Programpunkter

Regionalt cancercentrum Stockholm - Gotland har varit lyckosamma i arbetet med att nå ut till de människor som vanligtvis inte nås av den förebyggande cancervården. Detta genom att rekrytera volontärer i det lokala föreningslivet, i religiösa församlingar eller i andra lokala nätverk. Framgången ligger i att använda sig av flerspråkighet och lokalkännedom och att utveckla dialogen så att fler ges möjlighet att förstå hur den förebyggande cancervården fungerar och hur den kan rädda liv.

Det är statens uppgift att se till att människor kan leva ett liv fritt från våld. Statens roll som ansvarsbärare är att respektera, skydda och möjliggöra för kvinnor, män, pojkar och flickor att utöva sina mänskliga rättigheter. För att förhindra våld krävs respekt för mänskliga rättigheter och förebyggande insatser. Folke Bernadotteakademin (FBA) stödjer freds- och statsbyggande i konflikt- och postkonfliktländer. Välkommen till ett samtal om statens ansvar och roll för att förverkliga människors rätt till ett liv utan våld. Vi tar avstamp i Colombia, Somalia och Ukraina – tre länder med olika slags utmaningar.

År 2017 inledde Länsstyrelserna samverkan mellan intresseorganisationen Svensk Live, RFSU och Polisen för att skapa tryggare och säkrare publika evenemang, som exempelvis festivaler, kulturevent ellerstadsfester. I oktober 2017 anordnade vi ett erfarenhetsseminarium och här kan du se en kortfattad version om vad som togs upp då. https://youtu.be/UIwA3BhHDzM. Under år 2018 växlar vi upp vårt arbete med digitala utbildningar, film och fysiska träffar över hela landet. Våra främsta målgrupper är arrangörer (näringsliv), kommuner och civilsamhälle men även myndighetspersoner inom offentlig och statlig sektor.
Sakområdesöverskridande, samverkan med andra länsstyrelser, samverkan med flera aktörer externt, kring trygghet och universellt våldsförebyggande arbete.

RFSL Stödmottagning (fd brottsofferjour) har gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld i 20 år och har en unik erfarenhet på området. Vi erbjuder både känslomässigt och praktiskt stöd till personer utsatta för hatbrott, våld i nära relation, hedersrelaterat hot och våld samt sexuellt våld. Under seminariet beskriver Maria Tillquist (kurator på RFSL Stödmottagning)  våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt våra erfarenheter av att ge stöd. 60 min.

I svensk media beskrivs ibland trossamfund som en institution som motarbetar jämställdhet mellan män och kvinnor. Men stämmer detta påstående? Eller kan det tvärtom vara en plats för kvinnor att växa – och ta mer plats? I ett unikt pilotprojekt träffas nu kvinnor med olika religiös bakgrund för att diskutera vad det innebär att vara kvinna – och ledare -- på den religiösa arenan i Sverige. Kan systerskap vara en ingrediens i trossamfunds-Sverige där kvinnor blir ännu mer delaktiga, starka och synliga?

Ett seminarium om hur polisen arbetar mot brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna inklusive hatbrott

Rädda Barnen har sedan många år arbetat för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld samt ge stöd till de barn och unga som på olika sätt utsätts för begränsningar, förtryck, hot och/eller våld i hederns namn. Verksamheten Det handlar om kärlek bygger på en samverkansmodell som sedan 2008 har berört ett 100-tal kommuner. Vi sprider information om barns rättigheter, kunskap om olika stödvägar i samhället samt utbildar yrkesverksamma inom hedersrelaterat förtryck och våld, normer och värderingar och Barnkonventionen. I vårt direktstödjande arbete, stödchatten Kärleken är fri, ger vi stöd till barn och unga från hela landet som på olika sätt upplever begränsningar i kärlek, livsutrymme och framtid. 

Samtidigt som Sverige vill stärka barnrätt genom att inkorporera Barnkonventionen försvagas flyktingrätten i Sverige och Europa. Trots starka protester införde Sverige medicinska åldersbestämningar som ett sätt att pröva de unga asylsökandes påstådda ålder. I samtalet granskas utvecklingen och relateras till sådana generella trender såsom juridifiering av de mänskliga rättigheterna och teknokratisering av mänsklig utsatthet.

I spåren av ”kriget mot terrorismen” har vi fått politiska löften om ökad säkerhet och trygghet på både internationella och nationella arenor. Det talas om människors rädslor, hoten från omvärlden och demokratins kris – och ”trygghet” lanseras som lösningen. Men till vilket pris? När övergår denna trygghet till att bli en form av mjukt våld där människor påtvingas att avstå sina rättigheter? Om priset för trygghet är begränsningar av vissa rättigheter och friheter genom ökad övervakning, dataregister och förebyggande säkerhet, hur förhåller vi oss till det ur rättighetsperspektiv?

Human
trafficking is one of the trades with the largest global turnover together with
trade in drugs and trade in arms. Trafficking is also an extremely well
organised trade where people are being transported between countries and
continents to make it more difficult to trace the people who have been
abducted. To counter this highly professional criminal networking, there is
need for a coordinated and global response.

Human rights put the individual at the center. This means that follow-up and analysis of different decisions and operations need to be based on the individual's rights and not based on the results of the business. But how should we work with analysis of indicators in relation to human rights? What is important to think about? Who will be responsible for the analysis, and how can rightsholders be involved in the work? Listen to how York in England follows up and analyzes in collaboration with the university, civil society and others.

I seminariet kommer exempel på hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) förenar teori och praktik samt hur romsk delaktighet institutionaliserats i Malmö stad att presenterats. Seminariet kommer att utgå från de koncept och modeller som utvecklats på RIKC för att stärka den nationella minoriteten romers mänskliga rättigheter. RIKC har arbetat med att stärka den nationella minoriteten romers
mänskliga rättigheter sedan 2009. Utifrån romsk delaktighet, forskning och lagstiftning
har centret utvecklat flera modeller och koncept för att stärka den romska
minoritetens delaktighet i samhället. Centret arbetar individuellt, strukturellt och diskursivt för att implementera Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.Ytterligare en central del av centrets metod är samverkan mellan centret som kommunal verksamhet, statliga instanser och civilsamhället för att konkretisera romsk delaktighet och för att öppna upp för en ny diskurs som bygger på ett större erkännande och omfördelning än de tidigare "Vi:en" vi haft.  

Osynlighet, beroende och sårbarhet är tre ord som beskriver det våld som idag drabbar kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Ett våld och en utsatthet som ofta kommer bort när samhället inte ser, hör eller förstår. Lika Unika lyfter tillsammans med flera organisationer inom funktionshinderrörelsen frågan om hur vi bryter tystnaden, en förutsättning för att våldet och övergreppen ska kunna motverkas och stoppas.

I rättighetssammanhang hänförs ofta begreppet försoning till fredsbyggande efter krig. Men försoning kan också vara en viktig del för att förebygga krig i stor skala, i bostadsområden eller våld mellan individer. Genom försoning kan människor befrias från skuld och förtryck – men försoning kan också upplevas som en påtryckning utifrån som kan vara problematisk. Vad innebär det att arbeta konstruktivt med försoning mellan och inom länder, i bostadsområden och inom familjer? Finns det en falsk försoning som bör undvikas? Ett samtal om försoningens innebörd, möjligheter och faror.

Threats and violence against human rights defenders escalate around the world. In many cases there are direct links to companies. Local and indigenous people who defend their rights to land and natural resources are particularly vulnerable. What responsibility do companies have for their value chain? What is the responsibility of the state for Swedish companies’ behaviour abroad? An NGO from Philippines discusses with business and policy makers.

Hur ser den svenska konventionsefterlevnaden ut när det gäller våld? Seminariet bygger på FN-organens rekommendationer
gällande olika former av våld mot mänskliga rättigheter i Sverige. Det
presenterar en lägesbild och det offentligas skyldigheter enligt
konventioner som Sverige tillträtt. En panel av verksamhetsansvariga samtalar om länsstyrelsernas arbete mot olika typer av våld på regional och lokal nivå, inklusive rasism, människohandel och mäns våld mot kvinnor, med stöd i det rättighetsbaserade arbetssättet. 

Den globala rörelsen #MeToo har fått ett stort genomslag med flera efterföljande kampanjer inom olika yrkes- och samhällsgrupper. Detta väcker många frågor kring mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och kvinnans ställning i samhället. I samtalet mellan Patrik Bremdal och Moa Kindström Dahlin diskuteras rättsliga dimensioner av #MeToo och den efterföljande #medvilkenrätt med ett särskilt fokus på juristens roll och ansvar ur ett samhällsperspektiv.

I den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor lyfts skolan fram som en viktig aktör. Samtidigt är kunskapen om verkningsfulla våldsförebyggande metoder begränsad, liksom stödet till skolor i att arbeta våldsförebyggande. Vi visar exempel från skolor som går före i arbetet mot våld. Skolledare och representanter från myndigheter och från SKL diskuterar hur skolans arbete för att förebygga våld kan utvecklas och understödjas.

Det är allas rätt att inte bli utsatt för hatbrott! Tyvärr ser inte verkligheten ut på det sättet. Hur många personer känner ni, som blivit utsatta i någon form? Vart går gränsen för att det är diskriminering och gränsen när det är hatbrott?

Debatter om s.k religiösa friskolor, kyrkklockor och böneutrop, förbud mot religiös klädsel återkommer allt oftare med inslag av populism och polarisering.Samtidigt är kunskapen om religion låg i Sverige. Vi har en kort historia av religions- och övertygelsefrihet och idén om den sekulära staten tolkas alltmer som liktydigt med ett samhälle fritt från religion. Välkommen till ett panelsamtal där deltagare från muslimskt, judiskt och kristet samt akademiskt håll diskuterar dessa trender och relaterade frågor, särskilt vad vi kan göra för att skapa inkluderande demokratiska samtal.