverksamhet utanför sjukvårdens väggar och som inte ska kräva vårdresurser eller vårdens material.Vi tar er med på en resa och en inblick i hur verksamheten har byggts upp, samarbeten med myndigheter och regioner och vi visar på framgångsfaktorer och vi bjuder även på en hel del misstag och avslutar med insikter och råd till framtidens beslutsfattare.

En förutsättning för att AI-förstärka och digitalisera vården  

Föreläsningen kommer att beskriva det pågående forskningsprojektet för att följa effekter av Nationella läkemedelslistan med fokus på användarnas perspektiv. Vi kommer också att presentera preliminära resultat från den ”föremätning” som genomförts. Genom intervjuer och enkäter med bland annat läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och närstående kan vi beskriva nuläget gällande läkemedelshantering såsom förtroende och problem med dagens informationskällor, upplevelser av samverkan, ansvar och rutiner gällande läkemedel, och patientens integritet. Från den genomförda undersökningen har vi också fångat vilka förväntningar som finns på Nationella läkemedelslistan samt upplevda hinder eller problem för införandet.